Månadens person: Robin Ahlström, Goldman Sachs

Taggar: Bolag: Goldman Sachs Personer: Robin Ahlström

ROBIN AHLSTRÖM, EXECUTIVE DIRECTOR,

GOLDMAN SACHS, LONDO ”Den som leder omstruktureringsprocessen inom finpappersbranschen kommer också att kunna dra nytta av de synergieffekter som en koncentration kommer att kunna ge i form av ett oerhört mycke effektivare utnyttjande av maskinparken.

edan 1988 har Robin Ahlströ inom den engelska investerings banken Goldman Sachs ansvara för Finland och delat ansvare för Norden-verksamheten med

Carl Palmstierna. Ahlström, som kommer från den anrika industrisläkten, har också ansvaret för att bevaka den nordiska skogsindustrin. I intervjun för FORUM ger han sin syn på Finlands privatiseringsverksamhet, förvärvs- och fusionsaktiviteten och på corporate governance, företagsstyrandet ur aktieägarnas synvinkel.

Janne Salonen: Inom vilka områden tycker du att Goldman Sachs är speciellt stark jämfört med de viktigaste konkurrenterna?

Robin Ahlström: ”Vår traditionella styrka ligger inom emissionsverksamheten, där vi är ledande i Europa, Amerika och i Fjärran Östern, och dessutom inom företagsaffirer. M&A [mergers & acquisitions]).

Det är vad vi sysslar med också i Finland. Vi har varit involverade i hela privatiseringsprocessen, i fusionsprocessen inom den privata industrin. men också på upplåningssidan. Vi har t.ex. gjort nio private placements av totalt 10 för finländska företag, för totalt över 1 mrd USD. Pa den sidan är republiken Finland en stor och viktig kund, liksom den privata industrin och bankerna”

Vilka privatiseringar har ni varit involverade i ”I Neste, IVO, Kemira, Enso-GutzeitVeitsiluoto och PT Finland. I alla andra fal! har vi varit rådgivare åt själva företaget utom i Enso Gutzeit-Veitsiluoto, där vi var rådgivare åt ministeriet. I detta fall var vårt uppdrag mycket brett definierat. Det var inte enbart att analysera företaget och komma med rekommendationer om kapitalförsörjningen och kapitalbasen, utan också utreda hur man med dessa två tillgångar, Enso-Gutzeit och Veitsiluoto, kunde förbättra den finländska skogsindustrins konkurrenskraft som helhet. I detta projekt jobbade vi tillsammans med Jaakko Pöyry, och det ledde till sammanslagningen av VeitsiIuoto med Enso-Gutzeit, som tedde sig som en naturlig lösning

I detta ser man att staten i Finland i sin privatiseringsprocess har varit mycket framsynt och framgångsrik, man har funderat på helheter, Inte enbart på när och hur man skall sälja ut, utan vilka slags strukturella lösningar man kan tänka sig som skapar mervärde för aktionärerna, i detta fall för staten. Ett annat bra exempel på detta är PartekSisuwaffiren. I Finland har staten på ett

FORUM NR mycket skickligt sätt skött privatiseringsprocessen, också ur en timing-synvinkel. Man har noggrannt analyserat i vilken fas av konjunkturcykeln man skall gå ut med vilket bolag och hur processen skall läggas upp över en längre tidsperiod.

Fredrik Nars: Man har tidigare sagt att man vill privatisera PT Finland som en helhet, med både post och tele inom samma koncern. Är detta en logisk utveckling?

RA: Det finns exempel på detta, t.ex. holländska KPN som vi skötte om. Det finns ju förstås stora skillnader mellan Finland och Holland: Holland har Europas högsta befolkningstäthet och Finland den lägsta. Dessutom börjar Holland ses som en ‘postal hub’ [distributionsknutpunkt för post] för hela Europa.

