Likheter finns i historien
av Lars-Erik Öller Forum 2008-04, sida 39, 24.04.2008
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 4 2088
Lars-Erik Öller är professor emeritus vid Stockholms universitet.
Det finns likheter mellan den pågående finanskrisen i USA och tidigare kriser, bland annat den turbulens som drabbade Finlan under början av 1990-talet.
Likheter finns i historien
För att förstå det som händer nu vill man gärna göra jämförelser med historien. Det finns en skola som säger att historien upprepar sig. Här ligger ju själva raison d"åtre för historiekunskapen. Vad annat kan man veta än det som redan har hänt? En annan skola tycker just tvärtom, att historien aldrig upprepar sig. Det är också sant, för allting kan inte ske exakt lika två gånger,
Mark Twain valde en gyllene medelväg när han sade: ”historien upprepar sig inte, men den rimmar ofta” Den vetenskapliga analysen försöker finna de underliggande krafter (‘rimmen”) som vid liknande förhållanden resulterar i ungefär likadana händelseförlopp. Ett exempel kunde vara den så kallade devalveringscykeln som styrde vår ekonomi ända fram till början av 1990-talet.
Visst finns det likheter mellan USA:s finanskris nu och vår kris då, Liberaliseringen av penningmarknaden och den svällande kapitalimporten på 1980-talet ledde till att det blev lätt att låna pengar till bostäder. När bostädernas värde på grund av den stora efterfrågan sköt i höjden blev det ännu lättare att få lån då säkerhetens värde stigit — en perfekt bubbla!
Vi lärde oss en läxa och läget i Finland i dag är inte alls jämförbart med läget då. Däremot ser vi att USA råkat ut för något liknande. Bankernas likviditet har redan i flera års ti nya finansiella kanaler lockats ge ut bolån till hushåll som knappast skulle kunna återbetala, ifall arbetsmarknaden skulle börja vika, Dessa lån har sedan lagts som ruttna ägg i korgar med goda papper. Derivat har lagts på derivat, så att man inte kan se de dåliga pappren och inte vet vem som kommer att sitta med Svarte Petter. Det har i sin tur lett till att bankerna nu tvekar inför att ge sig in i handel sinsemellan eller på att ge ut nya lån, om man inte riktigt vet vad som döljer sig bakom de säkerheter som erbjuds.
Därmed har vissa kreditinstitut drivits till konkursens rand. De långsiktiga obligationer de gett ut har blivit osäkra, de som ofta ansågs som den tryggaste delen av en portfölj. Rötäggen uppdagas lite peu en peu och därför kan krisen bli långvarig.
Det bör understrykas att derivathandeln är en finansiell innovation som kommit för att stanna. Den bygger dock på komplicerade mekanismer som mycket få, om ens någon, helt begriper. Och här har vi en likhet med vår 1990-talskris, Den berodde på att folk, även bankerna, inte riktigt förstod vad en fri finansmarknad innebär och hur den skall regleras för att inte gå i spinn.
Var det någon som förstod sammanhangen var det Pentti Kouri och han blev ju förmögen på kuppen - se där ett av mina främsta argument för att förmå studenterna att flitigt studera nationalekonomi! Men även hos oss skulle det behövas beredskap oc varit mycket god. Överutbudet Var det någon SOM = fastare spelregler inför kriser på den på pengar beror till stor del på för sto d komplicerade finansmarknad vi har att andra länder, speciellt Kina, idag. föredragit att ackumulera sto- sammanhangen Det är dock ingenting som säger istället för att köpa amerikan- VA det Pentti ma lika enkelt undan som för tio är ska produkter för sin ofantli- Kouri och han blev sedan då tigerekonomierna, Sydamega export, 1 fö rmögen A rika och Ryssland körde in i allvarliga Med god tillgång på peng- Ju 0 oge på bankkriser, men konjunkturen änd kuppen.
ar har bolåneinstituten geno förblev stabil här hos oss. m