Lovisa säte för intensiv bastu- och stockhusexport

Taggar: Orter: Lovisa Teman: export

Lovisa säte för intensiv bas- och stockhusexport

Den finländska bastun har gott rykte utomlands. Men de är inte längre enbart med ”bastulandet Finland”-imagen vi håller oss flytande på exportmarknaderna. För allt bastumedvetnare konsumenter krävs kvalitet och konkurrenskraftiga priser. Det vet de tre företag i Lovisa som under samma tak och i intimt samarbete står för en stor del av vår bastu- och stockhusexport till världens hörn.

wy» 7” VD Leo Vikströms liv och intresse har ända sedan snart trettio år fyllts av elektriska bastu-ugnar. Det var nämligen då han blev färdig ingenjör samtidigt som elektriska ugnar började förekomma. Idag är han verkställande direktör för företaget Oy Leo-Kiuas Ab, som han grundade år 1969 i akt och mening att tillverka just elektriska bastuaggregat.

Från Finland exporterades senaste år omkring 30 000 bastu-ugnar. Ungefär en tredjedel av dem tillverkades av Leo-Kiuas, som exporterar hälften av hela sin produktion. På programmet står också andra värmeapparater, tex värmefläktar och elbatterier, men de utgör endast cirka 25 procent av tillverkningen, ugnarna står för resten. Och för tillfället går de bra åt. Till den grad att man nu funderar på en ny fabrikshall för att kunna utvidga produktionen. — De flesta av våra ugnar går till Tyska Förbundsrepubliken, säger Leo Vikström, men säljer gör vi i alla riktningar: i Schweiz, Österrike, England, Holland, USA, Kanada, Norge och i Danmark ångar våra ugnar också. Till och med till Sverige såldes senaste år över 8000 bastuaggregat från Finland, trots att svenskarna själva på senaste år hårt börjat konkurrera på området. — Men Sverige tävlar på en annan nivå än vi, kommenterar Leo Vikström saken lätt ironiskt, av de ”lättare värmeapparater” svenskarna gått in för exporterar vi bara några få. Men medges bör att de gör hårt arbete på de utländska marknaderna, och lyckas kanske bra på i synnerhet sådana marknader där konsumentupplysningen på området ännu släpar efter.

När en finsk bastu skall säljas i utlandet måste man i marknadsfö 1 ringen tillämpa en annan strategi än i hemlandet. Att sälja med en ”Bastulandet Finland”-image går som nämnt inte, tex i Tyska Förbundsrepubliken där <:Leo-Kiuas lyckats bäst är konsumenten synnerligen välupplyst och förstår sig på kvalitet. Där utges bla en tidskrift, Sauna und Schwimmbad, som enbart behandlar dessa frågor.

Men i motsats till andra bastu-ugnstillverkare säljer inte Leo-Kiuas sina produkter separat på de utländska marknaderna. Ugnen hör till ett större paket som i det stora hela består av den fullständiga bastun. Ugnens andel blir ungefär 25 procent av paketets pris. — Fördelen med ett dylikt tillvägagångssätt är att försäljningskostnaderna för den enskilde leverantören blir betydligt lägre, påpekar Leo Wikström. För närvarande finns det åtta tillverkare av bastu-ugnar i Finland. Men det är en bransch som fordrar allt längre specialisering, Leo Vikström tippar därför att det om några år kommer att finnas högst fyra tillverkare. De som lägger av är större företag med huvudvikten lagd på annan tillverkning. :

Leo Vikström kollar en bastu-ugn, som testas i en enkom för ändamålet konstruerad provbastu. Rummets — bastuns — volym kan varieras genom skjutbara väggar och tak, och värmespridningen kan följas med hjälp av de hundratals mätpunkter som syns på bilden.

