Månadens person Heikki Marttinen
av Janne Salonen Forum 1998-12, sida 44-47, 15.12.1998
Taggar: Personer: Heikki Marttinen
HEIKKI! MARTTINEN,
CHEFDIREKTÖR, FORTU ”De institutionella placerarna är viktig ör att de stå placeringsmassan, men för oss är det också viktigt att det finns mång liteten skal privata placerare för att likv vara god och aktieägarna representativ för samhället. ortums chefdirektör Heikki Marttinen tar emot på bolagets huvudkontor på Snellmansgatan, där för ett par år sedan nyfusionerade skogsjätten UPMKymmenes ledning tog emot mediernas representanter. Även branschorganisationen Skogsindustrin rf har nuförtiden förvisats till detta UPM-Kymmenes tidigare huvudkontor mittemot Finlands Bank och Ständerhuset. Före det inrymde huset Repolas huvudkontor. Fortum är av allt att döma också en temporär hyresgäst i detta helt karaktärslösa kontorshus, där flera olika företagsledningar under den gångna tioårsperioden passerat revy, på väg vart? Fortums huvudkontor är som ep väntsal för företagsledningar på väg någon annanstans.
Frågan är var Fortum till sist kommer att finna sig: det naturliga kan vara vid Kägelviken bland den koncentration teknologiföretag som där håller på att uppstå, antingen den allt mera malplacerade Neste-skrapan eller i något av de nya tornhusen på kommande.
Heikki Marttinen själv är en öppen och sympatisk person, som man redan efter en kort bekantskap skulle kunna tänka sig att gå med ner till hörnpuben för en Guinness och tala fotboll. Fotboll är en av Marttinens passioner, han var länge chef för bolagslaget Myllykosken Pallo, som tack vare en viss Jari Litmanen vann FM i fotboll tidigare på 1990-talet. Han tillhör den generation företagsledare, tillsammans med t.ex. UPM-Kymmenes Juha Niemelä och Martin Granholm, som inte tillbringar fritiden i rökiga kabinett utan helst sköter sin kondition (Marttinen är aktiv tennisspelare). Det öppna och chosefria sättet ger goda förutsättningar att umgås med andra européer och göra framgångsrika affärer internationellt.
Då staten genomför delprivatiseringar verkar man alltid prioritera de stora utländska institutionella placerarna. Den vanliga inhemska aktiespararen verkar ha blivit en andra klassens placerare i statens ögon. Är inte detta en osund utveckling ”Jag tycker nog att vi vid Fortum vill beakta båda grupperna ganska jämlikt. De institutionella placerarna, både inhemska och utländska, är viktiga för att de står för placeringsmassan, men för oss är det också viktigt att det finns många privata placerare för att likviditeten skall vara god och aktieägarna representativa för samhället”
Var de utländska institutionerna mera
FORUM NR 12/9 tveksamma då utförsäljningen uppsköts tidigare i höst ”Man kan säga att utländska institutioner var försiktigare, dels eftersom Fortum fortfarande är ett nytt, okänt namn;
Det var positivt att notera att Fortumledningen har tagit ett stadigt grepp om koncernen: du är styrelseordförande för både Neste och IVO, och organisationsförändringen verkar medföra att olika affärsområden underställs Fortum och inte IVO eller Neste, Det skrämmande alternativet hade varit om Fortum blivit enbart ett holdingbolag.
