Leve konkurrensen!

av Ragnhild Artimo Forum 1988-15, sida 44-46, 06.10.1988

Taggar: Personer: Matti Purasjoki Teman: ekonomi

ankerna | Österbotten som sysslar B med värdepappershandel och råd givning har fått en ny fräsch konkurrent inom värdepappersförmedling och portföljförvaltning. Nykomlingen på scenen är Cartell Ab Fondkomission med sex unga ekonomer som kombinerar sina studier vid Svenska handelshögskolan i Vasa med en mångsidig service riktad till österbottniska kapitalplacerare. Bankirfirman grundades våren 1987 och var först ute på plan med optionshandel i regionen.

Kapitalmarknaden i Österbotten har, liksom i andra delar av landet, ändrat karaktär. Den tid ligger bakom då människor med disponibelt rörelsekapital placerade detta på ett högräntekonto eller nöjde sig med att köpa obligationer.

I dag frågar allt flera efter nya placeringsalternativ. Gruppen bakom Cartell upptäckte detta och öppnade efter ett grundligt förarbete sin fullservicetjänst mitt bland bankhusen vid Övre Torget i Vas Österbotten placerare i realtid

Cartell Ab marknadsför sig under en slogan med budskapet ”Österbottens placerare i realtid”.

-—Innebörden i vår slogan går kort och gott ut på att föra Österbotten så nära huvudstadsregionen som möjligt ifråga om service och tjänster. Vi vill nå därhän att placerarna här skall få en lika bra service som ges i Helsingfors. På detta bygger vår marknadsidé. Våra erfarenheter bekräftar att filosofin är riktig. Den volym som vi uppnått motsvarar kalkylerna. Vår analys av vad marknaden i Österbotten behövde har visat sig vara riktig, säger ekonomerna.

—Innan vi etablerade oss hade kunderna i Österbotten i stort sett endast bankerna att vända sig till. Ännu våren 1987 fick placerarna här nöja sig med den service som fanns att tillgå redan på 1970-talet. Som vi såg saken hade serviceformerna inte utvecklats i takt med förändringarna. Vetskapen om hur det låg till bidrog till att vi gjorde slag I saken.

Fullständig öppenhet Ekonomerna bakom Cartell förklarar enstämmigt att de arbetar under fullständig öppenhet. Verksamheten omfattar fyra huvudområden, nämligen värdepappersförmedling, full-service portföljförvaltning, ekonomisk konsultverksamhet och bokföringstjänster. Som övergripande målsättning gäller att varje kund skall få en individuell service anpassad till sina önskemål och prioriteringar.

Förmedlingsservicen omfattar aktier, optioner, obligationer, debenturer och andra värdepapper. Bolagets kurstjänst registrerar kontinuerligt de senaste börsnoteringarna.

Portföljförvaltningen är avsedd för kunder som inte själva vill syssla med köp- och säljbeslut. Servicen omfattar det mesta från planering av portfölj och kontinuerlig infor 4 a

Modern kommunikationsteknik gör det möjligt för Cartell Ab i Vasa att stå i daglig förbindels med Helsingfors Fondbörs. Mats Söderström, Patrik Lapveteläinen, Jan-Peter Näs och Johan

Wulff tar in dagens kursnoteringar på byrån vi Övre Torget i Vasa.

Ny bankirfirma för placerare I Osterbotten … mation om portföljens sammansättning och värde till bokföring, deklaration och skatteplanering.

Konsulttjänsterna omspänner skolning åt kunderna i användning av nya instrument på marknaden, juridisk hjälp när bolag skall grundas och företagsanalyser av regionala företag. I servicen ingår puplicering av bokslutsanalyser av alla börsbolag i Finland. Dessa analyser kan tjäna som underlag för de beslut som Cartells kunder tar.

En annan typ av informationsverksamhet som bankfirman introducerat i Österbotten består av direkt rapportering till kunderna om marknadsläget på Helsingfors Fondbörs eller på börserna i Tokyo och New York.

Den fjärde biten består av bokföringsoch deklarationstjänster samt skatteplanering åt privatpersoner och företag.

Optionshandel

Cartell i Vasa etablerades vid samma tidpunkt som optionshandeln nådde Finland från Sverige. Bolaget skickade ut en man till den första kursen i optionshandel i Finland, sedan dessa har ytterligare tre i gruppen fått specialskolning på området.

