Laserskivspelaren är här

av Björn Sundell Forum 1982-19, sida 16-18, 01.12.1982

Taggar: Teman: lsaerskivspelare

e Laserskivspelaren, den optiska skivspelaren och compact disc, alla tre benämningarna syftar på den nya skivspelartyp som Philips utvecklat i ett tiotal års tid. Den optiskta skivspelaren som slukat några hundra miljoner dollar i utvecklingskostnader, kan återge frekvenser mellan 20 och 20000 Hertz och har ett signal/brusförhållande som är bättre än 90 dB. I klartext skall det här betyda, att ljudåtergivningen vinner i jämförelse med vilken som helst traditionell skivspelare och att brus och andra störningar är så gott om obefintliga.

Genom att skivspelaren fungerar med en laserstråle förekommer ingen mekanisk kontakt mellan skiva och nål, vilket förhindrar slitage.

Skivan slits därmed lika litet av användning som texten i en bok tar skada av att bli läst.

Speltiden är en timme och musiken lagras på skivan i form av en binärkod. Användningen av en digital kod ger möjligheter till extra finesser. Utan att själva musikåtergivningen störs, kan skivan innehålla textinformation, tex namn på musikstycken eller sångtexter som skrivs ut i en textruta på skivspelaren.

Meningen är att den optiska skivspelaren skall bli den nya produkt som sätter fart på marknaden för hemelektronik. Videoförsäljningen har inte utvecklats riktigt så positivt som producenterna hoppats, och marknaden för hi-fisystem präglas av överkapacitet vilket lett till en stenhård priskonkurrens.

Den optiska skivspelaren som hifientusiasten får betala kring 5000 mark för, skall därmed erbjuda ett nytt och mera lönsamt alternativ för elektronikföretagen — det hoppas åtminstone tjugotalet tillverkare som nu under hösten inlett serieproduktion eller beslutat sätta i gång med tillverkningen inom den närmaste framtiden.

Först i Japan

Japan har blivit en provmarknad för de optiska skivspelarna, vilket i och för sig är en paradox eftersom det är holländska Philips som ursprungligen utvecklat produkten.

De gångna årens misstag och lärdomar har dock gjort att tillverkarna åtminstone i någon mån kunnat enas om en gemensam strategi. Sviterna av konsumenternas återhållsamhet när mångfalden av olika slags videosystem introducerades, känns fortfarande. Den här gången finns det bara ett system, alltså det som Philips utvecklat och sedan mer eller mindre fritt ställt till andra tillverkares förfogande.

16

Digitalskivan återger frekvenser mellan 20 och 20000 Herz och har ett signal/brusfi hållande ‘som är bättre än 90 dB. En skiva kommer att kosta närmare 100 mark i handeln, skivspelaren kring 5 000 mark v vc

IM

Utvecklingen av optisk elektronik påbörjades redan för långt över ett decennium sedan. Videoskivorna, som innehåller färdigt inspelade filmer, introducerades på 70-talet. Inom Philips beslöt man år 1974 att helhjärtat gå in för att utveckla den optiska elektroniken med tanke på högklassig ljudåtergivning och 1979 presenterades prototyperna för pressen.

Men Philips var inte ensamt om att utveckla optiska skivspelare. Andra tillverkare var ute efter samma marknad och utvecklade sina egna lasersystem och det började se ut som om ett otal olika system skulle komma att spridas ut på marknaden under de följande åren. Därmed skulle situationen bli densamma som rådde då musikkassetterna började bli vanliga för över tjugo år sedan och videobandspelarna ett decennium senare.

Total förvirring

Philips lyckades år 1963 med konststycket att få sin C-kassett accepterad som standardkassett.

På videosidan kämpar tre olika system fortsättningsvis om en plats i solen, och det förefaller inte troligt att något av dem utgår som segrare inom den ”ärmaste framtiden.

D : fanns därför en viss beredskap inor branschen att inleda någon form av amarbete för att undvika de tidig re årens misstag. Det första steget togs . augusti 1979 när Philips och Sony kom överens om att gemensamt vidareutveckla Philips optiska skivspelare. Fortfarande var dock den japanska elektronikjätten Matsushita fast besluten att introducera sitt eget system.

— En vändpunkt i laserskivspelarens historia blev därför det beslut som Matsushita fattade i januari 1981 och som gick ut på att man skulle gå in för Philips” Compact = disc-system, säger

Groparna och mellanrummen mellan dem bildar binärkoden utplacerad i en 31/2 kilometer lång spiral på laserskivan.

Digitalt lju e Traditionella audiosystem, exempelvis skiv- och bandspelare, fungerar enligt den analogiska principen. Ljudvågor omvandlas till elektrisk spänning eller spänningsvariationer varefter de överförs på skiva eller tonband i analog form. De här traditionella systemen begränsar dock möjligheterna att uppnå verkligt högklassigt ljud, tex vad beträffar dynamiken eller separeringen av kanaler vid stereoåtergivning.

Digitaltekniken erbjuder större möjligheter till felfri ljudåtergivning. Här sker en ‘sampling’ av ljudvågorna i snabb takt (ljudvågen spjälks så att säga upp i korta intervaller) och värdet av varje samplingsintervall mäts. De enskilda värdena omvandlas sedan till en binärkod. Räckan av koder motsvarar exakt de ursprungliga ljudvågorna.

Den traditionella grammofonskivan skall så småningom förpassas till historien. Den slits, får skråmor och har dessutom en dynamik som inte tillfredsställer alla hifi entusiaster.

