Luftföroreningen lokalt men inte globalt problem
av Erik Palmen Forum 1971-10, sida 16-18, 26.05.1971
Taggar: Teman: luftföroreningar
Professor Erik Palmén - Luftföroreningen lokalt men inte globalt proble $ Vi kommer inte att leva i ett »drivhus» om hundra år eller så. Vi kommer säkert att kunna andas om tjugu år lika väl som i dag. Riskerna är även minimala för att glaciärerna och ismassorna vid polerna skall börja smälta och dränka stora delar av jord ytan.
e Mycket av den propaganda som nu bedrivs kring luftföroreningarna är ren skräckpropaganda utan stöd av vetenskapliga fakta, konstaterar professorn i meteorologi friherre Erik Palmén, ledamot av Finlands akademi och en av våra mera få internationellt ryktbara vetenskapsmän.
Så vi kan alltså lugnt låta våra skorstenar ryka vidare och motorerna gasa på?
Nej, riktigt så menar prof. Palmén ändå inte. Man skall skilja mellan det lokala och det globala, säger han. På det lokala planet finns det anledning till mycket restriktiva åtgärder, på det globala planet är det ännu inget skäl att mana fram katastrofstämningar. Vilket dock inte innebär att vi inte bör ta itu med föroreningsproblemen även på det planet.
Det var en »avvikande» orkan, en orkan han inte fick uppleva som gjorde honom till internationellt erkänd expert på området. Det hände i USA.
— Jag befann mig med min hustru i Chicago, då en orkan svepte in över östkusten. Den väntades svänga av åt norr, så vi reste till Boston, men den svängde i stället västerut över Mississippi.
— Jag blev arg och beslöt ta reda på vad orkanens avvikande beteende berodde på. Resultatet var en avhandling.
Som alltså gjorde hr Palmén till expert på tropiska orkaner. Men denna gång gäller det inte orkaner, utan den i våra dagar aktuella luftföroreningen, en komponent av det större problemet miljöförstöring. Detta problem har väckt Palméns intresse bla i samband med hans forskningar rörande den globala atmosfäriska cirkulationen.
Propagandan kan bli en bumerang
Människan avsätter ju mycket synliga spår i naturen, och de är inte alltid positiva. Påverkar människans verksamhet även klimatet — Det bedrivs en hel del skräckpropaganda kring luftföroreningarna och vad de kan tänkas betyda för klimatet och människans livsvillkor, säger professor Palmén med vetenskapsmannens motvilja för överdrifter. — Propagandan har visserligen varit en väckarklocka och nyttig som sådan, men den kan även bli en bumerang.
— När folk om tjugu-tretti år märker, att det inte har gått så som propagandan utmålat, så mister de kanske sitt intresse för att bekämpa miljöförstöringen, vilket vore djupt beklagligt.
— Det är nog viktigt att man reducerar problemen till deras rätta proportioner. Det betyder bla att man skall ha ett till 1 räckligt underlag av fakta och undersökningar, innan ma drar slutsatser och förutspår någonting om utvecklingen.
Professor Palmén hänvisar här till en rapport över människan inverkan på den globala miljön, utarbetad vid Massachusetts
Institute of Technology. I denna rapport finns ett särskilt kapi tel som handlar om människans inverkan på klimatet.
I sommar samlas en grupp på 30 specialister i Stockhol för att diskutera e vilken inverkan industrin och förbränningsprocesserna har på det globala klimate e vad tillförseln av stoft i atmosfären betyde e svaveldioxidens betydels + hur vattenånga som tillförs stratosfären särskilt av överljudsplan kan tänkas påverka temperaturen oc e vilken betydelse industrins direkta värmetransport till atmosfären kan ha.
Den direkta värmetransporten kan genast läggas åt sidan, me nar prof. Palmén, Den är så försvinnande liten i jämförels med solens värmestrålning, att den saknar betydelse.
De andra fyra punkterna är däremot värda att diskutera. Me innan vi går vidare är det nödvändigt att först skilja mella det globala och det lokala. På det lokala planet kan det p sina håll vara skäl till mycket restriktiva åtgärder, på det glo bala planet finns det däremot ännu inget skäl till katastrof stämningar, vilket vi strax skall se.
Koldioxiden och »drivhuseffekten»
Låt oss börja med koldioxiden. Det är konstaterat att koldioxidhalten ökar i atmosfären, men långtifrån i den omfattning, som förbränningen av fossilt bränsle skulle förutsätta, vilket mätningar vid Mauna Loa på Hawaii ger vid handen. Havet och växtligheten konsumerar tydligen hälften av den vid förbränningen bildade koldioxiden. Att växtligheten spelar en roll visas bla av att koldioxidhalten har en tydlig årlig gång med ett maximum vid slutet av vinterhalvåret och ett minimum vid slutet av sommarhalvåret.
