Maastricht endast kodifierar samarbetet
av Christian Schönberg Forum 1993-10, sida 08, 26.08.1993
Maastricht endast kodifierar samarbetet
Christian Schönberg
Det så kallade Maastricht-avtalet har skapat överraskande stora reaktioner i Europa. Ändå är den del av överenskommelsen som står utanför den ekonomiska och monetära dimensionen endast en kodifiering av redan existerande samarbete.
nder EG:s hela levnadstid har det UU: med frågor av gemensam intresse som med sex —sju års intervaller lett till någon form av modifiering av avtalstexterna, säger Seren Krohn europapolitisk rådgivare vid Dansk Industri. Han kan inte begripa varför man på olika håll nu plötsligt ser sig motiverade att uppdramatisera det nya avtalet. Men visst är vi inom Dansk industri utomordentligt lyckliga över att Danmark sade JA till Maastricht. Skillnaden mellan de två folkomröstningarna var ju som väntat inte stor, men ändå alldeles tillräcklig. En större övervikt hade inte ens varit önskvärt.
En del av danskarnas fortsatta tveksamhet till avtalet också efter Edinburghmanglingen bottnar i en känsla av osäkerhet angående möjliga problem som kan dyka upp i framtiden. Närmast är det just tanken på den tredje fasen, dvs. den ekonomiska och monetära unionen, som oroar.
— Men om Danmark nu skulle stå utanför alla avtal skulle vi i ännu högre grad än hittills tvingas demonstrera vår förmåga att leva upp till de ekonomisk-politiska förutsättningarna, än vad som gäller för medlemmar inom ”etablissemanget”. Om vi alltså strävar till att ligga kvar på en låg räntenivå skulle pressen på den danska ekonomiska politiken vara klart större om vi stod utanför. Genom att vara med i processen kan vi debattera frågan på nytt, när den blir en realitet om några år.
De flesta problemen i Maastricht-avtalet ligger inte på det ekonomiska, utan på det politiska området. Samarbete kan svårligen fungera enbart utgående från ekonomiska principer. Det finns alltid anknytning till andra dimensioner. Exempelvis kan inte fri rörelse av varor fungera utan åtminstone ett minimimum av lagstiftning inom exempelvis arbetsmiljö, miljövård och säkerhetspolitik. Fri handel kräver också gemensam kontroll vid ge menskapens yttre gränser också när det gäller export eftersom det finns varor som inte kan tillåtas hamna i fel händer/länder.
— I realiteten kan man inte genomföra den inre marknaden enbart på basen av EG-avtalet, man måste också samarbeta med regeringar som står utanför. Detta gäller i all synnerhet frågor med anknytning till flyktingproblematiken.
Finland är väl förberett
Enligt Sgren Krohn som tillbringar en stor del av årets arbetsdagar i Bryssel är Finland det Efta-land som har förberett sig bäst för underhandlingarna om inträde i den europeiska gemenskapen. Landet har också de absolut mest realistiska förväntningarna på ett möjligt medlemskap i EG.
Enligt Soren Krohn fungerar inte det nordiska samarbetet till belåtenhet.
— Den fördröjning som nu präglar underhandlingarna kan i ingen händelse skyllas på Finland. Däremot kan man med fog rikta kritik mot de övriga nordiska länderna, vilka antingen inte är särskilt bra förberedda, inte kan finna en intern lösning på hur underhandlingarna skall föras eller som helt enkelt har orealistiska förväntningar på slutresultatet. Eftersom förhandlingarna sker parallellt är det givetvis det långsammaste skeppet som bestämmer takten.
Trots den officiella retoriken som talar om medlemskap från den 1.1.1995 torde en förskjutning av den ursprungliga tidtabellen vara uppenbar. Om underhandlingarna inte hinner ros i hamn före den 1 aptil 1994 är det omöjligt att det nuvarande Europaparlamentet skulle hinna godkänna avtalet. Arendet skjuts fram åtminstone till september innan texten kan läggas fram för det nya parlamentet. Därefter manglas helheten under 1995 kanske fram till 1996 då vi snabbt närmar oss nästa regeringskonferens. Enligt Sgren Krohn finns det tyska intressen som arbetar för att tidigarelägga regeringskonferensen.
— Jag finner det ytterst sannolikt att man så här vill koppla ihop de nuvarande förhandlingarna om medlemskap med följande regeringskonferens.
Kommersialism styr nordiskt samarbete
Det nordiska samarbetet har enligt Krohn haft väldigt lite av realitet i sig. Det jobb som Nordiska rådet och Ministerrådet har gjort exempelvis gällande avskaffandet av nordiska handelshinder har inte varit tillfredsställande. Mycket bottnar i olikheter gällande industripolitiska traditioner i de nordiska länderna. Danmark är ju ett extremt liberalistiskt land inom EG medan de övriga nordiska länderna företräder en mera centraleuropeisk tradition.
— Intresset för ett nordiskt industrisamarbete bygger helt på kommersiella faktorer. Om övriga nordiska länder blir medlemmar i EG minskar automatiskt intresset att investera i Danmark och landets roll som bas för operationer in i EG försvagas. Vi har ju klar statistik på att svenska och finländska investeringar var som störst då tanken på ett möjligt EG-medlemskap låg fjärran. LJ