Den optiska skivspelaren som om några månader introduceras på den finska marknaden är hemelektronikindustrins nya giv. Industrin behöver en ny produkt för att få fart på en stagnerad marknad. Men är konsumenterna villiga att betala kalaset?

Forum 19/82

Binärkodens fördel är att endast två olika alternativ existerar, 0 och 1. Så länge skivspelarsystemet kan särskilja mellan dessa två alternativ kombinerade på olika sätt i ord på 16 bit, finns ingen risk för att distorsion eller icke-önskvärd information såsom brus eller raspor skall återges på samma sätt som på en normal skivspelare. Detta förutsätter givetvis att den ursprungliga ljudinspelningen är felfri eller att eventuella felaktigheter kan filtreras bort.

Binärkoden förs över på en skiva som mäter 12 centimeter i diameter i form av mikroskopiska gropar av olika Jängd. Groparna representerar alternativet O — ju längre grop, desto flera nollor. Mellanrummen mellan groparna representerar alternativet 1. Groparna är utplacerade i en tre och en halv kilometer lång spiral. Skivan är täckt av ett skyddande plastskikt.

Skivspelaren är utrustad med en laserdiod. Lasern, som ju ger en mycket koncentrerad ljusstråle, avläser binärkoden samtidigt som skivan snabbt roterar. Någon mekanisk kontakt mellan skiva och “nål finns alltså inte. Laserstrålen avläser fyra miljoner bit per sekund. Eftersom avläsningshastigheten är konstant, måste skivan rotera snabbare ju närmare laserstrålen befinner sig centrum. Rotationshastigheten varierar mellan 200 och 500 varv i minuten. Laserstrålen börjar läsa binärkoden från centrum och rör sig därefter i riktning mot periferin.

Den avlästa koden omvandlas till en analog signal som kan matas in i en vanlig hi-fiförstärkare. Övrig information som kan lagras på skivan, tex namn på musikstycken, sångtexter eller speltid kan återges ifall skivspelaren utrustas med någon form av display-utrustning.

B avdelningschef Göran Hildén vid Oy Philips Ab. Vid det här laget har 29 elektronikföretag skaffat licens av Philips.

Skivbolag i nyckelställning

Att elektronikföretagen hade kommit överens var inte tillräckligt. Utan skivor skulle laserskivspelarna vara värdelösa, och därför måste skivbolagen bearbetas.

Här har framgångarna inte varit lika stora, Amerikanska skivbolag har visat kalla handen. De europeiska har varit relativt reserverade — stora investeringar krävs dels för produktionen a 17

Från analog teknik till digital teknik:

TV-APPARATEN BLIR KLOK SOM EN DATOR

Fördelarna med digital teknik i TV-apparater är så stora att världens TV-industri förväntas frångå dagens konventionella och kanske redan under detta decennium.

I : z

RF

INNE

S de nya skivorna och dels för en höjning av kvaliteten på ursprungliga inspelningar för att de optiska skivorna verkligen skall komma till sin rätt.

Philips hade fördelen att vara delägare i Polygram-skivbolaget tillsammans med Siemens, och Polygram har därmed inlett tillverkning av optiska skivor. Eftersom Polygram står bakom flera stora märken såsom Polydor, Mercury, Decca och Deutsche Grammophon, gav detta redan en viss bas för skivtillverkningen.

— 200 olika skivor kommer att ges ut i år i optisk version och närmare 400 nästa år, säger Göran Hildén.

Japanska skivbolag och utländska dotterbolag inom skivbranschen i Japan har också gått in för tillverkning av optiska skivor.

— Det blev därmed naturligt att inleda marknadsföringen av optiska skivspelare i Japan, där Philipsägda Maranz är en av tillverkarna. I Europa inleds försäljningen inom en snar framtid och i Finland börjar marknads 1 föringen på allvar nästa år.

— På kort sikt kommer vi att brottas med problem på mjukvarusidan eftersom utbudet av skivor inte är så stort i början. Men vi tror att skivproducenterna snabbt följer efter när de märker att laserskivspelarna går att sälja.

Tvåtusen apparater beräknar Hildén att marknaden kommer att sluka det första året har i Finland. Då inberäknar han såväl Philips” som konkurrenternas apparater.

I Europa som helhet väntar sig tillverkarna en försäljning på minst etthundratusen apparater nästa år.

Konkurrens

Också Sony anser sig snart vara redo för den finska marknaden.

— I mars eller april börjar försäljningen till konsumenterna, men redan i årsskiftet kommer vi att ha provexemplar i landet, säger produktched Martti

Kalpala vid Oy Helectron Ab som importerar Sony-apparater.

Åven om standardiseringsavtal förekommer mellan konkurrenterna och även om man kunnat enas om att begränsa marknadsföringen till Japan till att börja med, hävdar såväl Hildén som Kalpala att några konkurrensbegränsande avtal inte har slutits på den finska marknaden.

Eftersom alla produkter har ungefär lika god ljudåtergivning blir det troligen insatserna på marknadsföringens och distributionens område som kommer att utgöra viktiga konkurrensmedel. Plus en del tekniska finesser såsom fjärrkontroll, automatik och eventuella textrutor för tilläggsinformation i anknytning till musikstyckena.

Sedan återstår det att se om konsumenterna är villiga att betala 5000 mark för ännu en ny länk i sina hi-fisystem.

Björn Sundell

Forum 19/82