”Organisationsförändringen var en mycket tydlig signal både internt och utåt. Från årsskiftet uppstår inom Fortum fem affärsområden vars chefer kommer att ingå i Fortums ledningsgrupp”
På senare tid har tyngdpunkten i investeringarna klart legat på kraftsidan, dels förvärvet av Gullspång. dels Gullspångs ingående i Birka Kraft tillsammans med Stockholm Energi. Finns tyngdpunkten även i fortsättningen i samma riktning, t.ex. genom ett förvärv av hela Birka Kraft ifall Stockholms stad vill sälja ”Investeringar beror på de möjligheter som erbjuds, t.ex. beträffande förvärv. Vi är ju inte den enda aktören på området. Det ser ut som om de krafter som har varit positiva till samarbetet med oss nu är starka inom Stockholms stadsfullmäktige. Tills vidare arbetar vi med fiftyfifty-modellen, men om Stockholms stad i framtiden vill sälja är vi nog en seriös intressent. Utgångspunkten bör dock vara en fortsatt Ömsesidig lojalitet melian oss och Stockholms stad”
Har Fortum övervägt en listning på Stockholmsbörsen, med tanke på de stora intressen man har i Sverige ”Man funderar förstås kring var och när man eftersträvar en listning. Jag tycker att det är gott att börja på Helsingforsbörsen och sedan i lugn och ro fundera över fortsatta listningar beroende på internationaliseringens riktning”
Ett annat land som tydligt håller på att bli en tyngdpunkt för Fortum är Storbritannien, där ni har flera investeringar som är förverkligade eller på gång.
”Så är det. I Storbritannien har vi klarat Oss väl, också med olika slags partnerkoncept.Tidigare har vi samarbetat med japanska Tomen, nu senast i Grangemouth samarbetar vi med Mitsubishi.”
Också på kontinenten är en avreglering av elmarknaden nära förestående. Tyskland befinner sig i centrum: har man planer för
FORUM NR 12/9 uj
ST ZE E EGR Ha za zR Sieen EE FR 2 R VER HAr i HE LJ LÅ UTUC , . r U 6) ag. 1979 ppako Oo [0] 974-83 och R 983-85, d e eba 985-86 0 98 D vid IVO 1997-98 d d Fo g 0 O . e po 0 Ö äd
Tysklands del ”Tyskland är en stor marknad, och utöver avregleringen, jag tänker på planerna att avveckla den tyska kärnkraften. Vi har nog ett stort intresse för Tyskland, och tror oss också ha specialfärdigheter att ge, jag tänker närmast på kombinerad el och värmeproduktion i samarbete med industriella partners, där vår styrka kan vara samma som i Storbritannien”
Leder en avreglering av den tyska marknaden till att den tyska prisnivån på elkraft sjunker och den nordiska stiger ”Det är väl frågan om kommunicerande kärl där en gemensam nivå på sikt uppstår. Problemet är att den tyska marknaden är väsentligt större än den nordiska. Från Norden kan vi inte leverera så stora kraftmängder att detta märkbart skulle påverka den tyska prisnivån.”
IVO har på senare tid investerat mycket i förvärv av eldistributörer, både i Sverige och i Finland. Börjar gränsen snart vara nådd ”Inte ännou. I Finland finns ju 25-procentsgränsen som skrevs in i lagstiftningen, men också dit är det en bit kvar att gå. I Sverige finns ingen sådan be Fortums huvudkontor vid Snellmansgatan, där tidigare UPM-Kymmene hade sitt högkvarter.
gränsning, och där har Fortum och TVO varit mycket väl bemötta. I Sverige tycks det ha funnits ett stort latent behov av ett starkt alternativ till Vattenfall. Och där är distributionsbolagen mindre och talrikare än i Finland. I Sverige har vi fortfarande gjort affärer, medan ingenting har hänt i Finland på en tid”
Har den friare konkurrensen beträffande privatkunder redan medfört förändringar i marknadsandelarna ”Min uppfattning, på basen av olika källor, är att några tiotusentals privatkunder har bytt elleverantör”
Du har sagt att om ny kärnkraft byggs i Finland vore Fortum intresserat av en 25 procents andel.
