Luft i fondernas avgifter
av Kenneth Högholm Forum 2010-02, sida 17, 25.02.2010
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2018
Kenneth iolm är professor i finansiell ekonomi på Hanken i Vasa.
Luft i fondernas avgifter
Den relativt sett unga finländska orm fondmarknaden har under de se naste åren fortsatt med sin kraftiga expansion, Nya fondalternativ tillkommer kontinuerligt, och fondplaceraren har i dag tillgång till ett brett utbud av både inhemska och utländska placeringsfonder. Även konkurrensen om fondplacerarna har ökat i och med att privatägda bolag på allvar börjat konkurrera om kunderna med de traditionellt så dominerande bankerna,
Förhoppningsvis kommer den ökade konkurrensen på sikt att påverka de kostnader som fondplacerarna i dag tvingas bära, och vi får se fondbolag som på allvar siktar på en profilering genom att konkurrera med kostnaderna. Ett steg i rätt riktning fick vii mitten av december i fjol då ett fondbolag meddelade att de helt slopar sina teckningsoch inlösningsavgifter,
Kostnader i samband med fondsparande är i huvudsak tecknings-, inlösnings-, förvars- och förvaltningskostnader. Av dessa är både teckningsoch inlösningskostnader av engångsnatur. För en typisk aktie- eller blandfond betalar man en kostnad på en procent både vid teckning och vid inlösning av fondandelar, medan räntefonderna har lite lägre kostnader. För till exempel en aktiefond betyder detta att med normala avkastningsförväntningar och en placeringshorisont på fem år måste en fond med tecknings- och inlösningskostnader på en procent avkasta i genomsnitt cirka 0,5 procent mera per år jämfört med en fond utan dessa kostnader för att ge samma slutresultat för placeraren,
Jag påstår inte att det är obefogat att ta en ersättning för teckning och inlösning av fonderna. Däremot kan man med fog fråga sig ifall nuvarande kostnadsnivåer är rimliga. Framför allt kan man fråga sig varför det är dubbelt dyrare att teckna fonder för 10 000 euro jämfört med 5 000 euro (100 euro respektive 50 euro med en procents teckningskostnad). Skulle det inte vara rimligare med en (låg) fast avgift i stället för en relativ avgift?
Förvars- och förvaltningskostnaderna löper kontinuerligt under hela placeringsperioden. Beroende på vilken typ av €UTO.
varför det är
IO 000 euro
Framför allt kan man fråga si dubbelt dyrare att teckna fonder fö jämfört med 5 00 fondandelar man tecknar varierar de årliga förvarsoch förvaltningskostnaderna från några tiondels procent (för passiva fonder) upp till 2-3 procent (för aktivt förvaltade fonder) av fondandelens värde. Generellt har även räntefonder lägre kostnader än bland- och aktiefonder, medan vissa specialfonders kostnader ligger på en betydligt högre nivå.
De aktivt förvaltade fonderna motiverar sina höga avgifter med att de utför ett omfattande analysarbete för att bygga upp en investeringsstrategi med vars hjälp de eftersträvar att erhålla en högre riskjusterad avkastning än ett jämförelseindex, Grundtanken är ju i teorin bra, men man kan fråga sig hur det är i praktiken, Dels visar den absoluta merparten av alla undersökningar att aktivt förvaltade fonder inte klarar av att skapa mervärde, dels blir man smått skeptisk när man ser hur vissa fonder agerar i praktiken,
Som exempel kan vi se på en av de absolut populäraste blandfonderna i Finland med över 60 000 fondandelsägare och ett fondkapital på cirka 500 miljoner euro. Enligt fondens placeringsstrategi görs ”placeringar direkt på aktiemarknaden och i räntebärande instrument. Målsättningen är att hitta aktier som ger en stabil avkastning, vars kursutveckling varit stabil och vars värderingsnivå är på en rimlig nivå”. Förvars- och förvaltningskostnaderna uppgår till nästan 2 procent per år, det vill säga cirka 10 miljoner euro per år med nuvarande fondkapital. Ser man däremot på fondens fem största placeringar är samt liga dessa i placeringsfonder förvaltade av samma fondbolag. Totalt utgör dessa placeringar mera än 30 procent av alla placeringar, så fondbolaget lyfter i princip dubbla förvars- och förvaltningskostnader på ett fondkapital på mera än 150 miljoner euro. Man kan fråga sig för vilken analysinsats!?
Tyvärr är fondmarknaden ännu i dag en enorm kassako för fondbolagen, som med i princip noll risk gör stora vinster på den ”kostnadskompensation” de plockar från fondandelsägarna, Detta kommer att fortsätta tills vi får aktivare andelsägare som verkligen börjar ifrågasätta kostnadsnivåerna och på allvar tvingar fram en kostnadskonkurrens fondbolagen emellan. m