JS: IVO kommer dock kanske före PT Finland i tågordningen: det har funnits en oro för att marknaden kan ha svårt att svälja en så stor bit av IYO som man kanske skulle vilja sälja ut. Vad tror du om det ”IVO är ett mycket speciellt fall eftersom avregleringen inom elmarknaden har gått långt i Finland, jämfört med kontinenten, och IVO vore det enda större fristående nordiska kraftbolaget som skulle vara ute på marknaden. Jag trör att detta kommer att vara en mycket, mycket intressant placering för dem som vill investera i den nordiska elmarknaden. I Norden har vi elpriser som är mycket låga i relation till kontinentala elpriser, och då hela den här marknaden liberaliseras så finns det en stor potential för ett företag som IVO att exploatera de här möjligheterna. Dessutom har de varit otroligt framgångsrika som en självständig kraftproducent t.ex. på den avreglerade engelska marknaden.

JS: Skulle du säga att finska staten har varit mindre ideologisk beträffande privatiseringar än t.ex. Sverige “Säkert - om du avser elsidan och kanske också telesektorn. I Finland verkar det finnas en bred politisk konsensus att fortsätta med privatiseringsprocessen. EMU-konvergenskriterierna leder till en hårdare budgetdisciplin. Man måste göra svåra politiska beslut beträffande budgetanslag, och då ger det här en flexibilitet att allokera pengar till viktiga projekt som inte annars ryms inom ramen för den statliga budgeten. Privatiseringsprocessen ger en välbehövlig ytterligare injektion till statskassan även om det inte kan bli en väsentlig del av finansieringen av budgetunderskottet.

Det är viktigt att skapa en situation kring de privatiserade bolagen där det finns en tillräckligt stor ägarspridning,

FORUM NR 4

Robin Ahlström i korthe » född: 1946 i 1946 i Varkau » Utbildning: dipl.ekon. Sv. handelshögskolan 72, MSc från Stanford Univerity, 8 » Karriär: Föreningsbanken 73-75, Banque Scandinavie en Suisse (Geneve) 75-76, Scandinavian Bank (London) 76-82, Scandinavian Bank (Milano) 84-85, president och CEO för American Scandinavian Bank (New York) 85-88, Goldman Sachs International vice president för Investment Banking divisionen (London)1988 som säkerställer en likviditet. vilket är en oerhört viktig aspekt. Då en internationell investerare går in i en investering så vill han veta att han också kan gå ut ur den och att det finns en marknad som kan absorbera detta utan att kursen påverkas alltför mycket.

FN: Kan du peka på industribranscher där du tror att det kommer att ske en fortsatt konsolidering ”Generellt kommer konsolideringsprocessen att äga rum inom fragmenterande industrier. Dels har du sett en stark koncentration inom träförädlingsindustrin: nästa steg inom denna bransch som ytterligare kommer att konsolideras, blir mera specifik inom de olika sektorerna av träförädlingsindustrin, t.ex. inom finpåpper, som har en kronisk överkapacitet och dålig lönsamhet.

I UPM-Kymmene-fusionen har erfarenheterna varit positiva eftersom företaget har blivit marknadsledande inom vissa kvaliteter. Detta har medgivit en större effektivitet och givit en större prisstabilitet än tidigare.

Marknaden för bestrukna finpapper i Europa är oerhört fragmenterad . vilket är en otillfredsställande situation. Den som leder den här omstrukturerings 29

I varje bransch strävar man efter exklusivitet.

Det må gälla teknik, design, sport eller bilar.

Det är sällan någon lyckas.

Nya Mondeo antar utmaninge - och tar sin plats på toppen!

Direkt till toppen.

Världens bästa familjebil! ”Segrare i familjebilsjämförelse. ”Överlägsen segrare. “Segrare iWagon-jämförelse.” 2.01 CLX STW — Auto, motor und sport 12/96

Personlig stil Suverän körglädje

Mondeo är inte bara representativ, rymlig Fackmän uppskattar Mondeos köregenoch elegant. Den avancerade designen skaper. Det finns gott om plats både framme sträcker sig långt under ytan. Genomtänkta och bak! Som standard bl.a. Ford-radio, konstruktionsmässiga lösningar gör bilen ABS-bromsar och DSE-säkerhetsteknik. härligt tyst och komfortabel, Dynamisk stil Nu för kräsna förare och sobert yttre är en väsentlig del av den + TCS-antispinnsystem (1.8, 2.0) 1.900, unika helhet Mondeo representerar. + Luftkonditionering 3.900,-/6.900,- (ATC)

Kom till Ford-affären. Provkör nya Mondeo och upplev exklusiviteten. Närmare uppgifter på Fords

Internet-sidor http://www.ford.fi

hs 857 återvinningsgrad för delar!

