Lyckad penningpolitik bidrar till Kinas uppsving

En välskött penningpolitik är en orsak till Kinas ekonomiska framgång. Men penningpolitiken är inte den enda förklaringen, säger ekonomie magister Tuuli Koivu som för sin doktorsavhandling forskat i ämnet.

”Eftersom den kinesiska penningpolitiken är så nära sammankopplad med andra former av ekonomisk politik är det svårt att mäta specifikt penningpolitikens betydelse och peka ut just dess effekter. Å andra sidan, hade penningpolitiken varit mycket dålig så skulle landets ekonomiska utveckling inte varit så här bra", säger Tuuli Koivu (bilden) som till vardags är ekonom på Finlands Bank.

Enligt Koivu beror Kinas häpnadsväckande ekonomiska uppsving inte minst på att landet startade från en mycket låg nivå när de ekonomiska reformerna inleddes 1978.

”Då var Kina mycket fattigt och i ett sådant läge når man ganska lätt tillväxt genom att reformera ekonomin och kopiera vad andra länder gjort.”

Hur som helst utgör de ekonomiska reformerna grunden för Kinas utveckling. Landets ekonomi har sedan 1978 blivit allt mera öppen och verksamhetsförutsättningarna för både inhemska och utländska företag har förbättrats.

”Även om majoriteten av landets företag fortfarande är statsägda, har allt fler privata företag vuxit upp. Överlag har den ekonomiska politik som förts varit lyckad – i kombination med goda förutsättningar som till exempel tillgång till arbetskraft”, säger Koivu.

I västvärlden är centralbankens självständiga roll en självklarhet, men i Kina är den underställd regeringen. Å andra sidan  har regeringen och centralbanken gemensamma intressen när det gäller inflationsbekämpning. Eftersom de kinesiska hushållen har stora besparingar på bankkonton är regeringen livrädd för att inflationsspöket ska äta upp folkets besparingar – med risk för missnöje och upplopp som följd.

Den här rädslan har dock inte hittills besannats. Frånsett 1994 när inflationen sköt upp till 24 procent, har prisutvecklingen varit måttlig de senaste åren.

Det varnas allt oftare för att den kinesiska tillväxten mattas av, men här ser Koivu ingen större dramatik; sjunker tillväxten med någon procentenhet är den fortfarande mycket hög sett i ett globalt perspektiv. När man uppnått en viss ekonomisk nivå är det svårt att ständigt slå nya rekord, säger Koivu och påpekar att Kina hela tiden knappar in på västvärldens levnadsstandard.

”Det verkar som om västmediernas favoritämne är att slå larm om att den kinesiska tillväxten kommer att  avta. Det har man gjort åtminstone under de tio år jag har forskat i ämnet”.

Profil • Tuuli Koivu Disputation: 21.9.2012  vid Jyväskylä universitet. Avhandling: Monetary Policy in Transition  – Essays on Monetary Policy Transmission in China” (Rahapolitiikka murroksessa – Esseitä Kiinan rahapolitiikan välittymisestä). Opponent: professor Eric Girardin, Université Aix-Marseille. Kustos: professor Kari Heimonen, Jyväskylä universitet.

Patrik Harald, text // följ på Twitter: twitter.com/Patrik_Harald