”Det jag egentligen sade var att Fortums andel kan ligga mellan 25 och 50 pro cent, med andra ord klart under hälften, vilket har att göra med riskhanteringen inom elmarknaden. Min poäng, var att jag önskar att ett brett konsortium av intressenter skulle samarbeta kring ny kärnkraft”
Men om industrin blir huvudsaklig intressent i ny kärnkraft, innebär väl detta att ett femte kärnkraftverk bör byggas i Olkiluoto “Båda placeringsorterna är väl realistiska. Och det kan hända att Fortum är huvudägare trots att ägarandelen är under hälften”
Finns det intresse att utöka elimporten från Ryssland ”Vi har under ett antal år förhandlat om fortsättningen efter att det löpande ramavtalet utgår år 2000. Det största problemet idag är Rysslands inflation. Hittills har förhandlingarna gått trögt: kanske på grund av inflationen är säljarnas förväntningar högt uppskruvade”
På Neste-sidan håller väl det nordiska gasnätverksprojektet på att segla upp som det största investeringsprojektet. Hur pass nära förestående är beslut i denna fråga ”Den naturgasutredning som nyligen offentliggjordes i Sverige var närmast en EU-stödd studie. En annan utredning blir klar under våren. Det är fortfarande
Marttinen och Fortum ut i Europa
Då kraftjätten IVO och statliga oljebolaget Neste sammanfördes under nya statliga energijätten Fortum, med IVO-chefen Heikki Marttinen som koncernchef och handels- och industriministeriets förre kanslichef Matti Vuoria som arbetande styrelseordförande, var det många som trodde att Vuoria skulle bli den som de facto bestämmer i Fortum. Marttinen, som endast i ett halvt år hade hunnit vara IVO-chef (efter Kalevi Numminen) innan energifusionen aktualiserades, stämplades i en del kommentarer som en lättviktare jämfört med Vuoria. Detta var orättvist, efter som Marttinen var den som hade drivit på IVO:s framgångsrika förvärv av Gullspång i Sverige, vilket har byggts på med nya förvärv. Birka Kraft, sammanslaget av Gullspång och Stockholm Energi, har nu den största marknadsandelen i Sverige räknat i antalet privatkunder, trots att statliga kraftjätten Vattenfalls kraftförsäljning förstås fortfarande är vida större. Men Birka Kraft håller i allt högre grad på att segla upp som den största utmanaren av Vattenfalls tidigare helt dominerande position på den svenska elmarknaden. Genom Guilspång-förvärvet och dess uppbyggande till Vattenfalls viktigaste utmanar i Sverige har Marttinen demonstrerat den drivkraft som finns bakom det kerubiska leendet,
Då energifusionen sommaren 1997 aktualiserades av Neste föreställde man sig kanske inom bolaget att ledningen skulle finnas i nya energijättens förarsäte. Detta hade varit en katastrof. Motbakgrunden av den framgångsrika internationaliseringen hade IVO-ledningen kunnat ges vitsordet 8 1/2, medan Neste-ledningen knappt var värd ett godkänt vitsord. I stället är det nu Marttinen som tydligt är i ledningen, och som svarar för affärsverksamheten. Och mot bakgrunden av Neste-led IVO + NESTE = FORTUM Omsättning 1-8/98 per affärsområde Prospektering och utvinning Energi Neste EB: Neste Chemicals MH :1v0 Övrigt El och värme Olja i (inkl. trading) Onderhll Engineerin Övrigt Energimätnin kela Forum celd sra3po ningens misslyckande är det djupt omoraliskt attsammaledning genom optioner har kunnat sko sig på den kursuppgång i Neste som förorsakades av sammanslagningen med VO. Av intervjun framträder dock ett oroande element: Vuoria deltar i utformningen av Fortums affärsstrategier, på beredning av koncernchefen (Marttinen). Hur aktiv Vuorias roll är, är inte klart. Hans kunskaper och skicklighet kan inte ifrågasättas, men faktum är dock att det bör vara koncernchefen som bör ha totalansvaretföraffärsstrategierna. Varje annan modell är otydligare och i längden osund och ohållbar. Fortums styrelseledamöter, som är valda på ovanligt långa fyraåriga mandatperioder, har ett stort ansvar gentemot aktieägama i att bevaka att modellen verkligen fungerar. Tidigare i höstas uppsköts Fortums delprivatisering, vilket har varit mycket besvärande för Nestes minoritetsägare som har förbundit sig att utbyta sina Neste-aktier till Fortumaktier. Orsaken var dels den svåra internationella börsturbulensen som då rådde, men även att Fortums struktur uppfattades som oattraktiv bland utländska institutionella placerare. Fortum var inte ett renodiat kraftbolag, utan en oaptitlig blandning av kraft- och oljebolag.
