Ledaren : Dags att handla i Nordek-frågan

Taggar: Teman: ekonomi

FORUM

Virolainen röstar: one man — one vote

Dags att handla i Nordek-frågan

Den nordiska ämbetsmannakommitténs rapport om »ett utvidgat ekonomiskt samarbete i Norden» har sedan en tid legat färdig men trots det har debatten i Finland tör eller emot Nordek varit lam. Man kan fråga sig vad regeringen tänker ge för svar den 3—4 november i Stockholm när statsministrarna och Nordiska rådets presidium möts. Statsminister O. Palmes initiativ att sammankalla statsministrarna till ett möte redan 31. 10. för förberedande diskussioner är ett välkommet initiativ.

Vad har hänt i Nordekfrågan? Det intryck man fick i Malmö, där Sveriges industriförbund anordnade en konferens kring detta tema, var att man i såväl Norge som Danmark försöker finna orsaker som omöjliggör ett Nordek i den form som rapporten förutsätter. Det är skrämmande om orsaken till denna rädsla för planens genomförande beror på att man räknar med att Sverige vinner mest på Nordek eller att Sverige kommer att dominera Norden som det kapitalstarkaste landet. Det är också fel att tro för mycket på EEC och därför skjuta Nordek åt sidan. Hur ser man i Finland på Nordek och EEC, frågades? Vi anser att regeringen och riksdagen bör besvara frågan som ställdes i Malmö. Vi hoppas att ambassadör Jens Christensen, danska utrikesministeriet, får rätt när han sa att det slutliga beslutet bör göras senast i februari 1970 i samband med Nordiska rådets session i Reykjavik.

Vilken är då den allmänna målsättningen för Nordek? Man strävar efter full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, ökad social välfärd och en rimlig gra av balans i prisutvecklingen. Vad gäller industripolitiken utgår man från att den skärpta internationelia konkurrensen och den snabba tekniska utvecklingen gör det nödvändigt för den nordiska ingustrin att satsa på nya produkter, ny teknik, kvalitet och design och på långa produktionsserier. För att rationellt kunna utnyttja våra gemensamma resurser krävs det vissa generella åtgärder som en samordnad arbetsmarknadspolitik, en samordnad regionpolitik, en samordnad näringslagstiftning. Minister J. Linnamo ansåg i sitt inlägg att skapandet av en investeringsbank är ett av de viktigaste projekten i planen. Genom att de nordiska länderna framträder gemensamt på de internationella kapitalmarknaderna torde möjligheterna att uppta lån vara större. De nordiska länderna har olika upplåningskapacitet och Finland har snabbare än de övriga länderna nått kapacitetstaket. Ett litet land får ofta på den internationella kapitalmarknaden betala en tilläggsränta som för bl.a. Finland har uppgått till en en fjärdedels eller tre fjärdedels procent. Vi berör i detta sammanhang icke de problem som gäller lantbrukspolitiken. Vi anser att det är på tiden att regeringen nu tar ställning till ämbetsmannarapporten och för riksdagen redovisar sin uppfattning. Diskussionen om Nordek bör vara saklig och fördelarna av samarbetet belysas så att feluppfattningar rättas till och att resultatet blir ett klart ja för Nordek. Våra vänner i Norden väntar på svaret. OO My

Högskolereform i stöpsleven

Sällsamt är det spel som pågår I högskolevärlden med sikte på genomgripande förändringar av administrationen. För en del studentpolitiker gäller det en fängslande och måhända karriärbefrämjande övning i påtryckningsteknik och intressepolitisk verksamhet medan andra deltar av ideologiska skäl. Medverkande rikspolitiker beaktar inför riksdagsvalen dels personliga intressen, dels sina partipolitiska. skyldigheter och för all del också efter förmåga och övertygelse na tionella intressen. Rationellt kalkylerande skolningsteoretiker yrkar på en modernisering av en föråldrad förvaltningsstruktur. Samhällsreformister har i högskolevärlden funnit god grogrund för inledning av en allmän socialiserings- och demokratiseringskampanj, varvid följande steg anses vara en utvidgning till alla skolningsinstitutioner och därefter genomförandet av avancerad Tföretagsde mokrati. Forts. på sid. 30

Forum 17/69 5