—Vårt trumfkort bestod av att vi var först med optioner I Österbotten. Bankerna här har inte kunnat erbjuda samma service ef tersom man inte har personal som behärskar optionshandel. Vi hänför oss till pionjärerna på optionssidan. Vi kunde också som första bjuda ut optioner till allmänheten i Österbotten, säger ekonomerna.

Börspartier

Bakom Cartell Ab står Mats Söderström, Johan Wulff, Jan-Peter Näs, Patrik Lapveteläinen, Tomas Teir och Jörgen Salo. Samtliga studerar vid Svenska handelshögskolan i Vasa där de upptäckte att deras intressen sammanföll. Flera | gruppen hade sysslat med värdepapper redan innan de inledde sina studier.

—Den målgrupp vi riktar oss till är relativt liten jämfört med andra typer av affärsverksamhet. Den begränsas också genom vår inriktning på börspartier. Vi sysslar inte med aktier i ental eller tiotal. Den minsta enheten omfattar ett börsparti på 50 000 mark eller från 20.000 mark titt 100 000 mark. En kund som vill handla aktivt med sin portfölj bör ha 200 000 mark att operera med för att kunna fördela riskerna, förklarar gruppen,

Växande markna Österbotten har en snabbt växande kapitalmarknad. I takt med att kapitalplaceringsfortsättning på sid 5 15/1988 FORUN,

BÖRSSKANDALER AV FINLÄNDSKT FORMAT

I börshandelns förlovade land USA har diskussionen en längre tid gått het kring ett antal uppdagade fall av så kallad insiderhandel i börsaktier. Liknande skandaler har uppdagats i England och till och med i Norge. Inte att undra på om tidningspressen också i vårt land ökat sina ansträngningar för att vi inte haller i detta avseende är sämre än andra länder. Speciellt Suomen KuvaJehti har engagerat sig. Det faktum att Föreningsbankens emissionsmeddelande föregicks av en ovanligt omfattande handel i företagets aktier har fått tidningen att offentligt kräva en utredning rörande frågan huruvida insiderhancel förekommit i detta fall.

Orsaken till att insiderhandel fördöms ligger i att det anses vara bedrägeri att bedriva handel med aktier om vilka man har sådan viktig information som motparten inte har.

Insiderhandel kan jämföras med försäljning av en defekt vara under förespelningen att den är felfri. För att börsen skall kunna fungera som förtroendeingivande marknadsplats är det viktigt att de som bedriver handel i aktier kan utgå från att kurserna är möjligast riktiga. Att man inte blir dragen vid näsan av någon som besitter mera information om handelsvaran än man själv. Därför är det viktigt att insiderhandet beivras.

FBF:s emissionsmeddelande Hur är det då med fallet Föreningsbanken och bankens emissionsmeddelande i början av september. I några av mina tidigare spalter i Forum har jag diskuterat betydelsen av emissioner och konstaterat att det inte finns några påtagliga orsaker för varför emissionerna skulle utgöra speciellt positva nyheter för aktieägarna.

En fondemission är en bokföringsteknisk åtgärd som varken för in pengar i företaget eller ut pengar ur det. En nyemission är vidare en åtgärd som innebär att ägarna betalar in pengar i företaget. Företagets värde ökar på kort sikt med den mängd pengar som kommer in. Aktieägaren har möjlighet att utnyttja sina teckningsrätter eller sälja dem.

FÖRUN, 15/1988

För aktieägaren finns det varken förmånliga eiler mindre förmånliga nyemissioner. Om teckningspriset är lågt måste aktieägaren lägga till en teckningsrätt som har ett högt värde för att få den nya aktien. Om teckningspriset är högt behöver aktieägaren däremot bara avstå från rätter som har ett lågt värde. Vad ägaren vinner på teckningspriset förlorar han således på de teckningsrätter som utnyttjas.

Om man studerar vad som faktiskt tenderar att hända med aktiekursen kring ett emissionsmeddelande märker man att kurserna, i motsats till vad som kan anses rationellt, i regel stigit om det varit fråga om fondemissioner. om det däremot varit fråga om rena nyemissioner har kursen på sikt i genomsnitt hållits på en normal nivå.

Ovetande insiders

Det här för oss tillbaka till frågan om FBF:s emissionsmeddelande. | detta specifika fall var det fråga om en nyemission. Varken på teoretiska eller faktabaserade grunder fanns det orsak att förvänta sig någon större reaktion I kurserna.