Ford totalsäkerhet som standard.

DSE-säkerhetsteknik bl.a. airbag. ABS-bromsar, TCS-antispinnSystern(Ghia, GT)

PATS-startspärrsystem

Miljövänliga och ekonomiska ECO-motore nn ndeo

Mondeo priser fr.

129.900, (+ lev.kostn.) Serviceleasing fr. 2.670,(Ford Serviceleasing 36 mån./60 000 km)

Beskattningsvärde vid fri bilförmån 3.000,Bruksförmånens beskattningsvärde 2.250, Föregångare i säkerhe 3 processen kommer också att kunna dra nytta av de synergieffekter som en koncentration kommer att kunna ge, i form av ett oerhört mycket effektivare utnyttjande av maskinparken. Finpapperssek Goldman Sachs:

Då den tysk-judiske emigranten Marcus Goldman år 1869 började diskontera New York-köpmännens växlar, anade han knappast att hans lilla bankirfirma skulle växa till en av världens ledande bankirfirmor, Goldman Sachs. Den amerikanska termen är ‘investment bank”, och kan bäst översättas som bankirfirma, eller möjligen som emissionsbank, och Goldman Sachs kan närmast liknas vid en kombination av Mandatum och t.ex. Alfred Berg eller Gyllenberg, multiplicerad med 100.

Man kan säga att det endast finns tre stora bankirfirmor som har en global räckvidd, d.v.s. har en stark närvaro på alla tre stora kapitalmarknader, USA, Europa och Fjärran Östern. Goldman Sachs är en av dem och de två andra är Morgan Stanley och Merrill Lynch, samtliga amerikanska. De är svåra att rangordna men de har dock något olika profiler. Goldman Sachs och Morgan Stanley är de blåblodiga husen där Goldman Sachs är den främsta av de många sofistikerade bankirfirmorna med tysk-judisk bakgrund (andra är t.ex. brittiska Rothschild eller tyska Warburg, båda numera relativt sett mindre operationer). Morgan Stanley representerar anglosaxisk blåblodighet och är en av arvtagarna till anrika bankirhuset J.P. Morgan, som deiades upp i en affärsbank med samma namn och i bankirfirman Morgan Stanley, efter att amerikansk lag år 1933 förbjöd affärsbanker att bedriva emissionsverksamhet eller att äga emissionsbanker. Under senare tid har affärsbanken J.P Morgan eftersträvat att återgå till bankirrötterna, men har ännu inte vunnit samma prominens som Morgan Stanley.

Både Morgan Stanley och Goldman Sachs är första rangens emissionsbanker och rådgivare i företagsaffärer, s.k. M&A-verksamhet (mergers & acquisitions), medan Merrill Lynch, som också är stark på dessa områden, även är en stor fondförvaltare. Merrill Lynch blev redan i början av seklet den amerikanska medelklassens aktiemäklare par excellence, och dess styrka ligger fortfarande i det enormt starka greppet om Middle Americas placeringar.

torn är utan vidare ett segment där en konsolidering behövs. samma gäller t.ex. förpackningar. där kunderna konsolideras t.ex. till stora livsmedelsjärtar, och de börjar i sin tur allt mera koncentrera sin egna inköp till allt färre leverantörer.

Ett annat exempel är bankverksamheten där du har en konsolideringsprocess som du ännu inte har sett slutet på. Branschen har ännu en hög kostnads en del av den globala kapitalismens elit

Merrill Lynch kallas på Wall Street för ”den dundrande hjorden’ (the thundering herd”) vilket reflekterar denna bakgrund. Alla talar om Fidelity som en stor amerikansk fondförvaltare, men få nämner att Merrill Lynch är den största av alla, med över 700 mrd USP under förvaltning, jämfört med en bit över 500 mrd USD för Fidelity. Detta ger Merrill Lynch en kolossal intern placeringsstyrka som har legat bakom Merrills uppsving till en global bankirfirma.