Men vi har alltså en stadig ökning, beräknad för närvarande till 0,2 procent per år. Fram till år 2 000 beräknas koldioxidhalten ha ökat med 15—20 procent från i dag då den ökade förbränningen beaktas. Om Jåt oss säga 100—150 år har vi
Forum 10/7 »Skräckpropaganda», kallar prof. Erik Palmén affischerna som han poserar framför, Luftföroreningarna kan vara ett lokalt mycket besvärligt problem, men globalt är det ingen anledning till panik.
kanske 150 procent mera koldioxid i atmosfären än vid tiden för industrialismens genombrott, om inte långt tidigare kärnkraften övertagit kolets, oljans och jordgasernas roll som energikälla.
Vad betyder koldioxidens ökning?
Jo, genom att koldioxiden skyddar mot utstrålning, får vi ert slags »drivhuseffekt». Men den effekten är inte alarmerande stor och motverkas därtill av andra faktorer. En fördubbling av koldioxidhalten betyder uppskattningsvis 2 grader på jordens medeltemperatur. En 15—20 procents ökning ger alltså bara ett par tiondedels grader högre medeltemperatur.
Det är även tydligt att det finns ett visst underskott av koldioxid med tanke på växtligheten och att ökningen från den synpunkten är till nytta bla för jordbruket.
Men om koldioxidökningen i en framtid leder till en så hög temperatur, att glaciärerna börjar smälta, blir läget kritiskt, för ismassorna innehåller så mycket vatten, att världshavens yta skulle höjas med 50—60 meter. Men detta ligger i en så långt avlägsen framtid, att vi antagligen långt därförinnan har utvecklat atomkraften och inte har något koldioxidproblem mera, menar prof. Palmén.
Stoft i stratosfären
Koldioxidens »drivhuseffekt» motverkas av vad som kallas »air pollution», tillförseln av stoftpartiklar till atmosfären. Detta minskar nämligen den mängd solvärme, som når jordytan. Vilkendera effekten som är större är svårt att säga.
Ett problem som med tiden kan bli lite bekymmersamr är föroreningen av stratosfären med partiklar och vattenånga, som följer med överljudsplanen upp i stratosfären. Fällningstiden är här mycket lång, 2—3 år, varigenom ackumulationen är av en helt annan storleksordning än i troposfären, där stoftpartiklar och vattenånga mycket snabbt fälls ut. Stoft i stratosfären betyder alltså att en del av strålningen binds här på sin väg mot jordytan. Efter ett vulkanutbrott i den indonesiska
Forum 10/7 övärlden kunde man tex under flera års tid notera högre temperaturer i stratosfären där de stora stoftmängderna absorberade solstrålning, medan däremot ingen nämnvärd temperatursänkning observerades vid jordytan. Någon större anledning till oro är det nog inte heller i detta avseende, om inte stratosfärens nedsmutsning blir extrem.
Överhuvudtaget skall man inte onödigt måla den lede på väggen. Det har tex i propagandan mot nedsmutsningen gjorts gällande, att vi inte kommer att kunna andas om 20 år, om nedsmutsningen fortgår och ökar som hittills. Detta är rena skräckpropagandan.
Som ett exempel på atmosfärens »försvarsmekanism» kan anföras, att vi skulle ha lika ren atmosfär som för 100 år sen, om vi bara för kanske en vecka inställde all industriell verksamhet och stoppade alla motorer. Atmosfären renar sig själv genom utfällning. Det sker ingen sådan ackumulation, som skulle betyda någon större fara, om man bortser från rent lokala och tillfälliga effekter i närheten av storstäder.
Det hindrar förstås inte att det är nödvändigt att ta sig an dessa frågor, och det är just vad som kommer att ske i Stockholm i sommar. Det mötet förbereder en större konferens därpåföljande sommar i FN:s regi.
Det hindrar inte heller att man redan nu på sina håll måste ta till mycket restriktiva åtgärder på det lokala planet. Men globalt sett är det ingen orsak till panik. Kolmonoxiden (os) som ju är en giftig gas är ett exempel på ett problem som lokalt kan vara bekymmersamt, men inte globalt. Detsamma gäller smogproblemet, Någon förändring i atmosfärens syrehalt har inte heller kunnat konstateras.
