Månadens person Inger Jägerhorn

av Fredrik Nars Forum 1998-01, sida 34-36, 29.01.1998

Taggar: Personer: Inger Jägerhorn

INGER JÄGERHORN, UTRIKESCHEF PÅ DAGENS NYHETE (HUVUDREDAKTÖR FÖR FORUM 1973-78 ”Jag tror att tekniken och marknaden är mäktiga. Det blir svårt att hitta en motkraft. r skulle en sådan finnas? n cirkel är sluten. Inger Jägerhorn, Forums huvudredaktör 1973-78, inledde sin journalistiska karriär i Forum 19/70 i spalten “Profilen”. Nu återkommer hon i motsvarande spalt i samma tidskrift. Hon berättar själv att hennes karriär utvecklats i steg på fem år: fem år på Forum, fem som nordisk informationschef, fem på Hufviudstadsbladet, fem som ledarskribent på Dagens Nyheter, fem som Europakrönikör och -korrespondent i Bryssel och nu som utrikeschef. I samma takt har hennes perspektiv hela tiden vidgats: Finland, Norden, Europa, världen.

Som sitt intresse nämner hon funderingar’. Hon funderar i hisnande banor hur vi skall lösa dagens problem med den nya ekonomin och den nya tekniken. Hon - liksom ingen annan - har något konkret svar, men hon kommer längre än de flesta i sina funderingar. Vi börjar från början…

Huvudredaktör för Forum var ditt första journalistiska jobb. Hur kom det sig att du fick det jobbet ”Ja, mitt första fasta journalistiska jobb - jag hade skrivit artiklar och deltagit i samhällsdebatten sedan tidigare. Jag såg en annons för huvudredaktörskapet och blev oerhört tänd. Styrka att ansöka om posten fick jag av min förebild och namne, Inger Ehrström, tidigare chefredaktör på ekonomitid . skriften Mercator. Om hon kunde, s kan jag!, tänkte jag. Hon vågade testa gränserna för vad kvinnor kunde Vikten av förebilder skall man inte underskatta”

Vilka händelser i näringslivet kommer du ihåg från den tiden (1972-78) ”Oljekrisen och dess verkningar på allt! Det var ett uppvaknade och man talade om katastrofscenarier där råvarorna skulle ta slut. Där valde ju Sverige och Finland olika vägar. Finland tog smällen direkt medan Sverige försökte överbrygga krisen genom en stödpolitik, vilket misslyckades.

Inom tekniken var det intressant att satellitfrekvenserna delades ut och Norden hade kunnat få en gemensam satellit. Jag tror att jag var den första som skrev om det i Finland. Planerna på Nordsat tvingade fram ett nordiskt tänkande - det föll ju senare…”

Du skrev i Forum 19/70 i en stort upplagd spalt som hette “Profilen om den akademiska kvinnans position. Hur

FORUM NR 1/9 tycker du att den har utvecklats under de senaste 25 åren ”En del har blivit bättre. Men mycket återstår, och inte bara för den akademiska kvinnan. En färsk undersökning om kvinnomakt i Sverige visade att bara en VD:arna i de över 220 börsnoterade bolagen var kvinna. Jämställdhet måste alltid grunda sig på ekonomiskt oberoende”

Ser du skillnader mellan kvinnans position i Finland och i Sverige ”Man kan vara missnöjd i Sverige. men mitt intryck är att man i Finland kan förbise kvinnor i utnämningar på ett sätt som inte är rumsrent i Sverige. Vi har fortfarande inte ett normaltillstånd i könsfördelningen i förvärvslivet”

Tror du på kvotering ”Jag har alltid varit misstänksam mot kvotering. Som en övergångsföreteels “har det visat sig ha betydelse, men int som ett fast system”

På Dagens Nyheter har du varit Europakrönikör, Brysselkorrespondent och är nu utrikeschef. Hur ser du på det som händer inom EU just nu ”EU har ju två av sina största projekt någonsin framför sig i år: det våghalsiga EMU och att få accept för ett utvidgat EU. Det är fascinerande att följa med så spännande saker som journalist”

Tycker du att de politiska institutionerna skall göras starkare och mer transparenta ”Jag är smittad av Sverige som har världens äldsta offentlighetslag från 1700-talet. Debatten kring offentlighet har varit stor i Sverige. I Finland har man lättare accepterat att saker hålls hemliga. Men normen sätts av det öppnaste landet eftersom information alltid läcker ut:öppenheten vinner definitionsmässigt. Man måste fråga sig vilken form offentligheten tar i EU. Unionen är ju en hybrid av mellan- och överstatlighet. Mellanstatliga organisationer har alltid varit litet mer hemliga, medan ju mera överstatligt ett organ är desto större är kravet på insyn - ett överstatligt beslut är ju som om riksdagen besluter ”Om EU-parlamentet får mer makt går vi mot mera överstatlighet - det är jag inte anhängare av. Europaparlamentet är bra som det är. I Ministerrådet behöver vi mera transparens, även om det är bättre än sitt rykte: jag har själv hos Ministerrådets sekretariat fått ut protokoll på röstresultat och

FORUM NR 1/9 “Storbolagen får en väldi betydelse i framtiden motiveringar. Hur ofta har man tillgång till det i en regering?”