Goldman Sachs kanske ändå kan - vid sidan av Morgan Stanley - betecknas som världsledande i globala aktie-emissioner och M&A-rådgivning. Det kommer alltid att finnas fler än en bankirfirma i världstoppen, eftersom varje part i en stor internationell företagsaffär behöver en egen representant av toppklass. I vissa komplicerade företagsaffärer kan det finnas flera parter, som t.ex. i den för tillfället avblåsta fusionen mellan de svenska affärsbankerna S-E-Banken och Nordbanken, där såväl de båda affärsbankerna som deras huvudägare, svenska staten för Nordbankens del och Wallenbergmaktbolaget Investor för S-E-Bankens det, behövde egna rådgivare (Goldman Sachs representerade Wallenberg-sfärens maktbolag Investor). Detta medför att det alltid finns behov av mer än en bankirfirma i världstoppen.

Många har försökt etablera sig i den globala elitserien, men få har lyckats. CSEB, med schweiziska Credit Suisse som buvudägare, var under 1980-talet i elitserien, men kan sägas ha blivit nedklassad. En annan amerikansk bankirfirma, Salomon Brothers, dominerade på Wall Street under 80-talets tid av girighetens guldålder, men blev ökänd för sin skrupelfrihet och hänsynslöshet. Salomon föll i rangordningen efter att banken hade blivit bötfälld för brott mot den amerikanska värdepapperslagstiftningen. Nu har Salomon lyckats rehabilitera sitt anseende, även om den inte längre dominerar Wall Street som man gjorde under 1980-talet.

Flera affärsbanker (t.ex. Credit Suisse) har eftersträvat en ledande ställning även inom bankirverksamhet, med en blandad framgång, eftersom affärsbankernas traditionella verksamhet, in- och utlåning till företag och enskilda, inte har uppfattats a deras egen ledning som tillräckligt spännande: man har ibland förblindats av de vinstsiffror som de ledande bankirfirmorna under goda år har uppvisat. Bankirfirmornas affärsrörelse har uppfattats som mera intressant än ’traditionell affärsbanksverksamhet.

Goldman Sachs uppfattades under 80-talet som omodern, eftersom man höll fast vid den gamla partnerskapstrukturen. Bankirfirman är det enda återstående partnerskapet i elitserien. Goldman Sachs höll fast vid den traditionella uppfattningen som värdesatte väletablerade affärsförhållanden och bolaget har haft som princip att inte medverka i fientliga bud på andra företag, en princip som dock ruckades på då man nyligen var rådgivare för tyska stålkoncernen Krupp i dess fientliga bud på Thyssen (som dock utvecklades till en överenskommelse i godo, där de båda koncernernas stålindustrier sammanslås).

Under 1990-talet har Goldman Sachs odiskutabelt varit i världstoppen och har bl.a. skött om Deutsche Telekoms stora emission i fjol. Bland bankirfirmans partners återfinns flera prominenta namn från världspolitiken, t.ex. styrelseordföranden för Goldman Sachs International, förre EG-kommissionären och WTO-generaldirektören Peter Sutherland. Han återfinns också bl.a. i Investors och Ericssons styrelser, vilket ger en fingervisning om de informella nätverk som förekommer i världsfinansens topp G t.ex. Nokias styrelse finner man inte motsvarande namn).

Bankirfirmorna i den globala elitserien har rätt goda framtidsutsikter eftersom förvärv och avyttringar för större företag börjar bli en allt mer integrerad del av den strategiska utvecklingen, och större företag börjar allt mera behöva så gott som ständiga rådgivare bland någon av de ledande bankirfirmorna, Och det blir allt svårare och mera resurskrävande för bankirfirmor eller deras affärsbanksägare att etablera sig på världstoppen inom corporate finance. Janne Salonen &

FORUM NR nivå och en mycket begränsad tillväxt. Försäkringsbranschen är en annan. Du kan inte exkludera möjligheten att det kan ske nordiska sammanSslagningar: det är kanske litet förvånande att man har sett så föga internordisk M&A. Vi var ju involverade i PartekLojo-Euroc- affären som ledde till Scancem. som har varit en alldeles bländande god affär.

