Luftblåsning skapar säkrare vintersjöfart

Taggar: Teman: klimat

Luftblåsning skapar säkrare vintersjöfart

Luftblåsning under vattenytan på isbrytare och handelsfartyg skall i framtiden ge säkrare vintersjöfart. Enligt en metod som utvecklats av Wärtsiläs Helsingforsvarv blåses luft ut genom hål i fartygssidan, vilket åstadkommer ett friktionsminskande skikt mellan den torra isen och fartygssidan. Samtidigt vinner man en annan fördel: Vid låg fart kan luftblåsningen användas som ett hjälpmedel i styrningen.

Tidigare användes förpropellrar på de s.k. Östersjöisbrytarna för att åstadkomma vattenspolning av fartygssidan. Förpropellrarna har emellertid inte kunnat användas på polarisbrytare och vanliga handelsfartyg, på isbrytarna p.g. av att polarisen är för stark för ett förpropellerarrangemang, och på handelsfartygen av praktiska och kostnadsskäl.

Av de alternativa förslag som fanns har nu en metod med luftblåsning under vattenytan utvecklats och patenterats.

luftutblåsning längs hela fartygssidan, då därvid isrännan blir bättre rensad från lösa isstycken, som av vattenströmmen kastas åt sidan.

En fördel med systemet är, att om luften blåses ut endast på ena sidan, fås en sidokraft på fartyget, som kan användas för styrning i låg fart. På ett fartyg med luftblåsning kan därför den konventionella styrpropellern bortlämnas. Det första fartyg, som får ett luftblåsningssystem, är Oy Finnlines” nybyggnad vid Helsingforsvarvet, ett 4 200 ton enhetslastfartyg. Bilderna visar utsläppshålen i bordläggningen och luftkanalerna i monteringsskedet. Uppfinningen kan också eventuellt komma till användning på det amerikanska tankfartyget »Manhattan», som f.n. ombyggs för isgång i farvattnen kring Alaska. Ombyggnaden och proven i polarisarna är ett led i amerikanska oljebolags undersökningar av oljetransportmöjligheterna från de jättelika oljefyndigheterna i norra Alaska ner till USA:s ostkust.

Kostnaderna för inbyggnad av en luftblåsningsanläggning är moderata. Om ett år har det första fartyget med anläggningen varit i drift tillräckligt länge för att ge praktiska erfarenheter av anläggningens funktion i full skala.

Det praktiska och teoretiska undersökningsarbetet kring uppfinningen har utförts av dipling. Fred Burmeister, tekn.lic. Ernst Enkvist, dipl. ing. Bengt Johansson vid varvet och tekn.dr prof. Valter Kostilainen på Tekn. Högskolan.

Det hela går ut på att genom ett antal hål i bordläggningen blåses luft av relativt lågt tryck. När luften stiger upp genom vattnet, orsakar den en kraftig uppåtgående vattenströmning, som i vattenytan böjer av ut från fartygssidan. På detta sätt fås effektivt vatten mellan isen och fartygssidan, och = vatten strömmen för dessutom med sig lösa isstycken i sidled.

På ett handelsfartyg kan hå- len i bordläggningen anordnas i förskeppet, där isfriktionen är störst. På en isbrytare torde det vara lämpligast med me

Utblick forts.

tor. Dessutom torde statens budgetpolitik ha en likviditetsfrämjande effekt på finansieringsmarknaden. Bland annat kommer mera exportavgiftsmedel att ges ut än vad som inbärs, och statens inhemska upplåning kommer också den att vara mindre än de löpande kostnaderna för den inhemska statsskulden.

STEGRINGEN I KOSTNADERNA inskränks av de måttliga på avtal baserade ökningarna i löner, lantbruksprodukterna 18 Forum 4/6 priser och rotpriser, och i sista hand garanteras prisnivån av prisregleringsmyndigheterna.Arbetskraftsläget förblir i varje fall som helhet betraktat utbudsdominerat. Arbetslöshetsgraden beräknas visserligen minska med en procentenhet men trots det ännu i slutet av 1969 uppgå till 2 procent.

BRUTTONATIONALPRODUKTENS VOLYM uppskattas under innevarande år bli 6 procent större än 1968. Faran för en överhettning av konjunkturen är liten på grund av det fortfarande jämförelsevis ringa utnyttjandet av arbetskraften och den tekniska kapaciteten.