FORUM NR 12/9 fråga om ett sökande av den framtida beslutslinjen. Man studerar hur stort intresset från konsumenter är. Vi är speciellt intresserade av Stockholmsområdets potential, vi har ju stora intressen där”
Utredningsarbetet fortsätter ”Säkert tar det några är innan besluten är klara, Och det måste även då finnas en klarhet i förlängningen av gasnätverket i vårt eget land till Västkusten. Därmed sammanhängande är frågan om ny kraftkapacitet på Västkusten. Vi har ett kolkraftverk i Nådendal som kanske åtminstone delvis kan byggas ut till ett gasdrivet verk Är det Gasum som från finländsk sida vill förverkliga det nordiska gasnätverket ”Även detta är helt öppet. Man önskar att de som säljer gasen även skulle vara med om investeringen”
Med andra ord borde både östliga och västliga leverantörer, från Ryssland och Norge, komma med som delägare ”Detta skulle kunna vara en bra modell”
EU-kommissionen har bestämt att Fortums andel i Gasum måste minska till 25 procent. Kommer ägandet att ha samma riktlinjer som i nätverksbolaget Finngrid ”Också för Gasums del finns det ett
Längre fram under hösten har börsklimatet förbättrats tack vare USA:s räntesänkningar, och Fortums delprivatisering har nu genomförts i månadsskiftet november-december. I en del presskommentarer har Fortum framställts som en oattraktiv hybrid, vilket i viss mån stämmer, och har i vissa fall nästan utmålats som ett krisföretag tack vare problemen från Neste-sidan. Detta är dock en oriktig bild. Genom Gullspång-förvärvet och Gullspångs starka position i Sverige genom Birka Kraft har Fortum potential att bli det intressantaste marknadsnoterade energibolaget i Norden. Gullspång-förvärvet kan småningom få en fortsättning, ifall Stockholms stad framdeles önskar avyttra sin andel i Birka Kraft. Fortum haranledning attt.o.m. rättsnart ha beredskap för den tilläggssatsning i storleksklasssen 10 mrd mk som detta skulle innebära. Marttinen har aviserat ett investeringsbehov på över 20 mrd mk de närmaste åren: man kan förmoda att utrymme även har beretts för Birka Kraft.
