Lita inte blint på prognoser
av Lars-Erik Öller Forum 2008-01, sida 28, 31.01.2008
HI FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 1 2008
Lars-Erik Öller är professor emeritus vid Stockholms universitet.
Det är sällan som konjunkturmakarna lyckas förutspå en konjunktursvängning. Insikten kommer vanligtvis först i efterhand.
Lita inte blint på prognoser
Visst skulle vi viljalevaien förutomar sägbar värld? Vi kanske tror os göra det, med den rikliga tillgången på seriösa prognoser och mindre seriösa förståsigpåare. Men så bra är det dessvärre inte. Visste du till exempel att medelfelet för tillväxtprognoser i Europa är nästan två procentenheter? Det får ses som ganska betydande, då ju tillväxten nästan alltid ligger mellan o och 4 procent.
Det som kanske upprör någon läsare mest är att av sammanlagt 29 recessioner (13 länder ingick i min undersökning) var det bara fem som hade förutsetts av prognosmakarna. Däremot fanns det sådana som slog larm om en annalkande recession, medan det i efterhand visade sig att tillväxten i själva verket accelererat just det året.
Men är det inte just vändpunkterna i konjunkturen man helst vill bli varskodd om? En annan intressant upptäckt var att prognosmakare ogärna kommer med dåliga nyheter. Tro inte att vårt finansministerium en enda gång hade ett minustecken i sina tillväxtprognoser i början av 1990-talet.
Men man ska inte bara skylla på prognosmakarna då spådomarna hugger i sten. Den statistik man försöker analysera är skakig den med. Det är vanligt att den preliminära siffran underskattar tillväxten med ungefär en halv procentenhet. Och det är ju den första siffran folk är mest intresserade av.
Vidare kan en del av prognosmakarnas oförmåga att i ti varna för vändpunkter skyllas Tro inte att vår företag omkull och rapporterar inte in till den preliminära statistiken. Alltså rensas just de bort som mest skulle ha sänkt statistiken,
Det motsatta inträffar i en stark uppgång. Då grundas många små företag som växer snabbt, men de har ännu inte hunnit med i statistiken, så den preliminära siffran blir för låg. I bägge fallen upptäcks kanske konjunktursvängningen först då noggrannare statistik inkommit, månader senare,
Inflationsprognoserna klarar sig något bättre, Men då ska man minnas att inflationen varierat mycket lite under flera års tid, i synnerhet om man jämför med 1970- och 1980-talen, då tvåsiffrig inflation inte var ovanlig. Det vore väl ändå märkligt med medelfel på två procentenheter även för en inflation på 1-2 procent!
Däremot står statistikproducenten här skyddad, för konsumentprisindex (KPI) revideras aldrig. Detta trots att inget tyder på att prisstatistiken vore felfri. Men alltför många kontrakt knyts till KPI för att man skulle kunna rucka på ett en gång givet värde, Inte heller säsongsrensas KPI, så man måste känna till när priserna är säsongmässigt högre eller lägre (till exempel låga när det är realisationstider).
Men den största gåtan är hur centralbankerna kan justera in räntan för inflation man förväntar sig först om två år, eftersom man inte lyckats visa att tvååriga makroprognoser egentligen innehåller någon information alls. Det är ju en tvåårig framförhållning centralbankerna brukar tala om i sin räntesättning.
Ändå har inflationen faktiskt hål på statistiken. Den är nämligen fin ansmini st ertum litsi styr. Men när det gäller pengsen med att se att konjunktu- o ar är det i sista hand förtroende ren svängt. Det räcker 2-3 må- eN enda gang hade som avgör, det att man tror att räntenader innan man får fram en : : politiken avstyr inflationen. Det visförsta preliminär siffra. Dess- ett minuste cken 1 ste nationalekonomerna redan för utom är de stickprov den pre- SINA tillväxt- 100 år sedan.
liminära statistiken bygger på I hän; Blir det recession nu? Svenska dragna året innan. Blir det då progno Seri1 börj an Konjunkturinstitutets vändpunktsin en häftig recession går mång av 1990-talet.
dikator säger: nej. Tro det eller ej. m