Logistiken försummad

av Björn Sundell Forum 1983-15, sida 11-12, 05.10.1983

Taggar: Teman: export

15/83

Av BJÖRN SUNDELL

Logistiken försummad i finländsk export

EB Ordet ”logistik’ är inte särskilt väl inkört i Finland. Med logistik förstår man den fysiska hanteringen av varor i ett företag, allt från den inkommande råvaran till transporten av den förädlade produkten till kunden. Begreppet logistik omspänner därmed en mängd olika hanterings- och transportfunktioner.

• I Finland fäster man i allmänhet alltför lite uppmärksamhet vid logistiken - det saknas helhetssyn, säger Thorbjörn Andersin.

Det är till exempel sällsynt att det i finländska företag finns någon på direktionsnivå som svarar för logistikfunktionen. Ändå utgör materialhanteringen ett område där stora inbesparingar kunde uppnås.

• Transport och materialhantering utgör ofta alltför fristående funktioner i företagen i vårt land. Transportsidan tar inte i betraktande asepkter som är av vikt inom materialhanteringen.

• I praktiken kan det här leda till, att inköps- eller försäljningsavdelningen fastslår kvantiteter och format på förpackningar som inte lämpar sig

Stor område.

för den transportform som vore den lönsammaste ur företagets synvinkel. Man kanske besluter sig för att förpacka varor i kollin som mäter l,25x 1,25x3,2 meter trots att den slutliga transporten skall ske i 20-fots containers. Resultatet är att det inte går att placera två kollin i bredd eller två på varandra i containern. Inte heller ryms tre kollin efter varann. Följaktligen kommer man att transportera luft i containern.

Dylika fall är tyvärr vanliga i våra företag, anser Andersin. Orsaken är just att det inte finns personer med helhetsansvar för logistiken. Inköpsoch = försäljningspersonalen saknar praktisk erfarenhet av materialhantering. Den känner inte till dimensionerna på containers eller hur mycket man kan lasta på järnvägsvagnar, pallar med mera.

• En lösning på problematiken vore att bereda inköps- och försäljningspersonalen tillfälle att komma ut på fältet för att bekanta sig med materialhanteringen; i lagret, på flygfältet och i hamnen, samt att konti inbesparingar kan göras inom exportföretagens materialadministration. Alltför sällan beaktas .de möjligheter som en rationalisering av logistikfunktionerna erbjuder vad gäller förbättrad konkurrenskraft. Följden är onödigt höga transportkostnader, anser Thorbjörn Andersin, konsult i företagsledning vid Oy Transconsulting Ltd, med internationell logistik som special - Redan när ett företag börjar utarbeta en offert bör den framtida materialadministrationen planeras.

nuerligt skola personalen. En annan lösning är att företagen avdelar en person med helhetsansvar för logistiken.

Helhetssyn saknas

Den bristande helhetssynen inom materialadministrationen — berördes nyligen på ett seminarium som LIFIM anordnade under rubriken ‘Projektexport och samarbete. Deltagarna representerade chefsnivån inom landets största byggföretag samt konsultbyråer i branschen. Projektexporten utgör ett område där stora inbesparingar kunde uppnås genom en rationalisering av materialfunktionen.

• Inom byggexzporten är det ofta så, att fraktkostnaderna är högre än varans ex works-värde, alltså värdet fritt fabrik. Fraktkostnaderna utgör därmed en betydande kostnadspost. Redan en tio procent lägre transportkostnad kan då påverka helhetspriset på exportförsändelsen med upp til —- Logistiken beaktas i ett alltför sent skede när en projektexportör kalkylerar sin offert, säger Torbjörn Andersin, Om fraktaspekterna redan från början beaktas, kan transportkostnaderna minimeras och offerten blir betydligt konkurrenskraftigare.

fem procent, poängterar Thorbjörn Andersin som föreläste vid seminariet.