FN: Varför har det varit så lite internordisk M&A ”Det kan finnas industri specifika orsaker t.ex. inom skogsindustrin, där man kanske hellre har sökt sig till marknaderna på kontinenten. snarare än att göra affärer inom Norden. Det att virkesanskaffningen i Finland har varit en komplex process kan också ha varit en faktor. En viktig aspekt är också att de största synergivinsterna har funnits att få inom det egna landet, och att man i första hand har exploaterat möjligheterna nationellt Först i följande skede går man över gränserna, och jag tror att vi nu börjar vara där”

JS: Ligger det nära till hands att t.ex. slå ihop ett försäkringsbolag med en bank ”Det är speciellt livförsäkringsprodukterna som är intressanta för bankerna, och nu har bankerna själva börjat bygga upp ett kunnande. Då är det frågan om bankerna anser att de kan utveckla sitt eget kunnande och sin egen position, eller skall de förvärva detta? Det kan vara att bankerna är så långt i processen att de anser att de kan utveckla businessen själva.

FN: Ser du någon förändring i hur företag i Finland styrs ”En bra konkret sak är avskaffandet av statsbolagens förvaltningsråd, en process som har pådrivits av den feedback man har fått från utländska placerare. Man vill försäkra sig om att de som besluter inom företaget leds av ett privatekonomiskt tänkande och inte fördunklar tänkandet med politiska överväganden Aktiva

FORUM NR ägare är en oerhört viktig sak, så länge de aktiva ägarna agerar så att det gynnar alla ägares intressen,

Där kommer vi in på frågan om sharehbolder value. Den genomgående frågan då vi gjorde vår internationella road show för Kemira var: Är företagsledningen själva ägare? Har de något ekonomiskt intresse i företagets framgång? Vi vill försäkra oss om att vi investerare och ni som leder företaget har samma intresse, sade man. Det har varit en livlig debatt om den operativa ledningen, att den har samma målsättningar som ägarna och inte t.ex. intresserar sig för imperiebyggande, eller för korsägarkonstruktioner och maktsfärsbyggande.

JS: Finns det i Finland ett behov av flera oberoende styrelseledamöter med en stark bakgrund, för att bevaka också utländska investerares intressen ”Det tror jag i högsta grad, och jag skulle understryka orden oberoende och erfarna, personer som har en kapacitet att tänka i investerarvänliga termer. Det här tror jag att staten har börjat göra i de företag man har stora intressen i. Också t.ex. Incentive, Investor, Norsk Hydro och Novo Nordisk är bra nordiska exempel på företag med högklassigt styrelsearbete.

I t.ex. Metras årsredovisning var koncernchefens berättelse förnämligt skriven. Han gjorde en uppriktig och transparent analys av företaget: man säger vad man ämnar göra och hur man tänker uppnå målsättningarna. Och om man inte har gjort det så har man en genomtänkt förklaring varför det inte lyckades, och vad man ämnar göra för att rätta till situationen. Hela frågan om trovärdighet är oerhört viktig. Investerare vill höra om saker som har utvecklats bra, men man vill också höra om sådant som inte har utvecklats så bra. Man vill inte få dem som överraskningar. &

OSÄKER PÅ AKTIER?

TRÖTT PÅ LÅG RÄNTA?

Då är ALFRED BERG OPTIMAL det självklara valet.

Fondens målsättning är att erbjuda bättre avkastning än obligationer, och andra ränteplaceringar, till en lägre risk än en aktieplacering.

Fondens kapital placeras i en balanserad mix av aktier och räntebärande placeringar och har lyckats väl i sin målsättning. Den genomsnittliga årsavkastningen har hittills (31.12.1993 — 28.2.1997) överstigit 2096”, sämst gick det 1995 då fonden steg med 6,890 medan börsen gick ned med -7,396.

Beställ broschyr eller ring vår kundbetjäning för tilläggsinformation på telefonnummer (09) 2283 2600 vardagar 8.30 - 16.00.

• Den hisvriska avkastningen utgör inte en garant för konimande avkastningsutveckling. Nepositmer med fast ränta har ett enligt lagen reglerat säkerhetsfondsskvdd.

ALFRED BERG FOND AB Glugatan 3, 001CC Helsingfors

Alfred Berg Fond Ab ingår i ABN AMRÖ Bank gruppen, Jen femte största banken I Eurepa neh den femtonde störst i världe 33