Låt arbetarinstituten ta hand om vuxenutbildningen

Taggar: Personer: Gunnar Bäck Teman: utbildning

Undervisningsrådet Gunnar Bäck: .

Låt arbetarinstitute »Man lär så länge man lever». Och för att klara livet i framtidens samhälle kommer man att få lov att lära sig — vare sig man vill det eller inte. Det sägs i Sverige att människan i framtiden kommer att omskolas fyra gånger! Stämmer detta, och ingenting talar emot det, så öppnar det stora och viktiga perspektiv med ökade krav på undervisningen, främst vuxenutbildningen.

0 239 arbetarinstitut verkar i landet 9 250 000 elever 0 29 svenska arbetarinstitu 0 25 000 svenskspråkiga eleve 1 »Arbetarinstituten är långt ifrån bara »hobbykällare». Det är uppenbart att de mera och mera rycker fram som fortbildare för alla samhällsklasser.»

Undervisningsrådet Gunnar Bä ck som förestår landets största svenskspråkiga läroinrättning, Arbetarinstitutet i Helsingfors, kommer med ett konstruktivt förslag när det gäller den kommande vuxenutbildningen — »Låt arbetarinstituten ta hand om den. Arbetarinstituten är idag vår smidigaste skolform. Den är kursbetonad, vi kan lätt lägga om vårt program från ett år till ett annat och vi har ett helhjärtat ekonomiskt stöd från statens sida. Staten bidrar idag med 70 procent av arbetarinstitutens utgifter, det är en hög siffra och jag är övertygad om att statens engagemang i arbetarinstituten kommer att fortsätta.

Forum 2/71

Rektor Bäck har en mycket positiv bild av våra medborgares kunskapstörst — Jag hör inte till dem som tycker att folk sover bort sin fritid. Vi har idag 239 arbetarinstitut i landet med sammanlagt 250 000 elever. Vid de 29 svenskspråkiga instituten förkovrar sig 25000 personer i något av de många valbara ämnena. Jag tror att de siffror jag här pekar på är högre än man i regel föreställer sig. Siffran snarare stiger än sjunker. Verksamheten vid arbetarinstitutet är indelad i flera former: Undervisningen är viktigast. Här lever de gamla föredragen fortfarande kvar. I Helsingfors arbetarinstitut står 5 föredrag i veckan på programmet.

— Föredraget är en lätt form av undervisning för lektionen. Föredragen är vidare tacksamma för att de kan »följa med sin tid». Vi sätter rubriker enligt det som händer i världen. »Finland och den ekonomiska integrationen», »Finland som övergångsland mellan öst och väst» får stå som exempel för vad föreläsningarna kan innehålla.

— Cirklarna är en annan undervisningsform. Där inleder lärarna diskussion över ämnet.

— I arbetsgrupperna är verksamheten hobbybetonad. Här ingår bokbindning, korgflätning m m. Till den hobbybetonade avdelningen räknas vidare fotografikurser, schack, bridge.

— Av 180 nu igångvarande studiegrupper är 25 hobbygrupper, den undervisande delen av vår verksamhet är sålunda klart störst, säger rektor Bäck.

— Medelåldern vid arbetarinstituten är över 30 år. Eleverna rekryteras från hela samhället. Damerna tycks vara i majoritet. En stor del av eleverna är tjänstemän och affärsanställda som tar merkantila och språkkurser. De lär sig vidare gärna psykologi, förutom ren fackkunskap. Trots att undervisningen är frivillig så är uppslutningen stor, det är endast på vårkanten som krafterna ibland tryter.

— Arbetarinstitutens styrka är smidigheten i kursuppläggningen. Vi kan fritt reglera våra kurser enligt behov och önskemål. Märker vi att en kurs ett år har varit bra och givande så fortsätter vi med den följande år, har en annan varit mindre bra så ersätts den med något annat. Nya problem ute i samhället ger kanske anledning till en ny kurs. Denna »ommöbleringsmöjlighet» hos oss gör att vi är den smidigaste skolformen idag.

Som rektor Gunnar Bäck ser det så kommer arbetarinstitutens betydelse att växa i framtiden — Idag är grundskolan i ett stadium då den planteras in i samhället, gymnasieundervisningen och yrkesutbildningen är likaså på tapeten men inom vuxenutbildningen är allt öppet. Ett förslag utarbetas som bäst av en kommitté.

— Hur frågan än ordnas så kommer bristen på kompetenta lärare för vuxenutbildningen att länge vara ett minus. Vi har idag bara en enda professur i folkbildningslära och den finns

Forum 2/71

FORU ta hand m vuxenutbildninge vid Tammerfors universitet. Lärarbehovet blir stort också på det här området. En omskolning borde ske, för kraven på en vuxenutbildare är andra än på en vanlig lärare som har att göra med unga. Undervisningsmetoderna är så annorlunda. — Vad den framtida vuxenutbildningen beträffar så tycker jag att det vore naturligt att arbetarinstituten blev centra för vuxenutbildningen. Den kan gott samordnas med folkhögskolorna som ju har lokaliteter men som idag har svårt med elevunderlaget.

Mycket talar för arbetarinstitutens lämplighet som vuxenfostrare — Vi är ekonomiskt starka därför att staten är så välvilligt inställd mot oss och ger oss ett starkt stöd.

— Eftersom vi redan är etablerade och har ett hela landet täckande nät av undervisningsanstalter så är det onödigt att organisationer och föreningar, som kanske inte alltid är ekonomiskt så väl utrustade, kopplas in. Jag tror att det är bättre att hela undervisningen koncentreras till redan existerande arbetarinstitut.

— Att vi dessutom har en smidig läroplan är ett ytterligare argument. Årbetarinstituten följer med sin tid vad gäller undervisningen och det är något som kommer att väga tungt när det blir tal om att skola om folk i framtiden. Då kommer ju tyngdpunkten att läggas på korta kurser enligt förefintliga behov i samhället. Alla ryms inte i yrkesutbildningsanstalter, dessa tar främst hand om de unga i samhället. De betyg, examina som de äldre kommer att behöva, blir det möjligt att skaffa sig vid arbetarinstituten.

— Redan idag är det mycket vanligt att eleverna vid arbetarinstituten inte nöjer sig med att bara »gå igenom» en kurs i ett ämne. Speciellt när det gäller språk så vill de ofta ha intyg på att de avlagt vissa prov och skaffat sig kunskaper i ämnet. Förutom i språk så vill många elever i maskinskrivningskurserna ha detta intyg. Skolstyrelsen godkänner även den nya grundkurs i matematik som vi ger folkskollärare i grundskolan, detta som ett annat exempel. En ny kurs för året är kursen i grundskolepedagogik, summerar rektor Bäck.

Arbetarinstituten är alltså långtifrån bara »hobbykällare». Det är uppenbart att de mera och mera rycker fram som fortbildare för alla samhällsklasser och de perspektiv som öppnar sig i framtiden, speciellt på vuxenutbildningens område ger onekligen arbetarinstituten en än mera framstående prägel.

Allt är dock inte baserat på allvarligt inriktad undervisning. Rektor Bäck pekar på en mycket uppskattad kursform som arbetarinstituten i Helsingfors har introducerat — pensionärsgymnastiken — Den har visat sig vara en mycket god giv. Pensionärerna möter upp två gånger i veckan för att gymnastisera. Jag tycker att vi med denhär kursen har lyckats bryta in på ett område som är angeläget — de gamlas tristess. 17