Lillebrorskomplex blockerar EU-visionerna?
av Emily von Sydow Forum 1995-12, sida 28, 28.09.1995
Lillebrorskomplex
BLOCKERAR
EU-VISIONERNA?
Finns det måhända en viss tröghet i Finlands inställning till den europeiska unionen och hur den skall se ut i framtiden? Mycket är tydligen bra som det är i EU, om man får tro utdrag ur den tjänstemannarapport på 25 sidor som presenterades häromdagen.
tionerna väsentligen ändras. Inte skall parlamentet få mera makt: de är bara bra för de stora länderna, som har ett mer rättvisande antal platser i förhållande till folkmängden, menar Finland. Kommissionen borde behålla den makt den har idag, med monopol på att ställa förslag, Kommissionen är en viktig garant för att de stora länderna inte trampar på de små, förklarar Finland. Vägledande för Finlands hållning, tycks vara detta enkla att man är ett litet land, som till varje pris skall försvara sin ställning, särskilt då i förhållande till de stora bjässarna, Tyskland och Frankrike med flera.
Var blev visionerna?
Genom att definera sig självt enbart som ett litet land har Finland tappat perspektivet på vad EU-medlemskapet egentligen innebär. Enligt den finländske deltagaren i den s.k. reflexionsgruppen, Ingvar 5. Melin, som till toppmötet i Madrid skall lämna sin rapport, är hans uppgift att först och främst försvara Finlands position —Vi måste försvara vår ställning. Det måste ett land i Finlands position göra, sade han.
Först i andra hand kommer tydligen
I: skall balansen mellan institu Emily von Sydo 2 frågan om hur EU skall se ut i framtiden. Fortfarande ser man på EU som om Finland är den lilla valpen, som har hamnat i hundgården med en grupp blodtörstiga bestar. Men i själva verket handlar det ju om att få ordning på kenneln, så att man kan få plats med fler hundar under snygga former.
Den spanske ordföranden i reflexionsgruppen, diplomaten Carlos Westendorp, presenterade i förra veckan ett diskussionsunderlag, och en sammanfattning av hur man har samtalat hittills i gruppen, som består av en ledamot från varje land, respektive två från parlamentet.
Rusta för utmaninga “Gruppen har identifierat två grundläggande skäl (för att hålla regeringskonferensen IGC 96), nämligen att förbättra unionens funktion och utrusta den med instrument för alt hantera de interna och externa utmaningar, som den står inför, så som den kommande utvidgningen.”
Dessa har tydligen samtliga av gruppens medlemmar, med undantag för Melin, identifierat, för han talar mer om vikten av att Finland får behålla en kommissionär i kommissionen och att röstetalen i ministerrådet förblir så ofördelaktiga för de stora länderna, som de är.
Många menar att kommissionen bli otymplig, om det blir fler än 15 medlemsländer, som samiliga skall ha sin kommissionär. Kanske det inte heller finns vettiga portföljer att fördela till var och en om man får 27 medlemsländer.
Öppenhet vs öppenhet
En annan osäkerhet gäller hur man ser på öppenheten. När Finland och Sverige talar om öppenhet, menar de offentlighetsprincipen och rätten till tillgång till offentliga dokument. När andra medlemsländer talar om öppenhet, så menar de snarare klara beslutsgångar, att medborgaren skall förstå vem som beslutar om vad.
Här kommer troligen medborgarnas ombudsman, Jacob Söderman att få material att ta ställning. Att förenkla beslutsgångarna är därför en viktig uppgift för regeringskonferensen. Men Finland vill inte förenkla beslutsgångarna för mycket, för då kan parlamentet, alltså indirekt de stora länderna, få mer makt.
Ruttet eurohjärta…
Samtidigt som Financial Times publicerade en något mossig, men dock fyllig artikel om hurindustrins påtryckningar nu börjar ge den ekonomiska och monetära unionen vind i seglen, har den brittiska euroskeptiska kollegan en infam intervju med en hög tjänsteman i generaldirektorat II (ekonomi- och finansdirektoratet), som har tjänstledigt för att skriva en bok.
Boken heter “Europas ruttna hjärta” och handlar om EMU. The Times avser att publicera ett kapitel dagligen (det gjorde de med Andrew Mortons bok om prinsessan Dianas magproblem också) tills boken, som heter The Rotten Heart of Europe, publiceras den 18 september.
Tyskt-franskt krig!?
Bernard Connolly beskriver den gemensamma valutan som ett hin ondes påfund, med hemliga överenskommelser mellan Tyskland och Frankrike om att till varje pris bevara den franska francens värde, om det så kostar kraftiga devalveringar för grannvalutorna.
Han tar i med den verkliga storsläggan när han förutspår hur det kommer att utbryta krig mellan Tyskland och Frankrike, som en följd av valutakonkurrensen mellan de två länderna. I det första avsnittet leds dock inte den dystra spådomen i bevis. Connollys ställning i kommissionen är mycket osäker.
Visserligen anställs man på livstid som eurokrat, men det får väl finnas gränser till hädelse, vilket presstalesmannen Klaus van der Pas också gjorde klart på måndagen, vid den dagliga presskonferensen. 0
Forum nr 12/95