Fortum kommer under de närmaste åren tydligare att profilera sig som ett energibolag där kraftrörelsen är i centrum —- dels ifall man förvärvar hela Birka Kraft, dels genom att förvärv och expansion inom elmarknaden
FORUM NR 12/9 betydande intresse från industrins sida att komma med som delägare. Industrin är ju en stor användare av gas”
Kanske också IVO kan tänka sig att frigöra kapital genom avyttringar? Varför har man inte t.ex. sålt det undersysselsatta Ingåkraftverket till industrin ”För Ingåkraftverket har olika alternativ studerats, och man fastnade för att det delvis läggs i malpåse. Men tankesättet att börja frigöra kapital och förbättra kapitalets cirkulation genom avyttringar gäller hela Fortum, och ett förändrat tankesätt är nog på god väg. Vi har sagt att kemirörelsen i Neste inte på sikt är en kärnrörelse. Också minskandet av ägandet i Gasum representerar ett frigörande av kapital”
Har ni övervägt en avknoppning av oljeförädlings- och distributionsverksamheten och en försäljning av en del till en ny delägare ”Så radikala åtgärder har inte studerats. Det vi i första hand tänker oss är frigörandet av lättare mobiliserbara tillgångar, t.ex. en del stora aktieposter, såsom i Asko. Detta är ju inte längre någon kärnrörelse för oss, liksom inte heller en del övriga aktieinnehav”
Av Nestes affärsområden har vid sida inom Nordeuropa delvis kommer att finansieras genom frigörande av kapital från Nestesidan. Nestes aktieinnehav i Asko, Finnair och iendelförsäkringsbolag kommerförmodligen småningom att varatill salu. En radikal åtgärd som Marttinen säger att man inte överväger vore att avknoppa hela oljeförädlings- och distributionsverksamheten och tain en utomstående delägare, kanske något stort oljebolag. Marttinen aviserar försiktigt att Nestes oljeproduktionsrörelse småningom kan komma att avyttras. Detta borde dock inte göras med nu rådande oljepriser: snarare vore det anledning att utnyttja de låga oljepriserna till att bygga på med förvärv av oljefältandelar, och senare sälja ut om man vill då prisnivån är högre. Fortums karaktär av energibolag där kraftrörelsen är i fokus kommer att accentueras ytterligare av att den främsta storinvesteringen som är på gång inom olje- och gassektorn, är det mångomtalade nordiska gasnätverket, där det dock ännu dröjer några år innan besluten tas. Detta skulle ytterligare stärka Fortums redan starka position i Stockholmsregionen och Mellansverige, och det kan vara att Fortum siktar på en större roll ien gasledning mellan Finland och Sverige ä om Gasum även oljeprospektering och -produktion varit en god affär. Finns det planer på att utnyttja de tillfällen det låga oljepriset kan ge till fortsatta förvärv ”För tillfället är resultatet från oljeprospektering och -produktion otillfredsställande just på grund av det låga oljepriset. Och det är en verksamhet som bättre limpar sig för stora oljebolag. Vi har våra andelar, och man får se hur det utvecklar sig
Ser man på Fortums organisation inställer sig frågan vilken arbetsfördelningen är mellan chefdirektören och Fortums arbetande styrelseordförande Matti Vuoria ”Vi har en klar arbetsfördelning. Styrelseordföranden sköter ägar- och placerarfrågor, och kontakter till myndigheter och politiska beslutsfattare. Han medverkar också i det strategiska utvecklingsarbetet. Min uppgift är att bereda strategierna, samt att ansvara för det operativa ledarskapet och balansräkningens utveckling”
Med andra ord är det du som ansvarar för affärsverksamheten ”TJag ansvarar för affärsverksamheten. Och vårt samarbete har fungerat heit bra” € Janne Salone vad den 25-procentiga ägarandelen man småningom måste nöja sig med i gasbolaget Gasum skulle medföra.
Den kombination av kraft och gas som håller på att uppstå är betydligt attraktivare än kombinationen kraft och olja.
Men också på IVO-sidan finns det behov av en mentalitetsförändring, så att frigörande av kapital kan göras även där. Varför har man inte försökt avyttra det undersysselsatta Ingåkraftverket t.ex. till industrin, i stället för att delvis lägga det i malpåse? Om man skulle göra detta, och Nådendal-kraftverket dessutom småningom byggs om och utökas och blir naturgasdrivet, vilket Marttinen signalerar, skulle detta innebära att Fortum och IVO i det närmaste helt skulle kunna upphöra med kolkraft i egen regi, vilket kunde ha sina fördelar beträffande Fortums marknadsprofil.
Fortum är fortfarande intresserat av ny kärnkraftskapacitet men man siktar på en ägarandel i ny kärnkraft som är tydligt under hälften. Marttinen har nämnt intervallet 25-50 procent. Men om Fortums ägarandel stannar vid 25-30 procent, och industrin via Industrins Kraft och Pohjolan Vaima tar huvudansvaret för ny kärnkraft, innebär detta samtidigt att denna
