Ljus konjunkturbild trots eurokrisen
av Janne Salonen Forum 2010-12, sida 10, 21.12.2010
FEN FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2018
SPEKTRU “Euroländerna har inte råd med ett Italien som inte ser till at få ordning på konkurrenskraft och statsfinanser” Ledare i Dagens Industri 15.12.2010.
Ljus konjunkturbild trots eurokrisen
JANNE SALONEN I slutet på november sökte Irland formellt stöd både från . EE valutafonden IMF och euroländernas stabiliseringsfond EFSF, efter en utveckling som uppenbart börjat bli allt mera oundviklig.
Omfattningen av det irländska stödpaketet uppgår till sammanlagt 85 miljarder euro. Dessutom har Irland i parlamentet genomfört ett stort sparpaket med vilket det irländska budgetunderskottet ska krympa med 15 miljarder euro fram till 2014.
Efter beslutet om stödpaketet och det irländska sparpaketet har oron kring euron och EMU något lagt sig. Men de irländska statsskuldräntorna har knappt sjunkit alls, vilket tyder på att marknaderna inte litar på att stödpaketet kommer att vara tillräckligt för Irlands behov.
Förväntan är också att Portugal inom någon månad måste söka ett liknande stödpaket. Ännu detta kommer stabiliseringsfonden att klara av.
Det stora frågetecknet börjar vara om även Spanien kommer att tvingas söka stöd. I sig är Spaniens läge inte så svårt som Greklands, Irlands eller Portugals, eftersom den spanska statsskulden är betydligt mindre i förhållande till BNP (och inte mycket större än Finlands). Det är redan osäkert om stabiliseringsfonden i sin nuvarande omfattning längre klarar av att erbjuda tillräcklig assistans. Förmodligen kommer Spanien in i det sista att försöka fondera sig på marknaden, och ännu har det inte blivit omöjligt. Men Spanien har ett stort behov av att fondera sig under nästa års lopp. För alla euroländers del är behovet att fondera sig sammanlagt över 500 miljarder euro under nästa år.
Nu har dock även Europeiska centralbanken ECB skyndat till assistans, och utökat sin volym av stödköp av krisdrabbade euroländers statslån.
Allt tyder på att nästa år blir avgörande för euroområdet. Förmodligen kommer ECB att tvingas att kraftigt utöka sina stödköp av euroländers statslån. Men det kan ändå bli oöverstigligt för Spanien att fondera sig på marknaden, även om detta ännu inte bör betraktas som oundvikligt. Dessutom blir detta allt svårare också för andra svårt skuldsatta euroländer så veto fraga rom es scmradet ar om Spaner v av söka stöder ececandernmas stabisermmgstoncd ov ett oötuatioseritetesröikaalvarie som i Ga eklaadeckhlhlan som ltalien och Belgien, vilka båda dessutom ha drabbats av svåra politiska kriser. Och Italiens statsskuld är den absolut sett största, på över 2 000 miljarder euro.
Det finns en klar risk att slitningarna blir så svåra att hela eurosystemet riskerar att haverera under nästa år. En sådan utveckling skulle innebära den svåraste krisen någonsin för hela EU. En framgångsrik avvärjning av detta kommer att förutsätta att ECB är beredd att vid behov stödköpa statslån utan begränsningar, vilket skulle innebära en monetisering av euroländernas statsskuld. Detta skulle igen strida mot Maastrichtfördragets anda.
Ingen plan B. Tills vidare saknar beslutsfattarna någon plan B om hur en hotande kollaps av eurosystemet skulle hanteras om en sådan situation uppstår. Det är nu hög tid för beslutsfattarna inom ECB och EU:s styrande råd (och kommissionen) att börja utarbeta planer för sådana eventualiteter.
Samtidigt är konjunkturbilden överraskande ljus. Tillväxten i Tyskland är stark, till vilket den försvagade euron under de senaste månaderna har bidragit. Och i Sverige är uppsvinget änn starkare, under tredje kvartalet noterades sju procent i årstakt vilket är oerhört starkt.
Också Finlands ekonomi utvecklas bra med en prognostiserad tillväxt på cirka 3 procent både detta och nästa år. Också Storbritannien uppvisar en hygglig tillväxttrend. Det är den rätt starka tillväxten i världen utanför som håller på att dra upp de exportorienterade europeiska ekonomierna: också för USA:s del ser konjunkturbilden ljus ut efter att en ny stark stimulans är på väg till följd av en deal mellan president Obama och den republikanskstyrda kongressen.
Åtminstone inom euroområdet och i USA är utsikterna att styrräntorna börjar höjas i en återhållsam takt först mot slutet av nästa år, vilket för sin del stärker konjunkturutsikterna för året. Ett uppsving i inflationstakten kan dock tvinga fram tidigare och snabbare räntehöjningar: de kraftiga stegringarna av råvarupriserna tyder på att inflationen kan komma att få större fart.
Och då kan både Fed och i synnerhet ECB se sig tvungna att gå till snabbare och tidigare räntehöjningar, om det för ECB:s del nu blir möjligt med den pågående krisen inom EMU. :
An = Oo 0 2 D I OO = Oo