Löneskillnader i ett historiskt perspektiv
av Leif Bergström Forum 2007-12, sida 15, 18.12.2007
Taggar: Bolag: Branko Milanovic Personer: Peter Lindert & Jeffery Williamson Orter: USA Teman: lön
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12 2087
VARLDEN ÖNeskl
US nacer I et iIStoriskt perspektiv
LEIF BERGSTRÖM HH KALIFORNIE a bandet p bundet publi cerar pressen på båda sidor om Atlanten artiklar om chefers inkomster jämfört med arbetarlöner. Nästan utan undantag tycks de bevisa ett vidgande lönegap. Nyheter om ökande ojämlikhet säljer lösnummer, men det finns akademiska studier som inte alltid bekräftar denna trend.
Världsbankens BRANKO MILANOVIC hari flera studier undgått att finna någon historisk trend mot vare sig ökad jämlikhet eller ojärnlikhet. Hans senaste studie har gjorts i samarbete med PETER LINDERT vid University of California här i Davis och JEFFREY WILLIAMSON vid Harvard. Studien PRE-INDUSTRIAL INEQUALITY: AN EARLY CONJECTURAL MAP går tillbaka till de romerska och bysantinska imperierna och finner ingen statistisk skillnad i ojämlikheten jämfört med dagens samhällen.
Visst, det finns slående skillnader mellan länder i dag, precis som det gjorde i forna tider. Av de studerade länderna finner ekonomerna Danmark vara det mest jämlika, medan ojämlikheten är störst i Namibia. Men överlag är dagens länder aningen mer jämlika än historiska civilisationer. Marxister kan istudien inte heller finna några bevis för att proletariatet blev mer utsuget efter industrialiseringen än de fattiga varit innan den. Och Kina år 1880 var mer jämlikt än dagens Kina.
Medan inkomstklyftorna ä större i dagens Namibia och Brasilien än i Romarriket, så ger studien inte heller några säkra belägg för kolonialismens skuld. Den finner nämligen skillnaderna mellan rika och fattiga i Indien ungefärligen jämförbara år 1750 och 1947.
Först i slutet av 1800-talet har pålitliga data över befolkningens inkomster publicerats, och då bara i utvecklade ekonomier. Ekonomerna har därför för utvecklingsländer och för de historiska jämförelserna tvingats använda andra statistiska metoder som kan göra resultaten omdebatterade.
Studien jämför inte bara den faktiska spridningen av välståndet, utan räknar också ut vad som skulle ha varit respektive samhälles maximala ojämlikhet — hur mycket eliten skulle kunna ta för sig utan att orsaka massvält bland fattigare medborgare. Och mätt på det sättet finner de att situationen i den utveck ”Av de studerade länderna finner ekonomerna Danmark vara det mest jämlika, medan ojämlikheten är störst i Namibia. lade världen blivit mer jämlik. I rikare länder lever också de lägre betalda längre från svältgränsen än tidigare generationers fattiga.
”Medan ojämlikheten i historiskt förindustriella länder är jämförbar med dagens förindustriel1a samhällen, var ojämlikheten förr mycket större om den uttrycks som maximal möjlig ojämlikhet. Räknat på det sättet är dagens ojämlikhet väsentligt mindre än den var i historiska samhällen”
Geografiskt visar statistiken att ojämlikheten är ungefär lika stor i USA som i Tanzania och i Demokratiska republiken Kongo. Ekonomerna finner samtidigt att situationen är nätt och jämnt hållbar i Tanzania utan att framkalla utbredd svält, medan de totala resurserna i Kongo är så små att forskarna anser att ojämlikheten där förklarar det stora antalet offer för krig, undernäring och sjukdomar. 3 & 3 2 3 3