• Vi kunde ta ett hundramiljoners byggprojekt som exempel. Material och produktionskostnaderna i den finländska fabriken uppgår till kanske 35 miljoner mark och leveranskostnaderna är likaså 35 miljoner. Ifall man då genom rationellare materialfunktioner kan skära ner fraktkostnaderna med tio procent betyder detta en inbesparing på 3,5 miljoner mark. Den internationella konkurensen inom byggexporten är hård, och en sänkning av projektpriset med 3,3 miljoner kan vara helt avgörande för huruvida det finländska företaget får ta hand om ett projekt eller inte.

Enligt Andersin är en orsak till att länder i Fjärran östern gjort märkbara intrång på projektmarknaderna i Mellanöstern och Europa, att de bättre än sina nordiska konkurrenter har kontroll över fraktsidan. De drar också mer nytta av leveransklausuler som konkurrensmedel.

muumRnrfouomommomm ut nt mn of uummmmm-mmmwILL 12

Konkurrensfördela - Dessa asiatiska konkurrenter offererar nästan uteslutande material och projekt på cif-villkor, vilket innebär att leverantören står för frakt, försäkring och övriga leveranskostnader enda till slutgiltig destination. Redan i ett tidigt skede har de ett grepp om vikter och volymer hos varan de ämnar offerera. Därmed kan de också i ett tidigt skede ingå konkreta underhandlingar med transportföretag och to m fastslå avtalsenliga fraktpriser för en leverans som kan ligga ett eller två år fram i tiden.

• Vid Lifims seminarium var deltagarna eniga om att finländska företag mycket sällan använder leveransklausuler (Incoterms) som konkurrensmedel. Tillspetsat kunde man säga, att finländska företag är lata i utrikeshandeln och vill att köparen avhämtar varan från Finland och att en utländsk säljare levererar varan till vårt land.

• Det är klart att det finska företagets motpart kan ta hand om transportfunktionerna, men våra företag kunde göra avsevärda inbesparingar eller offerera till bättre priser om de själva ansvarade för transporterna - Den springande punkten ligger i alltför sen planering av logistikfunktionerna. Inom projektexporten betyder detta ofta, att projektexportören, när han kalkylerar sin offert, först i slutskedet beaktar logistiken. Först planeras alltså projektet och därefter gäller det att anpassa transporten till det projekt och de produkter som offereras. I värsta fall — som tidigare nämnts — får projektexportören då ett fraktpris som leder till att totalofferten inte är konkurrenskraftig.

• I stället borde fraktaspekterna beaktas redan i ett tidigt skede. Genom att redan från början ta de logistika kraven i betraktande, kan transportkostnaderna minimeras. Den “hard ware’, de fysiska komponenter, projektet består av utformas så, att exempelvis containerutrymmet utnyttjas så effektivt som möjligt. Välplanerat är till hälften vunnet!

Brisfälligt samarbete

Inom den finländska östhandeln förekommer ett långtgående samarbete mellan projektexportörerna, men vad gäller projekt till Mellanöstern är det sämre ställt med samarbetet. Framför allt saknas gemensam planering på den logistiska sidan.

—- I praktiken tar det här sig uttryck i att finländska företag skeppar luft till Mellanöstern. Halvfulla bilar och containers avskeppas därför att en enskild exportör inte förmår fylla hela lastutrymmet. Ifall flera finländska företag sysslar med projektexport till Mellanöstern kör flera halvfulla bilar iväg samtidigt. Det mest ändamålsenliga vore att projektexportörerna samarbetade och gemensamt planerade det sammanlagda transportbehovet.

• Att blotta för en konkurrent vad man själv ämnar köra ner till Mellanöstern eller att eventuellt yppa de egna transportkostnaderna tycks vara helt otänkbart. Vore det inte i det långa loppet förnuftigast att samarbeta på den här fronten? undrar Thorbjörn Andersin.

När allt kommer omkring kan det ju bli frågan om avsevärda kostnadsnedskärningar. O