Lival: En strålande affär
av Milena Johans Forum 1998-05, sida 32-33, 23.05.1998
CS 2 3 2 S s = 2 2 = ög 2
Lival: En strålande affär
LIVALS ENERGISPARANDE LJUSPRODUKTER HAR
VARIT EN LÖNSAM AFFÄR FÖR FAMILJEN LIND STRÖM. SIBBO-BOLAGET GÖR GODA VINSTER, MEN TROR INTE PÅ BÖRSLISTNING.
ival grundades genas efter kriget år 1944 i
Sibbo av nuvarande VD Stig Lindströms far. Stigs mor kom på idén med namnet Lival, som kommer från Lindströmin valaisimet. Fru Lindström tyckte också att det skulle vara bra att själva anamma namnet Lival, kombinerat med Lindström, och därefter kom familjen Lindström att, enligt kyrkoböckerna, heta Lival-Lindström. Företaget är fortfarande helt och hållet i familjen Lival-Lindströrns ägo: hustrun Marianne åger en del och dottern Maria börjar också hon vara en storägare. Fadern hoppas att Maria en dag skal ta över företaget, fast ännu har hon inte intresserat sig för ekonomi. Tillgången på råvaror och komponenter var minimal efter kriget. Lival blev därför tvunget att själv tillverka allting och höja självförsörjningsgraden. Den första lampan var en vackert snickrad lampa i trä, kombinerad med ett bord. Skärmen syddes och träet slipades och svarvades för hand. Efterfrågan på den vackra lampan var stor. Då man jämför den första lampan från medlet av 1940-talet med de lampor Lival tillverkar idag,ser man att företaget genomgått stora förändringar för att bli det lysande företag
Lival är ov. ”Man måste ständigt förändras för att nå resultat) påpekar Stig LivalLindström då Forum besöker Sibbo.
Fortfarande tillverkar Lival de flesta av sina varor och komponenter själv. Det är något företaget idag har stor nytta av. All tillverkning och montering sker i Finland, dels i Sibbo men även i Pieksamäki.I Sibbo arbetar ca 160 personer, i Pieksamäki 40. Administration och huvudkontor finns i Sibbo.
Hittills har inga kriser drabbat företaget under dess dryga 50 levnadsår. Inte ens under den värsta depressionen i början av 90-talet gick det illa för bolaget. Endast ett år uteblev tillväxten. Eftersom den mesta försäljningen exporteras är Lival inte särskilt beroende av de inhemska konjunkturerna. Om en av marknaderna har problem vägs det lätt upp av en annan som går bättre. Omsättningen har sedan 1991 stigit från ca 130 Mmk till närmare 250 Mmk år 1997. För 1998 har Lival budgeterat en omsättning på 315 Mrak, vilket jämfört med omsättningen år 1997 kan kännas som en rätt kraftig ökning. Ser man på de senaste nio månaderna verkar målet trots allt realistiskt. För tillfället är resultatet bättre än budgeterat.
Nej till börslistning
Om man räknar grovt, med ett antaget P/E-tal (Price/Earnings) på 15 för Lival, och vinsten från år 1997 (50 Mmk) är Livals värde idag ca 750 Mmk. En börsnotering är inte aktuell i det här skedet. ”Det kräver väldigt mycket av ett företag att vara börsnoterat. En stor del av VD:s tid går åt till olika rapporter”, anser Lindström. ”Läget är bra som det är nu, vad skulle vi få ut av en börsnotering?”.
Soliditeten i Lival är mycket hög, i förra bokslutet 93,2 procent. ”Dåligt utnyttjat kapital”, kommenterar Lindström, men planer finns på olika projekt. Den höga soliditeten ger bra grund för framtida satsningar.
Nyligen införskaffade Lival 488 100 st. Nordic Aluminium-aktier, vilket motsvarade 10,6 procent av börsbolagets aktier och röster. Idag närmar sig siffran redan 15 proceat, vilket är en betydande post. Investeringen är strategisk säger Lindström. Nordic Aluminium är en stor leverantör för Lival, men några prisfördelar lär inte Lival få ut av köpet.
FORUM NR 5/98
Framgångsfaktorer
Affärsidén är att utveckla och producera energisparande och ekonomisk belysning, som berör en stor skala konsumenter överallt i världen. Produkterna skall dessutom vara internationellt designade och konkurrenskraftiga, materialen industriellt lätta att bearbeta och miljövänliga.
Stora volymer och effektiv logistik är två av nyckelorden för Livals frammarsch. ”Lival har specialiserat sig på två olika produktgrupper. För det första har vi hem- och kontorsbelysning och för det andra har vi belysning för professionellt bruk. Den professionella sidan vänder sig till olika affärer som med hjälp av belysning vill framhäva sina produkter”, berättar Lindström.
”Till affärsidén hör också att ständigt förnya sig och sina produkter. Det gäller att vara först”, säger Stig Lindström. T.ex. det kompakta lysröret anammade Lival genast när det kom till och var därmed först i världen, år 1981, att lansera den nya produkten. Ofta kommer impulsen till en ny produkt redan från ljuskälloproducenterna. På olika mässor runt om i världen träffar Lindström kunder leverantörer och ljuskälloproducenter.