Den som misstänker insiderhandel måste sålades utgå från att de kretsar som bedrivit insiderhandel inte sitter inne med vetande vare sig om hur kursen kan antas reagera eller hur de normalt reagerar. De misstänkta kretsarna hade, kan man förnoda, utgått från att kurserna skulle skjuta i höjden. Att de antagna brottslingarna sedan fick se sina förväntningar grusade minskar inte brottets förkastlighet.

Eliminering av insiderhandel — en hedervärd strävan

Strävan att eliminera förekomsten av insiderhandel är en hedervärd strävan. Därför kunde man hoppas på att de resurser som läggs ner på att avslöja sådana fall skulle användas ändamålsenligare. Utångspunkten borde ligga i händelser som kan antas ha en entydig inverkan på aktiernas värde. Sådan information kunde till exempel vara vetskapen om att företaget kommer att göra ett betydligt bättre resultat än marknade väntat sig. Ett annat exempel kunde vara vetskapen om att företaget kommer att utsättas för ett uppköpsförsök med åtföljande omstrukturering. I sådana fall kan en insider antas ha betydigt bättre information om den sommandae aktiekursen än den motpart insidern möter på börsen. Informationen behöver ju inte heller alltid ha en positiv effekt, En insider som säljer för att han sitter inne med negativ informain gör sig skyldig till ett lika stort brott. Exempel på negativ inside-information kunde t.ex. vara att företagets produkter konsaterats vara hälsovådliga inom företaget. För att sammanfatta: När aktiespararen betalar för en aktie betalar han för en andel | företagets förväntande framtida vinster. Information som leder till en revidering av förväntningarna rörande de framtida vinsterna — uppåt eller nedåt — är information som en insider kan utnyttja. Det största steget | strävan att effektivera övervakningen av brott mot förbudet att bedriva insiderhandel skulle vara att fokusera ansträngningarna på de fall där potentialen för insiderhandel är störst, dvs. på tillkännagivande av information som föranleder kraftiga revideringar av vinstförväntningarna. Följande steg är sedan att avsevärt förbättra börsens möjligheter att göra ingående opartiska undersökningar i misstänkta fall.

Fallet Postbanken

Till sist kan det vara skäl att kort kommentera den andra ”skandalen” som på sistone berört vår börs, dvs, fallet Postbanken. Att utgå från att det fallet skulle utgöra ett problem för börsen eller vår aktiemarknad överhuvudtaget förefaller inte motiverat. Snarare är det fråga om en avgränsning av Postbankens verksamhet. Huruvida Postbanken skall tillåtas bedriva affärsverksamhet som går ut på att agera som katalysator för företagssammanslagningar inom vårt näringsliv är en fråga som är oberoende av den marknadsplats där aktierna förmedlas.

Oe

KONJUN

Innehållet i Konjunkturrapporten baserar sig huvudsakligen på uppgifter från Statistikcentralen och Tulistyrelsen. Konjunkturrapporten sammanställs av Max Arhippainen och Mikael Ingberg.

STU

RAPPORTEN ARBETSLOSHETEN

MINSKA 7.0Y 1986 1987

Sysselsättningsläget fortsätter att utvecklas positivt. Under perioden april —juli i år var mellan sex och tiotusen fler sysselsatta än ifjol. De arbetslösas antal hade minskat med mellan tio- och tolvtusen. | juli var 111 000 personer arbetslösa, eller 41 procent av arbetskraften, vilket är den lägsta noteringen på flera år.

Ännu för en tid sedan förutspåddes en försämring av sysselsättningsläget, men tills vidare finns det få tecken som skulle tyda på en nära förestående nedgång. Tvärtom vågar man som helhet vara något optimistisk — fortsatt rätt goda chanser på exportmarknaderna och stabiliseringslösningen ger alla förutsättningar för ett fortsat .JArbetslöshetsgra rel arbetslöshetsgrad tren 198 också att den totala arbetskraften minskar.

Också ungdomsarbetslösheten har minskat. Detta gäller inte bara sommaren, utan även generellt. Den är dock fortsättningsvis klart högre än för befolkningen som helhet.

