”Man kan inte äta pengar”
av Torsten Fagerholm Forum 2019-02, sida 16-19, 07.03.2019
Taggar: Personer: Gyöngyi Kovács
Gyöngyi Kovács beskriver sig som ”familjens svarta får”. Hon kom till Finland av en ren slump, och är sedan 2013 världens första professor i humanitär logistik.
”Jag är familjens svarta får, den enda i släkten som inte jobbar med något konstnärligt”, skrattar Gyöngyi Kovács.
”Mina föräldrar är också professorer, så den biten begriper de. Men de är båda proffs inom klassisk musik. Jag studerade nog piano vid universitet, men det var inte min grej!”.
Hon är hemma från östra delen av Österrike, där en liten ungerskspråkig minoritet bor.
”Det är lite som att vara finlandssvensk.”
Kovács kom till Finland som turist år 2000, gillade landet och fick jobb på Almas tidiga digitala experiment KCRnet. Senare ansökte hon om doktorandplats vid Hanken.
”Innan jag bestämde mig för att flytta singlade jag slant mellan Nya Zeeland och Finland. Jag hade besökt Finland en gång tidigare, min syster var utbytesstudent här.”
[caption id=“attachment_10824” align=“aligncenter” width=“440”]
Med människan i centrum. Gyöngyi Kovács är banbrytande forskare inom humanitär logistik, där man jobbar både smidigt och människonära.[/caption]
Hon vittnar om en ”massiv” förändring som Finland har genomgått på knappt 20 år: öppenheten, restaurang- och livsmedelsutbudet. Såväl Helsingfors stadsbild som folks attityder har utvecklats, observerar hon.
Samtidigt ser Kovács likheter mellan Finland och Österrike: kärleken till naturen samt människors sätt att hålla ett visst avstånd till varandra.
”Då jag började på Hanken insåg jag att jag behövde lära mig svenska. Numera njuter jag av att besöka teatern då jag äntligen förstår språket.”
I dag talar Kovács både finska och svenska flytande.
[caption id=“attachment_10825” align=“aligncenter” width=“440”]
Förmedlar hopp. Hankenprofessorn Gyöngyi Kovács är pionjär inom det relativt nya forskningsområdet humanitär logistik. Men hur väl passar icke-vinstdrivande humanitära värden in i en handelsskola som primärt är profitdriven?[/caption]
Pionjär. Ämnet logistik är helt för tekniskt för hennes familj, medger hon.
”Men nu då jag jobbar med humanitär logistik har mina föräldrar en aning mer förståelse”.
Vad är då humanitär logistik?
”Det är som logistik, men i en annan kontext. Samma principer styr: värdekedjan samt material- och informationsflöden. Men det uppstår helt andra utmaningar vid tillgången till bland annat konfliktzoner.”
Röda Korset har existerat sedan 1863, själva ämnet humanitär logistik är alltså inte nytt. Men som vetenskapsgren har den vuxit fram under de senaste 15 åren. Samtidigt har naturkatastrofer som Orkanen Katrina, som 2005 förpassade delar av Louisiana, Mississippi och Alabama tillbaka till stenåldern, gjort ämnet högaktuellt.
”Tillsammans med Karen Spens var vi definitivt banbrytare i Finland. För många i Norden tändes gnistan i och med jordbävningen och tsunamin i Indiska oceanen 2004. Samtidigt dök ineffektiviteten i logistiken upp i rubrikerna, senare omorganiserade FN helt sina logistiska insatser.”
Inför en konferens i Oslo föreslog Kovács för Spens att de tillsammans skulle skriva ett akademiskt paper om det på den tiden udda ämnet humanitär logistik. Paret placerades i ett konferensspår för diverse teman som inte passade in annanstans, en så kallad ”weirdo-track.”
”Strax efter vår presentation höll någon ett föredrag om militär logistik och fredsbevarande, och vi insåg likheterna.”
Några år senare inrättandedes Humlog-institutet, Hankens och Försvarshögskolans gemensamma forskningsinstitut inom humanitär logistik. Konceptet logistik kommer från försvaret, och utgör ett av få ämnen som man kan studera såväl vid handels-, tekniska- som militärhögskolor.
Mönstren skiftar. På Humlog-institutet jobbar man i nära kontakt med icke-statliga ideella organisationer för att nå insikt vad som är aktuellt ute på fältet.
”Klimatförändring kan leda till migration, som utmynnar i politiskt tryck och konflikter.
Det ökar behovet av humanitär hjälp.”
Tillsammans med Meteorologiska Institutet forskar Humlog-institutet i hur man kan främja katastrofberedskapen i länder som Malawi och Zambia genom att få tidiga varningar via väder- och klimatprognoser.
”Samtidigt behöver vi tänka på hur de större mönstren förändras. En annan fråga är urbanisering, som ökar samhällens sårbarhet.
Samtidigt forskas mycket i vilket format det lönar sig att leverera hjälp: pengar eller föremål.”
Torsten Fagerholm text
Karl Vilhjálmsson foto
Läs hela artikeln i papperstidningen.
