Makkonen skall leda Haka genom krisen

av Janne Salonen Forum 1992-05, sida 06-07, 09.04.1992

Taggar: Personer: Eero Makkonen

aikkonen i PR I Hakas nya admi Fnistrationsbyggnad som blir klär i höst.

Makkonen skall leda Haka genom krise 6

Text: Janne Salonen

Haka-koncernen, idag Finlands ledande byggkoncern, ligger väl till för att dra nytta av de kommande strukturomvandlingarna inom vårt lands byggindustri.

aka-koncernen, efter omsättningen räknat Finlands största byggkoncern, ett litet steg efter de övriga storbyggarna YIT, Polar och Novera-ägda Puolimatka, är en av den Tannerska konsumentkooperationens = stoltaste skapelser. Denna kooperation representeras numera i första hand av Ekakoncernen, där dagligvaruhandelns och Kansa-försäkringsbolagets förluster under flera år uppvägdes av de vinster som Haka-koncernen hämtade in. Medaljens frånsida är att Hakakoncernens framgångar i stor utsträckning åstadkommits i symbios med de socialdemokratiska partiet, vars företrädare på olika nivåer i samhällets beslutsfattande har gynnat den ”egna” byggaren. Så är t.ex. Sdp-ordföranden Ulf Sundqvist fortfarande medlem 1 Haka-koncernens styrelse. Haka-koncernens mångårige chef, bergsrådet Eero Piipari avgick med pension i februari 1991 och efterträddes av Pertti Naulapää, som dock tvingades avgå redan efter ett år, efter att Haka-koncernen hade satsat 220 miljoner mark i svenska fastighetskoncernen Conata, i avsikt att komma över koncenrens byggbolag NPL Bygg. Conata försattes dock i konkurs, och Haka-koncernen har sannolikt förlorat sina pengar. Detta kunde inte Hakas ägare, den finansiellt pressade Eka-koncernen och dess chef Eero Rantala, — samtidigt styrelseordförande i Haka-koncernen — smälta, utan lät Naulapää gå, varpå han efterträddes av den långa linjens byggman, dotterbolaget Insinöörirakentajats VD Eero Makkonen.

Hyfsad soliditet

Trots Conata-fiaskot har Haka-koncernen en stark ställning: soliditeten är faktiskt rätt god, och koncernen är rätt välplacerad för en ledande roll i den finländska byggindustrins fortsatta strukturomvandling. En fortsatt koncentration kan komma att äga rum, eftersom de finska byggbolagen fortfarande är rätt små t.ex. i förhål 5/19922 FORUN lande till sina svenska kolleger, där jättar som Skanska faktiskt hör till Europas ledande byggbolag. Och risken finns att t.ex. Skanska — i den mån den svenska koncernen inte är upptagen av egna problem i samband med den fastighetskrasch som har inträffat i Sverige — kan komma att försöka köpa in sig i den finländska byggindustrin. Inte minst krisdrabbade Novera-koncernens (ex-Hankkija) dotterbolag Puolimatka kan vara i behov av en ny ägare. Haka-koncernen ligger dock som sagt väl placerad att kunna utnyttja tillfällen som uppenbarar sig i Finland.

Kan bli attraktivt papper

Då vårt lands svåra depression småningom lättar och Haka kan börja söka sig till börsen, torde byggkoncernen kunna vara ett rätt attraktivt börspapper — något som i alla fall torde glädja ägarna, av vilka åtminstone Eka-koncernen och STS-banken är finansiellt pressade och skulle ha nytta av realisationsvinster vid försäljning av delar av sina innehav i Haka-koncernen.

Haka-koncernen består, förutom av moderbolaget som under namnet PKS-Haka är verksamt i huvudstadsregionen, av Haka-Rakentajat-koncernen med mellersta Finland som verksamhetsområde, och Insinöörirakentajat-koncernen som är verksamt i norr. I östra Finlands sköts Hakas byggverksamhet av dotterbolaget Arakentajat Oy. Därtill ingår i koncernen Maa- ja VYesirakennus Haka Oy med verksamhet i grund- och vattenbyggnad, samt Asfaltti-Haka Oy som är en vägentreprenör. I koncernen ingår dessutom några mindre industriföretag samt utländska dotterbolag, störst bland dem amerikanska DeMars Haka Development Inc.

Satsning på utlandsverksamhe — I byggindustrin börjar konjunkturnedgången märkas med full styrka först i år och nästa år, säger Hakas nye VD Eero Makkonen. Ännu 1991 kunde vi slutföra många projekt vilka hade påbörjats under bättre konjunkturer.

— Vi försöker balansera nedgången i den inhemska byggkonjunkturen genom en ökad satsning på utlandsverksamheten: vi försöker följa en målmedveten = internationaliseringsstrategi. Vi har köpt andelar i företag t.ex. i USA, där våra intressebolag omsätter ca 1 miljard mark i året. Vår östhandelsvolym uppgår i dagens läge till ca 500 miljoner mark i året. Dessutom har vi verksamhet i Tyskland och i Ungern.

FORUN, 5/199 Östra Centrums ”bulevard”. Östra Centrum är ett av Hakas största projekt i hemlandet och blir aktionsklart i höst.

Sammanlagt uppgår utlandsverksamheten till ca 20 procent av vår affärsrörelse. och denna andel skall Haka ytterligare utöka, även om huvudvikten under den närmaste tiden ligger vid att göra det bästa av de existerande utlandsinvesteringarna.

Makkonen hoppas på åtgärder från statsmaktens sida, t.ex. beträffande bostadsbyggnadet, som i någon mån skulle balansera situationen. Därtill kan särskilt ett beslut om ett femte kärnkraftverk ha en stor utjämnande betydelse i detta konjunkturläge. Detta behövs också för att förbättra exportindustrins konkurrenskraft, genom vilken ny uppgång kan börja.

— I vår koncern kan vi ändå inte undgå en betydande neddragning av volymen: hittills har vår personal minskat med ca 1 500 personer, och ytterligare minskningar är att vänta, även om det förhoppningsvis inte behöver bli lika många till.

Vad byggindustrin i Finland beträffar så blir det enligt Makkonen sannolikt aktuellt med en ytterligare koncentrering så att Haka i Finland ka uppnå enheter som är konkurrenskraftiga även i en europeisk skala, vilket kommer att bli nödvändigt i ett integrerande Europa.

Lång nedgån — Vi har att anpassa oss till en långvarig nedgång i byggnadsvolymerna i Finland. Då den årliga volymen under högkonjunkturen uppgick till ca 60 miljoner kubikmeter, är vi nu nere i ca 35 miljoner kubikmeter på årsnivå, och från denna nivå är ingen nämnvärd uppgång att vänta under de närmaste två åren: först år 1994 kan vi börja se fram emot en uppgång, ifall världskonjunkturen småningom börjar ljusna.

Byggnadsindustrins - konjunkturer utmärks av en eftersläpning jämfört med den övriga industrikonjunkturen — Vi drabbas av nedgången senare än den övriga industrin. men å andra sidan kommer uppgången senare hos oss än hos industrin i övrigt. För 1991 gjorde vi t.ex. ännu ett positivt operativt resultat, som dock åts upp av de reserveringar som vi måste göra för fastigheters värdeminskningar.

— - Konjunkturnedgången märks emellertid ännu mera hos underentreprenörer, som byggnadsindustrin i stor utsträckning måste anlita unde fortsättning på sid 1 7