FORUM 17/77

På andra sidan Leo-Kiuas vägg får Forum tag på Svante Lagerholm, direktör för sin fiima med samma namn. Företaget sysslar enbart med export och är därför rätt okänt i vårt eget land. Direktören finns för det mesta också på annat håll. 200 dagar i året reser han omkring och säljer bastur och stockstugor.

wy»” Bland ett tiotal andra exportörer i Finland står Oy S. Lagerbolm Ab för omkring hälften av vår bastuexport. I runt tal 2 000 bastur och 120 hus exporteras årligen. Företaget har ingen egen tillverkning. Man säljer olika tillverkares produkter, men ”grannsämjan” har lett till att bastu-ugnarna kommer från Leo-Kiuas och att stockbyggnaderna i första hand levereras av den tredje grannen, Oy Huvilavalmistus Ab. Men också större leverantörer, exempelvis Rauma-Repola, finns med och delar på orderkakan.

I Tyskland som är den största marknaden, installeras bastun främst i gamla hus, Dit levererar man huvudsakligen sk bastukuber, dv färdiga bastuenheter som på platsen egentligen bara fordrar anslutning till vatten, avlopp och elnät för att kunna tas i bruk. I länder som Österrike och Skottland, med glesare befolkning och större vidder, är efterfrågan på färdiga stugor större.

— Trenden på exportmarknaderna i Mellaneuropa står stilla för tillfället, berättar Svante Lagerholm. Om vi inte kan sänka våra råvarupriser kan vi inte heller räkna med någon nämnvärd försäljningsökning inom den närmaste framtiden. Konkurrensen hårdnar i samma takt, men i motsats till vad man skulle anta är Sverige en liten konkurrent, allvarligare bör man ta på Sovjetunionen, Polen och Kanada som är på stark frammarsch. — Den stora köpkraften har ju numera förflyttats till arabländerna, fortsätter direktör Lagerholm, och vid första anblicken förefaller det lockande att försöka sälja där. Men i de flesta fall fordrar araberna också montage, och det är en farlig sida med många risker. Större företag med mindre finansieringsproblem kan ta dessa risker, men för vår del får saken tills vidare bero. Stockhus är dessutom «betydligt mera svårsålda än lätta och funktionella elementhus.” CO

Svårt med byggnadslov och krediter till våra fritidsbygge — Det är skönt att ha en så stark exportrepresentant som Lagerholm, påpekar Nisse Holmberg, VD för Oy Huvilavalmistus Ab, som fyrtio man starkt tillverkar cirka 1000 inomhusbastur och 200 stockhus årligen. Efterfrågan på hemmamarknaden är näm FORUM 17/7 ligen dålig just nu. Många tillverkare betyder dessutom hård konkurrens.

y»” Nisse Holmberg urskiljer två orsaker till den dåliga hemmamarknaden. För det första medger det allt strängare kreditläget i vårt land sällan fritidsbostäder som orsak till lån. För det andra har man åtminstone på Huvilavalmistus tyckt sig

Omkring tusen inomhusbastur och 200 stockhus yxas fram per år. Dess- . utom tillverkas ca 200 små strandbastubyggnader av den typ bilden här visar.

märka att det med åren blivit allt svårare att få byggnadslov för fritidsstugor. — Vi är tvungna att söka oss utom landets gränser, och därför är vi glada över att ha Lagerholm som stark exportrepresentant bakom väggen,” säger Holmberg. ”När det gäller export, fortsätter han, har vi tyvärr begränsad kapacitet. Men kommer det stora order är det Lagerholms sak att fördela affären.”

Huvilavalmistus har ett standardsortiment av stockbyggnader. Trots detta är cirka 40 procent av tillverkningen modeller utanför sortimentet: konsumenten vill förvånansvärt ofta ha sin stuga ”efter eget huvud”. — Men trenden går i alla fall mot byggsatser på bekostnad av att helt bygga själv,” påpekar Nisse Holmberg. ”Med dagens materialkostnader är det naturligt, det kan inte bli billigare att både planera och konstruera själv.”

Företagets tillverkning är sprängd över hela landet, och Lovisa som region är för Huvilavalmistus helt utan betydelse. Men man har sitt kontor här på grund av närheten till S. Lågerholm Ab, som för närvarande sköter hela exportförsäljningen och 40 procent av hemmamarknaden. Resten säljs i hemlandet via ett representantnät, i huvudsak företag inom byggbranschen. 15