Denna ljusa bild är emellertid inte hela sanningen. Samtidigt som sysselsättningsläget förbättrades i landet som helhet, ökade arbetslöhetsgraden i Uleåborgs, Norra Karelens och Mellersta Finlands län. Också Vasa, Lapplands, St Michels och Kuopio län förlorade arbetsplatser, men det kompenserades av en minskad arbetskraft. Däremot har ökningen i högre grad än tidigare fördelats också på andra sydfinländska län än Nyland.

minskar sina anställda, medan olika servicenäringar, speciellt bank; försäkrings- och näringslivsservicen ökar. Vi har i Konjunkturrapporten 7/88 mer i detalj diskuterat detta.

En intressant fråga då man ser att arbetslösheten minskat är vilken roll den nya sysselsättningslagen har haft. Vi skall under hösten försöka samla lite material och återkomma.

För en tid sedan var det mycket populärt att tala om en ”behärskad strukturomvandling”. En av tankarna var att en növändig omläggning av näringslivet kräver en överflyttning av arbetskraften till nya branscher. Detta innebär att man behärskat och utan stor arbetslöshet kan lägga ner de industrier som inte klarar sig I konkurrensen. Ser man på aggregatsifforna, som i denna artikel, verkar det ju som om denna omläggning sker, och tydligen rätt behärskat.

Det är dock ifrågasatt hur direkt denna överföring går. Det är knappast samma människor som flyttar från de nedlagda industrierna till de nya tjänsterna i bankerna. Inte heller kommer äldre arbetstagare som bortrationaliseras lika lätt att kunna överföras till helt nya branscher.

Tvärtorn finns det skäl att anta att de ”nya” branscherna tar en allt större del av arbetskraftsökningen, medan de ”äldre” inte tar nya och minskar med naturlig avgång. Sysselsättningsproblemet blir mer koncentrerat och därmed mer svårbemästrat.

Motsvarande problem finns i den regionala balansen. Idag har vi ett läge med arbetslöshet i vissa regioner och en ökande arbetskraftsbrist i andra. För att få balans måsta man flytta antingen arbetskraften eller arbetsplatserna. En häftig flyttningsrörelse för med sig en skev åldersstruktur, vridet socialväsen och trängsel men å andra sidan är de nya idéerna för hur arbetsplatserna skall flyttas rätt få.

De skrytsamma brösttoner om hur bra allt går, som flera ledande män i samhället idag tar sig, är något förenklade. Vi går mot en nödvändig utveckling. Vårt näringsliv måste skapa sig den förnyelseförmåga hela vårt land behöver för välstånd på lång sikt. Men paradoxalt nog är vi i en situation med en bättre sysselsättning än på länge, samtidigt som behovet av nya grepp både i sysselsättnings- och regionpolitiken snarar gott sysselsättningsläge. En viktig faktor. är Också branschvis fortsätter de gamla ökar än minskar. MA 6 mönstren. — industrin och skogsbruket NATIONALEKONOMISKA Medeltal VARIABLER juni B7= fa os maj 88 juni juli aug HELA EKONOMIN Totalproduktion o-för/år 3.8 Yo 2.7 Yo Moceral Arbetslöshetsgrad 4.9 Yo 4.3 Yo 41 Yo Juni Br 000 - Inflation 42 va 5398 534 5.2 Yo maj 88 Juni Juli Partipriser Yo-förfår 2.5 AY 379 36 K 4.4 Ya INDUSTRIN Löner — TAI Ya 91 Totalvolymen — Yo-förfår 3.9 4.8 Yo 0.3 Va Trä- & pappersind —”— 5.0 Ya 12.6 Yo 0.4 2 UTRIKESHANDELN Metallindustrin = —"— 54 2.9 Yo 5.9 a Exportpriser Yo-törfår 2.3 Yo 4,6 Yo 54 N 6.6 a Producentpriser. —”— 2.5 4.3 Ya 4.8 Ya Importpriser ” 11 01 Ya 0.6 Ye —0.7 0 Produktivitet dn 6.1 20 | (—0.5 Ya) (10.1 26) Exportens värde —"— 3.8 Ya —9.6 H —3A1 Yo Sysselsatta tt | —27 Va —2.9 Yo —4,3 Yo Importens värde —"— 13.4 20 9.0 Na 9.8 Yo Löner —— 6.6 a 8.5 Ya Handelsbalansen — Mrnk 193 —1002 —678 Källorna finns presenterade i Konjunkturrapporten 9/198 4 15/1988 PORUN,