Lettland andas optimism och framtidstro
av Christian Schönberg Forum 1995-01, sida 08-09, 26.01.1995
Tallinn, gamla stan. (Foto: Bjarne Nyman)
Baltikum i omvandlin fortsättning från föregående sida
De baltiska staterna förtjänar all aktning för den interna ekonomiska konsolidering de uppnått under de tre första åren av sin nyvunna självständighet. Man bör komma ihåg att dessa första år av ekonomiskt oberoende var oehört svåra och krävande, också betraktade som övergångsekonomiprocess. De “snabbt reformerade” länderna i Centraleuropa — speciellt Polen och Tjeckien — som paraderat i västpressen som success stories, hade sina nationella valutor och sina självständiga kontakter till väst redan före kommunismens sammanbrott. Trots detta förtjänar de bal tiska staterna, och speciell Estland, en plats i övergångsekonomierna först ivision.
Besk medicin biter
Då det gäller ekonomisk konsolidering och stabilisering kunde Baltikum tjäna som ett uppmuntrande exempel för de andra f.d. sovjetrepublikerna. Den viktigaste lärdomen man kan dra av deras utveckling är att stabilisering ör nyckeln till fortsatta framgångar, också om den kan vara smärtsam i form av en initialrecession. Ått ösa mer pengar i en sviktande ekonomi löser inte automatiskt problemet med produktionsnedgång — vilket Ukraina klart illustrerar. Dessvärre utdelas inga guldmedaljer eller andra utmärke ser i kapplöpningen om ekonomiska reformer, men de a tiska staternas ranking i denna gren har måhända visvaliserats genom ovanstående data och diagram. Tyvärr ägnar västpressen inte den ekonomiska utvecklingen i Baltikum all den positiva uppmärksamhet den skulle vara värd efter de ödeläggande åren av sovjetvälde — och efter segern över den post kommunistiska depressionen. €
Professor Tauno
Tiusanen är chef för : Institute of Russia and East European
Studies vid University of Glasgow och internationell expert p i “östekonomier”.
LETTLAND
Christian Schönberg
De baltiska staterna hade före andra världskriget ungefär samma levnadsstandard som de nordiska länderna. Estland, Lettland och Litaven har nu 50 förlorade år att ta igen. Man kan därför vänta sig en betydligt snabbare ekonomisk tillväxttakt i Baltikum jämfört med Norden de närmaste decennierna.
öretagen i Baltikum kommer at växa I rätt snabb takt och hitt nya affärsmöjligheter i nära samarbete med företag i den etablerade västeuropeiska sfären. Går allt bra har Estland. Lettland och Litauen till och med möjligheter att utvecklas till europeiska framstegsekonomier i stil med Taiwan, Hongkong och Singapore i Fjärran Östern.
Balterna ligger geografiskt väl placerade nära den stora europeiska marknaden, människorna är rätt välutbildade och i synnerhet den yngre delen av befolkningen fylld av optimism och framtidstro. Därutöver är det rådande kostnadsläget cirka hälften av nuvarande nivå i det övriga Europa.
Delar av Baltikum känner för Norden
I Lettland känner man sig tillhöra den nordiska gemenskapen och upplever sig därför vara den sista protestantiska utposten mot det övriga Europa till åtskillnad från Litauen där majoriteten av befolkningen traditionellt tillhör den katolska kyrkan. Om man bortser från St.Petersburg kan väl Lettlands huvudstad Riga anses vara den enda staden med utpräglad ”metropolresning” i området. Staden har ett utomordentligt läge som kanske kunde jämföras med Rotterdam och Hamburg. Marknadspotentialen är stor och staden med sin stora hamn ligger i gränslandet mellan EU och Ryssland, vilket heller inte saknar betydelse för framtida handelsförbindelser. Mång utländska företag har redan hunnit etablera sig i landet. Den ryska närvaron är alltjämt synnerligen märkbar men redan har ca. 500 tyska, 330 amerikanska och knappt 300 svenska företag slagit ned sina bopålar i landet. De helt eller delvis finskägda företagens antaliLettland uppgår för närvarande till cirka 100.
Hartwall och Pripps hör till pioniärerna
Oy Hartwall Ab hör tillsammans med svenska AB Pripps Bryggerier till ploniärerna i Baltikum. Steget över Östersjön togs år 1991 då det samägda dotterbolaget Baltic Beverages Holding Ab förvärvade aktiemajoriteten i bryggeriet Sakui Tallinn. Ett årsenare köptes det 130-åriga bryggeriet Aldaris i Riga — i dag landets största bryggeri med en marknadsandel på cirka 40 procent. Omsättningen år 1993 låg på 28 Mmk. Hittills har de nödvändiga investeringarna i nya rör och styrsystem samt en ny tappningslinje med ombyggnader av bryggshus och lagerkällare kostat BBH cirka 60 Mmk. Tack vare saneringen har ölets hållbarhet stigi från tidigare sju (7) dagar till över 60. Aldaris-ölet närmar sig nu med stormsteg västerländsk kvalitet.