Utfällning av svaveldioxid
Detta alltså om atmosfären. Ett problem för sig är svaveldioxiden, som när den utfälls ger marken en högre surhetsgrad. Detta har kunnat konstateras i bla södra Sverige, där vissa sjöar har drabbats av fiskdöd synbarligen beroende på Vänd 17
OY ESAB
BALANSRÄKNING FER 31. 12. 1970
Aktiva Ordinära tillgångar Finansieringstillgångar
Penningar och banktilgodohavanden 459.441,44 Växelfordringar . 259.956,57 Kontofordringar 3.138.798,39 Fordringar på aktionärer 1.040.000,—
Konjunkturdepositioner , Omsättningstillgångar Lager av färdiga varor och varor under tillverkning ve - oa Förråd av råvaror Anläggningstillgångar Tomter 1. 1.70. Byggnader 1. 1. 70 2.884.045,25 ökn. - 20.948,5 5.028.196,4 4.241.626,61 1.507.422,78 — 5.749.099,3 344.589,9 avskrivn. 263.331,23 — 2.641.662,04 Maskiner o, invent. 1. 1. 70 790.975,34 ökn. ov. 707.820,94 minskn . 33.856, — avskrivn. 437.330,33 — 1.027.609,95 Värdepapper 1. 1, 70 I 1 439.726,19 —4.453.588,11 Resultatregleringsposter Diverse resultatregleringar na . or 70,8 mk —15.230.954,70
Fassiva Främmande Kapital
Kortfristiga Kontoskulder 2.242.755,27 Bankskulder . sat 14.322,66 Långfristiga 2.727.139,59
OY ESABs pensionsstiftels övr. långfristiga lån ……… 51.540,07 — 2.778.679,66
Värderingsposter Kreditförlustreservering . 101.496,96 Utvecklingsfond — sv… , 1,723,834,40 — 1.825.331,36
Resultatregleringsposter
Upplupna semesterlöner er areas 159.434,97
Skattereservering … …. ene ve 445.860, Övriga resultatregleringsposte: N 242 886,— 848.180,97 Eget kapital
Aktiekapital oi. osssss os casa 4.000.000,—
Fonder 1.386.955,73
Vinstsaldo från föregående Räkenskapsårets vins 1.534.729,05 — 7.021.684,78
Ansvarsförbindelser mk 31.000,— (diskonterade kundväxlar) Givna inteckningar rk 120.000,—
RESULTATRÄKNING 1. 1.—31. 12. 1970
Kostnader Ordinära kostnader
Löner 2.854 030,35 Hyror > 41.008,99 Räntor 130.274,51 Skatter RO 1.022.765,25 Avskrivningar 700.662,06 överföring till pensionsstiftelsen 350.000, Övriga ordinära kostnader oo. 65.824,89 — 6.664.566,05
Räkenskapsårets vinst 1,.605.780,63 mk — 8.270.346,68
Intäkter
Ordinära intäkter Intäkter av rörelsen , 8.214.298,08 Ränteintäkter= 55.928,60 Dividendintäkter 120, — 2 mk — 8.270.346,68 HIN
Omsättning mk 27.708.346,43 exkl. oms, och direkt fakturering från huvudman til kund, Tillv. löner mk 1.415.990,15.
utfällningen av svaveldioxid. Detta förekommer särskilt kring stora städer. Ökningen av markens surhetsgrad har också en ödesdiger inverkan på växtligheten, kanske speciellt på skogarna,
Här är det uppenbart att kärnkraften erbjuder en lösning av problemet.
Men vi ropar ju, åtminstone de flesta, på en högre levnads Figure 1.2. CO Concentration from Burning of Fossil Tuel standard. Då får vi också lov att ta de olägenheter bl a i form av en viss miljöförstöring, som höjningen av levnadsstandarden medför. En förnuftig och på realiteter grundad kompromiss mellan förkämpar för miljöskydd och industrin är därför ytterst nödvändig. Men det skall naturligtvis inte hindra oss från att göra vad vi kan för att hålla miljöförstöringen inom rimliga gränser och garantera en så behaglig miljö som möjligt ännu efter hundra år. [a 32 32 32 32 31 31 31 ‘C.O> concentratiorin atmosphere (ppm by volume ar! — - 1 1958 1959 1960 1961 1962 1963
Yea 10 pr fr I
Polential nerease in CO2 concentration (ppm by volume)
FR
Ad L 4 1964 1965 1966 1967 1968 196 — Mean monthly atmospheric carbon > — Best (3rd-degree polynomialj fit. XX Potential annual increase fro dioxide concentration at Mauna Loa
Sources: Monthly (Pales and Keeling, 1965), (Baiobridge, 1970); Best lit (Coten, 1970); Annual incri
Energy Supplies burning of fossil fuel ase (United Nations, Iorld
Resultatet av mätningarna vid Mauna Loa 1958—1969, Trenden är stigande (den streckade linjen), men endast till hälften av vad förbränningen av fossilt bränsle skulle förutsätta (kryssen ovanför kurvan). Kurvans toppar avspeglar vinterhalvåret, då norra halvklotet är »avlövat» och isbe lagt till stora delar.