Den inhemska marknaden är rätt liten för Livals produktsortiment. Endast dryga 10 procent av företagets produktion säljs i Finland, resten ex porteras. Detta trots att Lival egentligen inte har några konkurrenter på hemmamarknaden. Visst finns det bolag som tillverkar belysning, men just inom samma nisch är det ganska ensamt.
Stig Lindström blev färdig från Hanken 1962 och tog över VD-posten på Lival kort därefter. Om export inom små och medelstora bolag hade han ingenting lärt sig, men han ville ändå försöka. Med hjälp av en tunn amerikansk bok började Lival exportera i början av 1960-talet. Boken visade sig vara bra. År 1994 erhöll han titeln Årets affärsman i Finland.
Idag exporteras närmare 90 procent av företagets produkter framgångsrikt. Tyskland, Sverige och Benelux-länderna är de största marknaderna. 70 procent av affärerna i Stockholm är idag upplysta med Livals lampor. I väst är det dock främst frågan om att förnya gammal utrustning med jämna mellanrum.
25 000 produkter dagligen
Före “islossningen’ låg Finland avsides och gränserna österut var svårbemästrade för mindre företag. När gränserna öppnades blev läget ypperligt för Lival. Finland ligger precis i centrum av allt. Till Ryssland kommer man rakt och till Europa och Östeuropa över Östersjön, inte längre via Sverige. Östra Europa och Ryssland kommer hårt nu. Polen, Tjeckien och Slovakien är stora potentiella marknader. Lite står det stilla i de sydligare delarna av Europa, men Stig Lindström hoppas att även de vaknar. ”Moskvas centrum är otroligt välupplyst, Helsingfors är ingenting i jämförelse. Men det är svårt att sälja lampor till Ryssland när solen tittar fram. När det är mörkt köper de nog ivrigt, men än konkurrerar Lival inte ut den ryska solen. Inte om somrarna i
LIVALUX: FINA MARGINALER
Oms. och vinst före extraord. poster 1991-97 | 1ad i linjer med resultat alla fall”, säger Lindström. Tillverkningen är inde ansvar, s.k. profit centers. Det betyder att enheterna är självständiga och ansvarar för produktionen och delvis också utvecklingen och förbättringen av produktiviteten. Råvarorn kommerin i ena ändan oc -HN -92 -93 -94 -95 -96 -97 -98 -9 i den andra åker de färdigt paketerade och kontro!lerade produkterna ut. I en
Lival är en del av Livalux-koncernen, till vilken även hör Nibel, som är en underleverantör till Lival. Livalux’ omsättning är densamma som Livals. För 1998 och 1999 har Lival beräknat kraftig tillväxt, som åt minstone för 1998 verkar förverkligas.
linje tillverkas endast produkter av en typ. Stig Lindström talar varmt för en sådan här lösning, den är psykologiskt sett väldigt
FORUM NR 5/9 lyckad. Grupperna känner samhörighet och får en team-spirit som gör det lättare för de olika arbetarna att sträva till företagets gemensamma målsättningar. Lindström: ”Det är viktigt för framgång att alla kör samma kurs”.
Produktionen är väldigt långt automatiserad. Robotarna formar plasten och stansar metallerna. Monteringen sker halvautomatiskt med operatörer som arbetar dels i par och dels ihop med robotar. Produkterna målas och torkas automatiskt i 200 m långa målningslinjer. Produktgrupperna färgbehandlas på olika sätt. De produkter som är avsedda för hemmabruk målas med s.k. våtfärg och produkterna avsedda för professionellt bruk målas genom pulverbehandling. Den senare är dyrare, men våtfärg är inte tillräckligt hållbar i professionellt bruk. Takten är hård. Närmare 25 000 produkter lämnar Sibbo dagligen.
Energisnåla lampor
Lindström är inte orolig för framtiden. Företaget har snabb reaktionsförmåga tack vare små lager och lean production. En annan styrka Lival har är vana operatörer och medarbetare. Stig Lindström poängterar dessutom gärna den fina sammanhållningen inom företaget, vilken leder till en gemensam strävan till målsättningarna.
Inom en månad kommer företaget att påbörja bygget av ett forsknings- och utbildningscenter, ett s.k. kompetenscenter för att kunna driva effektiv forskning och uppehålla sin innovativa standard. Centret blir lite som en miniatyr av hela Lival, bl.a. kommer produktutveckling, en kontorsavdelning och skolningscenter för intresserade inom ljusbranschen att finnas. Till och med produktion skall erbjudas. Kompetenscentret byggs i fabriksbyn i Sibbo för att ligga nära den verkliga miljön.
Genom att företaget satsar på att tillverka energisnåla produkter tror Stig Lindström att stigande energipriser till och med kan vara till företagets fördel. Vi har kommit långt i debatten om energisparande i Finland, t.€x.i England har de först rätt nyligen kommit igång. Lival är redan ett starkt och kunnigt företag som kan dra nytta av situationen. Det största hotet kommer från från Fjärran Östern och övriga tillväxtmarknader. & Milena Johans