Låt kylan värma huset!
av Kai Finell Forum 1975-08, sida 28-29, 29.04.1975
28
FORUM 8 : 75
Husuppvärmning kräver inte nödvändigtvis värmekällor av högre temperatur än inomhusluftens. Paradoxalt nog innehåller exempelvis vattnet i Havis Amandas sjölejonsbassän i Helsingfors, en isande kall 1 maj natt, betydligt mer värme än en stor kopp skållhett te.
Att hemkylskåpens ”värmepumpar” suger ut skåpets och matvarorna bunda värmeenergi kan vem som helst övertyga sig om genom att känna på skåpets ljumma bakvägg eller ovansida. Uppvärmningskapaciteten är givetvis minimal beroende på skåpets ringa volym. Det avgående spillvärmet från stora kylrum eller de enorma bundna värmetillgångarna i fria luften, floder och sjöar leder däremot osökt tanken till värmepumpens möjlighete som energileverantör. Utan slöseri med dyra syreslukande och miljöskadliga bränslen. Värmepumpens princip har varit känd i drygt 100 år och också prövats i praktiken men inte förrän nu ha metoden — tack vare skyhöga.
olje-, gas- och kolpriser — börjat tas i åtanke som en framkomlig väg mot kostnadsmässigt konkurrenskraftiga okonventionella energikällor.
LÅT KYLAN VÄRMA HUSET!
Ska den oansenliga värmepumpen bidra till energikrisens lösning a Den apparatur — värmepumpen — som man nyttjar för att, smått natutvidrigt, överföra värme från en lägre temperaturnivå till en högre består schematiskt av en mekaniskt driven kompressor, ett förångningskärl och en kondensor hopkopplade till en sluten rörslinga rymmande ett ämne med utpräglat låg kokpunkt.
När denna ”köldmedievätska” i förångaren — placerad i den miljö som ska berövas en-del av sin värmeenergi — börjar koka och förgasas sker detta på bekostnad av omgivningens temperatur och värme. Den vid kokningen alstrade gasen, inklusive ångbildningsvärmet, pumpas av kompressorn över till kondensorn där tryckökningen överför ångan i flytande form. Samtidigt som kondensorn avger värme till sin omgivning — exempelvis luften i ett rum som ska uppvärmas.
Via en strypventil, som automatiskt släpper fram exakt lika mycket köldmedium som avkokar från förångaren, återförs köldmediet till utgångspunkten så att kretsloppet kan börja på nytt. Som husuppvärmningsmetod har värmepumpsmetoden hittills inte vunnit någon framgång. Värme genom förbränning av olika slags bränslen har alltid ställt sig avgjort billigare. På 1930-talet lär dock i Schweiz ha funnits en experimentanläggning där en räcka hus värmdes upp med värme från en när En 12 ”kokrafters” centralvärmeanläggning för svenska lantbruk. Ett värmepumpsaggregat med Freon 502 som ”köldmedlum” avleder värmeenergl från ladugården för uppvärmning av vattnet I bostadsbyggnadens centralvärmesystem. Metoden kan också tillämpas som direkt varmluftscentralvärme. (Bilden ur DuPont Magazine nr 2/75 belägen flod med bara sexgradigt vatten. Först nu, med dagens chockhöjda bränslepris, har idén återupplivats på allvar. I or 2/1975 av DuPont Magazine omtalar likväl en intressant artikel att Malmöföretaget Klimatkyla Ab började experimentera med värmepumpar för uppvärmningsändamål redan 1962, Bolaget har därför i dag nått anmärkningsvärda framsteg på detta unika utvecklingsområde.
Helt naturligt startade man aggregatutformningen utgående från existerande kyl- och luftkonditioneringsanläggningar. Bara med skillnaden att man koncentrerade sig på att i högsta möjliga grad effektivera värmeavgivningssidan, medan kylkomponenten ägnades mindre intresse.
Enligt firmans grundare och chefkonstruktör, Kurt Carlsson, har man nu nått så långt att kapitalkostnaderna för värmepumpsaggregatet, med beaktande av dagens bränslepriser, kan avskrivas på några få år. Installationskostnaderna för varmluftens fördelning inomhus överskrider inte motsvarande kostnader i konventionella centralvärmeanläggningar.