Entusiasm och en stark framtidstro präglar arbetet inom Aldaris. Företaget drivs med stark hand av Vitaly Garvrilov som måhända orerar något överoptimistiskt om bryggeriets framtidsstrategier och kommande exportsuccéer. Men man bör givetvis sikt mol stjärnorna för att åtminstone nå trädtopparna. Tack vare den lettiska statens 40-procentiga andelibryggeriföretaget har man goda kontakter och påverkningsmöjligheter till makthavarna, vilket inte är av marginell betydelse. Aldaris har bland annat tagit initiativ till etl program som går ut på att förnya och höja kvaliteten på hela landets maltproduktion.
Bryggeriet Kalnapilis i Panavezys i Litauen är BBH:s senaste satsning i Baltikum, aktiemajoriteten förvärvades förra sommaren i landets tredje största bryggeri som producerar 15 miljonerliter flytande vara och omsätter 16 miljarder mark per år. Marknadsandelen ligger för närvarande på 15 procent men man räknar med att det pågående investeringsprogrammet som ökar produktionskapaciteten till 40 miljoner liter per år med största säkerhet kommer att ta över en ännu större del av den ständigt växande marknaden.
Freetrade är lösenordet
I Lettland har man en öppen och fördomsfri ekonomisk syn på tingens ordning vilket bland annat fört med sig företagsamhet av den typ Aldaris representerar. Enligt ambassadör Antti Lassila i Riga kommer den öppna ”freetrade” linjen, oberoende av allehanda interna politiska strider, att fortsätta.
Minister Olgerts Pavlovsky spädde vid en presskonferens Aldaris stod värd för på med konstaterandet att han absolut vill se fler utlänningar och utländska företag med i den lettiska uppbyggnadsprocessen.
— Alla investeringar ni gör i vårt land är utomordentliga, men ni får inte heller glömma att samtidigt lära människorna att ta ansvar och därutöver ge god service.
— Hämta in så mycket pengar ni vill och vi kommer inte att hindra er att föra ut dem vid behov, säger minister Olgerts Pavlovsky med pondus. Vi är för free trade och öppenhet.
— Hämta in så mycket pengar ni vill och vi kommer inte att hindra er att också föra ut dem vid behov, säger ministern med pondus. Vi är definitivt för free trade och öppenhet.
Ekonomisk kris — försämrad köpkraft
Lettland kämpar i likhet med övriga baltiska länder för närvarande med många problem. Sedan landet blev självständigt hösten 1991 och man beslöt att övergå från centralstyrd planekonomi till marknadsekonomi har landets ekonomi befunnit sig i kris. Arbetslösheten har stigit kraftigt på grund av industrins sönderfall, inflationstakten är påtaglig, nationalprodukten har sjunkit och mången utländsk investerare väntar på stabilare tider. Men ändå ser man överlag rätt oplimistiskt på situationen. Kanslichef Aina Bataraga vid det lettiska finansministeriet konstaterar att den första målsättningen var att
Riga har inlett uppbyggnadsarbetet å att återta sin forna roll som altikums metropol.
Bekymren är få och frumtiden verka vara ljus och bekymmersfri för Aldaris VD Vitaly ”Gavrilov och Hartwalls förre VD Erkki Bäckman vid de blanka jäskärlen av koppar.
komma ur den ryska björnens grepp och sedan snarast möjligt skapa en stark egen valuta och först därefter starta byggandet av en trygg bas för letterna själva. Optimismen har ökat betydligt sedan man äntligen blivit kvitt de främmande militära styrkorna i landet.
Lagom bäst…
Ett exempel så goll som ett annat på att letterna håller på att återhämta sig från decenniers förtryck är att alkoholkonsumtionen håller på att minska. Ännu för fem år sedan. under sovjetepoken. låg letterna på andra plats iden interna mest-drickar-ligan i Sovjetunionen. Men i takt med ökad frihet och öppnare samhälle är ”förbjudna varor” numera inte längre lika eftertraktade som förut om åren. Berusningsdrickandet har redan klart minskat till förmån för det mera sofistikerade europeiska sällskapsdrickandet. 9
Lettlan & Areal 64 600 km 9 Befolkning 2,6 miljoner (1993) varav 53 260 letter, 33 20 ryssar plus elt antal övriga nationaliteter. Cirka 70 20 av befolkningen är lettiska medborgare.
$ Officiellt språk: lettiska — ett indo-europeiskt språk. En stor del av befolkningen har ryska som modersmål.
9 Större städer: Riga 874 000, Daugavoils 125 000, Liepaja 108 000.
€ Valuta: I lats=100 santims — värd ca 10 FIM.
9 BNP: 1,5 miljarder lats år 1993. GO Inflation 34,770 år 1993 —sjunker under 3094 år 1994.