Du sade i en debatt för FST att både diktaturer och demokratier har levt ut sin tid. Kan du berätta mera om denna tanke ”Inom ekonomin har den fria marknaden vunnit slaget om världen efter kommunismens fall och världshandelsorganisationen WFO sticker tummen ögat på alla motståndare till fria marknader. Inom tekniken har vi satelliter, fax, internet… Det går inte mer att stänga gränser som förr.

Denna utveckling inom ekonomi och teknik innebär att diktaturer inte är möjliga eftersom information läcker in. Samtidigt innebär utvecklingen att den nationella demokratin i traditionell

Inger Jägerhorn i korthet » född: i Helsingfors, 1938 « Utbildning: student -55, diplomkorrespondent -58, ekonomie magister -72 » Karriär: chefredaktör för Forum för ekonomi och teknik73-78, info.chef för

Nordiska ministerrådet, Oslo 78-80, info.chef vid Nordiska Rådet St:holm 8082, bitr. chefred. & chef för ekonomiavdeln. vid Hbl 82-87, Dagens Nyheter: ledarskribent 87-92, Europakrönikör (St:holm, Bryssel) 92-96, utrikeschef 96 » Familj: gift I Sverige, två barn i Finlan mening undergrävs. De nationella politikernas makt tar slut vid gränserna medan problemen är globala. Då de inte kan lösa problemen star deras trovärdighet på spel. Nu är ju inte demokratins tid stut, men den håller på att förändras”

Till vad då “Vi kan få en mer direkt demokrati - folk kan t.ex. rösta med sina fötter”

Hur kan de nya modellerna se ut? John Kenneth Galbraith har t.ex. efterlyst att FN borde få en starkare roll.

“Det tror jag inte på. Det är ju tillräckligt svårt att få EU att fungera”

Hur ser de nya modellerna ut ”Vi kommer att få mer mångskiktade modeller. En del beslut kommer att fattas globalt, många beslut väldigt lokalt. ”Följande steg blir att världen går mot en direkt demokrati: man kan ju rösta med internet. Men problem uppstår kring vem som skall bära ansvaret för det allmänna bästa i samhället? I en direkt demokrati tänker alla på sig själv - vem skall värna om vägar till avlägsna orter, skolor o.s.v… Någon måste bära det ansvaret och det sker genom en gemensam skattebas. Men i och med internationaliseringen kommer vi in på skattekonkurrens. Välfärden blir nivelle Risken finns…

V 30 000 inbrott i källar 10 000 bostads inbrott

Vv 45 000 cykelstölde 2 000 bostadsbränder

Det känns faktiskt lugnar då man har försäkrat i Svensk-Finland.

OPTIMAL gör det möjligt för di att själv påverka premien. Du kan fritt kombinera tre olik skyddsnivåer för din egendom.

Ditt hem är unikt - det borde di hemförsäkring också vara.

Inger Jägerhorn gör entré i Forum i spalten “Profilen’ 1970. Nu är hon i samma spalt 27 år senare.

rad i och med att ett land kan ha svårt att hålla högre skatter än ett annat” ”Det är inte längre företag som konkurrerar utan stater. Företagen kan shoppa bland stater och fritt etablera sig där det är billigast. Jag tror att de internationella storbolagen får en stor betydelse i framtiden. Men vill vi det?” “Jag har tyvärr ingen modell som lösning. Jag tror att tekniken och marknaden är mäktiga. Det blir svårt att hitta en motkraft. Var skulle en sådan finnas? Mycket har sin egen kraft. Det nuvarande systemet kommer att evolutioneras eller så hamnar vi i ett kaotiskt tillstånd ur vilket det uppstår

Sludio B& något nytt som vi inte kan ana idag”

Du har som särintresse nordiskt samarbete. Hur står det till med det idag ”Jag har väldigt svårt att se bra nordiska idéer inom något område. Jag är själv nordist och beklagar situationen”

Hur tycker du att tidningsjournalistik skiljer sig i Finland och Sverige ”På många sätt. Det häftiga svenska debattklimatet är roligt för en journalist.I Sverige ställer man makthavare mera till svars - ingen företagsledare eller politiker kommer lätt undan. Men här kan det vara att jag har en föräldrad uppfattning, det kan vara att Finland blivit bättre. Ännu en skillnad är att man i Sverige mer utgår ifrån den lilla människan och frågar sig vad allt betyder för honom eller henne”

I Fem och vad nämner du som intresse “funderingar’. Vad innebär det ”Jag funderar oavbrutet och tycker att det är vansinnigt roligt. Jag frågar varför, hur saker kommer sig, varifrån vi kommer, vart vi är på väg, existentiella frågor om samhälle och individ… Att fråga är att leva. Min bästa funderingstid är mellan sex och sju på morgonen - jag tror att det beror på att blodet har strömmat mot hjärnan under natten” 9

Den optimala hemförsäkringen

Ställ högre krav på din hemförsäkring. Begär offert på OPTIMAL.

) Di Försäkringsbolaget NE) Svensk-Finland

Malmgatan 20. 00100 Helsingfors, tel (09) 69351, fax (09) 6935 300. e-mail svenskfinland&svenskfinland.fi http: // www.svenskfinland.fi

Utgiven i Forum nr 1998-01

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."