Driftskostnaderna inskränker sig till den självfallet termostatreglerade kompressorns elförbrukning. Värmekällan, dvs omgivningens luft, närliggande sjöar, floder etc — eller ännu hellre redan uppvärmd och utgående ventilationsluft
Oy KAUKAS Ab
Balansräkning 31. 12. 1974
Aktiva . Passiva jeringstillgångar Främmande kapital FIRE och banktillgodohavanden oe 1.789.147,40 Kortfristigt Försäljningsfordringar . 28.913.777,96 Leveransförskulder 15.716.613,81 Lånefordringar 7.644.381,40 Skulder för yirkesanskaffnin; 83.709.032,42 Förskottsbetalningar 192.024,28 Förskottsbetalningar . 29.990.653,09 Förskottsbetalningar för virkesan- Resultatregleringar 22.926.452,98 skaffning 3,715. FR 57 Finansierlngsväxlar —…….. ‘69.288.965,30 Resultatregleringar Följande ärs amortering på 33.660.968,80 Konjunkturdeposition .. Övriga kortfristiga skulder … . 17,643.455,92 Övriga finansieringstillgång: 272,936.142, 12 Långfristigt Pensionslån 25.384.790,42 Omsättningstillgångar Obligationslån .. 14.000.000,00 Material och förnödenheter …….. 160.456.141,34 Övriga intecknin; I1.088.964,88 Hel- och halvfabrikat ……ee.e00+ —54.158.800,00 Debenturelån — .. 2:000:000,00 194.614,941,34 Leverantörkredit 9,466.682,75 ningstillgå: — Övriga långfristiga lån 107.033.300,00 Anläsgningstllgånenr 248.973.738,05 521.909.880,17 Förskottsbetalningar …………..-: 94.382,225,09 . ” 248.973.738,05 : Halvfärdiga “arbeten ov. — 12.106.102,83 Reserveringar ososssssssssrarsesssar rea 1.621.099,00 Ökning ……… 43.533.875,86 Eget kapital Minskning 6.275.040,46 49.364.938,23 Aktiekapital .. 25.000.000,00 = —267.643.250,00 Reseryfond = . + ,22.500.000, Toning vatt 3.122.975,88 Övrigt eget kapit: 227.699.240,02 295.199.240,02 Minskning — - 203.507,50 270.562.718,38 Balanserade vinstmedel 2.109.365,32 Byggnader och konstruktioner 39.780,327,43 Räkenskapsårets vinst ………….. 6.970.697,92 9.080.063,24 9.015-380,65 : 304.279,303,26 Min; sket se 651, HEI Ävskrivniag . ee 3.902.445,14 — 44.528.811,76 Maskiner och in en 89.105.609,35 Ökning ….c - 20,649.609,08 Minskning .. 781.366,12 Avskrivning … 32.419.463,61 = 76.554.388,70 Övri materiella tillgångar . 16.948.902,36 “Ökning re Bång 616.192,23 Minskning 436.987,47 Avskrivning 759.420,57 — 16.368.686,55 Aktier och andelar 24.792.321,02 Ökning — ..c:eses> 4.328,278,60 H Minskning oossssesesrreererse ra nee 331.674,09 = 2B.788.925,53 580.550.694,24 Värderingsposter = s.sissseeereess eter ra 2.480.800,00 BET B10.282,43 Resultaträkning 1, 1.—31. 12. 1974 Omsättning o.s..essessessrresr rer rerna 410.015.867,03 Kostnader Övriga intäkter och kostnader h förnödenheter …… 271.664.072,03 Ränteintäkter = sosssesssrsser rer n er 2.073.396,32 föder oc - SET -. — 57.986.793,76 Dividendintäkter 241. 152,29 Tönebikostnader -. — 26.958.526,74 Övriga intäkter ….. 2 .834,353,94 + 5.153.902,55 Hyror kuga och 3 messesnan — 2.912.207,32 55.010.075.88 övriga rörliga och fas der = 8.165.204,56 ökning av reserveringar — ”T621:009:00 Tillverkning för eget bruk . .. — 4,804,289,02 Räntekostnader .. = oo… 37.527.142,26 Förändring i lager +. —39.,804.151,01 —323.078.364,38 Övriga finansieringskostnader . 3.982. 015, 61 Driftsbidrag — ..ssseressrsear ra 86.937,502,65 Direkta skatter …sssssrossesrerrr en 4,908.221,09 — 46.418. 278; 96 Avskrivningar — Byggnader och konstruktioner 3.902,445,14 Maskiner och Nn täldäng, serna 32.L0-4SRA Övriga materiella tillgi ar . 1.420, Immateriella rättigheter … — — 37.081.329,32 Rörelsevinst 49,856.173,33 Räkenskapsårets vinst ………….> 6.970.697,9 från tex fabriker, verkstäder och därmed jämförbara lokaliteter — är däremot helt kostnadsfri.
Enligt dir Carlssons beräkningar avger redan en normal människa i vila per timme cirka 100—150 kcal — om en sådan gammal måttenhet ännu är förlåten — eller motsvarande ca 0,12— 0,18 kWh energi,
Ett av de utan tvivel modernaste men också originellaste exemplen på tillämpning av värmepumpsprincipen är ett antal svenska lantbruk där bostäderna värms med så att säga husdjursvärme. Enligt Klimatkyla Ab:s beräkningar genererar 12 vanliga idisslande kor p en timme smått otroliga 15 kWh värmeenergi. Alltså tillräckligt för att hålla både ladugård och bostad behagligt varma också vintertid. Djurens innemiljö . blir dessutom sundare genom att värmepumpsmetoden reducerar den ohälsosamma luftfuktigheten i ladugården. Klimatkyla Ab kan i dag leverera ett aggregat kapabelt att ur uteluft, av temperaturen 5? C, suga ut värme nog för att blåsa in 22-gradig varmluft inomhus, vilken sedan via speciella värmekanaler kan fördelas enligt samma mönster som vid konventionell varmluftsuppvärmning.
Största förtjänsten i denna effektiva vär meutsugning av atmosfären tillkommer DuPonts effektiva köldmedier marknadsförda under namnet ”Freon”. Så till exempel har ”Freon 22”, ”114” och ”502” kokpunkter liggande kring 50 minusgrader C.
Freonerna är en grupp varken eldfarliga eller nämnvärt giftiga kemiska blandningar av kol, fluor och klor eller brom, kännetecknade av bl.a. utomordentlig termisk stabilitet och renhet samt hög täthet men låg viskositet och ytspänning, Och framför allt en betydande värmeabsorptionskapacitet plus utpräglad ovillighet att ingå kemiska föreningar med andra ämnen, — (Kai Finell) OO