Lauri Kirves talar om vår framtid

Taggar: Personer: Lauri Kirves Teman: ekonomi

R ”Om man en gång går in för marknadshushållning måste man också lita på att den fungerar.”

Lauri Kirves talar om vår framti ”Hur länge högkonjunkturen räcker? Jag kan inte sp e Ett gammalt ordspråk är ibland ingenting annat än en fördom i koncentrat. Eller en kvarleva från en tid med andra regler och mekanismer, som inte mera gäller.

• ”Var och en sin egen lyckas smed” är ett ordstäv som kanske stämde med verklighetens villkor i ett äldre samhälle med lös struktur och svaga inbördes sammanhang. Vår värld är integrerad, med ett invecklat samspel mellan många faktorer. När det gäller vårt välstånd, vår utkomst, vår framtid, har vi begränsade möjligheter att smida vår egen lycka. Också om vi i Finland gör vårt bästa — och hur är det med den saken? — så är vi i hög grad i händerna på andra länder för att kunna hålla, kanske öka, den standard vi är vana vid. I klartext: vi är definitivt, ofrånkomligt och helt och hållet beroende av vår export. Och trots metallindustrins utveckling, trots ökad nyexport på många fronter är och förblir en mycket lång tid framåt skogsindustrins produkter den viktigaste posten bland våra exportvaror.

« När Lauri Kirves, verkställande direktör för Skogsindustrins Centralförbund, talar om svårigheter, betyder det svårigheter för oss alla, när han talar om goda framtidsutsikter, betyder det att vi alla kan se mot bättre tider. Vad som händer i Finland är viktigt, vad som händer utanför våra gränser, på våra exportmarknader, är ännu viktigare.

16

USA rycker ifrån, Europa går I snigelfar — Om vi studerar konjukturbilden ute i världen just nu, säger Lauri Kirves, ser vi att USA drar ifrån, och med USA följer Kanada. Tillväxttakten är där snabb, stegringen är kraftigare än senaste år, det är det område i världen som väl just nu utvecklar sig bäst. Men valutaförhållandena är överhuvud nu så kaotiska, så i grunden i behov av en nyordning att det är svårt att se någon ände på den tilltrasslade situationen.

— Men i Europa, vår huvudmarknad, är bilden en annan. Tillväxttakten har varit mindre än senaste år och detta år i USA.

Konjunkturer i slaktdjurens lever — Konsumtionen av våra produkter förefaller dock att stiga överallt. Våra prognoser fram till 1980 är positiva, men de bygger på två förutsättningar: ett EEC-avtal snarast möjligt, och en ökning av skogarnas avkastning. Det finns också andra osäkerhetsfaktorer, Valutakriserna, oron på arbetsmarknaden. Blir det strejker, blir de långvariga, hur mycket stiger lönekostnaderna? Vi har heller inget prisavtal för massaved, underhandlingarna med virkesförsäljarna har just kommit igång. Också om allt detta löser sig på bästa möjliga sätt kan vi

Forum 6/197 endast trygga en tillfredsställande ökning av exporten. — En annan fråga som hör ihop med konjunkturbilden är: vad är räntabiliteten av företagen? Om kostnaderna alltjämt är högre än intäkterna kan produktionen naturligtvis inte fortsätta. Under flera år har företagens självfinansieringsmöjligheter minskat och skuldbördan stigit. Och i detta avseende ser utsikterna inte särskilt lovande ut. Nästan varje land har en kostnadsinflation. Också hos oss minskar bergsäkert inte vissa kostnader: oljan, lönerna, råvarupriserna. Trots att vi möjligtvis kunde justera priserna är jag rädd för att kostnaderna stiger ännu mera liksom fallet har varit under de senaste åren. — Det talas nu om högkonjunktur. Men hur kan man förutsäga hur länge en högkonjunktur räcker? Skall man lita på att konjunkturcyklerna fortfarande är cirka fem år som de vanligen varit efter kriget? Eller skall man titta i kaffesump, se hur fåglarna flyger eller studera slaktdjurens lever? Det finns alltför många osäkerhetsfaktorer som kan kullkasta alla prognoser.

Fördubbling på tio år — ”kanske dramatik — Under detta år blir utvecklingen knappast dramatisk. Den genomsnittliga tillväxten av exporten under de två senaste åren har varit cirka fem procent, vi väntar att den skall fortsätta.

— Men vi får på lång sikt en strukturförändring inom exporten, det är klart. Under 1969—80 beräknas massaproduktionen öka från sex miljoner till nio miljoner ton, med större andel slipmassa, mindre cellulosa. Men tilläggskvantiteten kommer helt att förädlas vidare av finländsk industri. Produk 1970 Exportmängder: Sågvaror m? 4702 000 Plywood m? 605 000 Spånskivor m? 168 000 Cellulosa och slipmassa tn 2 057 000 Tidningspapper tn 1187 000 Annat papper, kartong och förädlingsprodukter tn 2545 000 Exportvärde: 5289 milj. m tionen av massa ökar, exporten minskar. Produktionen av papper och kartong väntas öka från fyra miljoner till åtta miljoner under tio års tid. Det kan vi kalla dramatik om vi vill! — Det årliga exportvärdet beräknas växa med tre miljarder mark vid årtiondets slut (enligt 1970 års penningvärde). Kan jämföras med underskottet i handelsbalansen senaste år: drygt en miljard mark…

— Man har sagt att 1972 var det sista året skogsindustrin utgjorde över femtio procent av landets export. Kan väl hända, det bekymrar oss inte så länge vår produktion växer fortfarande, 1960 belastades en tredjedel av vår export till EECländerna med tull. År 1972 lades tull på över femtio procent av vår export till dessa sex stater. Om vi inte får EEC-avtal kommer år 1980 drygt två tredjedelar av exporten att vara tullbelagd. Tydligare än så kan man väl inte illustrera faran av att bli utanför tullmurarna ”De nyttigaste investeringar man kan göra — Åt råvarufrågan, vårt andra problembarn, gör vi mycket själva. De tjugu miljoner dollar som världsbanken nyss beviljade för vårt Mera-program för ökad skogsavkastning är ur hela världens synvinkel intressant. Lånet är ett experiment, det första i sitt slag av denna storleksklass. Vi fick det för att vi har en utvecklad skogsvård och är ett relativt civiliserat land med ordnade förhållanden. Förutsättningarna var dessutom att också statsmakten ger lån och understöd för projektet och att de enskilda skogsägarna satsar på skogsvården. Det är åt dem lånet ges. Säkert en av orsakerna till kritiken mot MERA Forts på sld 2 i kaffesump. Det finns alltför många osäkra faktorer”

Skogsindustriprodukternas exporttillväxt 1970—80 (prognos 1980 90 1972 (prognos) 1970—80 4910 000 4 800 000 — 595 000 980 000 + 63 334 000 750 000 +346 1611 000 1400 000 — 32 1310 000 2160 000 + 82 2992 000 5 020 000 + 97 6 008 milj.mk 8300 milj.mk + 57 Yo

Forum 6/197 17