Månadens person Martin Granholm

av Janne Salonen Forum 1996-09, sida 26-29, 26.09.1996

Taggar: Personer: Martin Granholm

MARTIN GRANHOLM,

VICE VD, UPM-KYMMEN ”… vi har en stark fokusering på balansräkningen, och detta innebär att man nog går igenom graden av självfinansiering då investeringsbeslut fattas nsvaret för UPM-Kymmenes framgång vilar på koncernchefen, VD Juha Niemelä, och han är i sitt arbete biträdd av koncernens vice VD, Martin Granholm, Jakobstadsbo me bakgrund i Schauman och en av flera österbottningar i koncernledningen (övriga är finanschefen Jan-Henrik Kulp och finpapperschefen Pehr-Eric Pått).

“Det har fysiskt varit ett stort arbete att sy ihop bitarna”, säger Martin Granholm, ”och allt tar väl kanske litet längre tid än man först tror. I det stora hela kan man säga att vi inte har stött på oväntade problem: kanske någonting har varit besvärligare än vi har tänkt oss, och någonting annat har gått lättare. Men i det stora hela är vi väldigt nöjda”

Omvärlden har dock förändrats sedan fusionsbeslutet: ”Konjunkturbilden är en annan. I höstas var vi i ett läge som i efterhand sett var mera svårtolkat än vi trodde”

Investeringar mer självfinansierade

Granholm svarar litet undvikande på frågor Om investeringarnas framtida tyngdpunkt: ”En av idéerna bakom fusionen var att man skulle kunna hantera en stor investeringsmassa på ett mera kapitalsparande sätt. Nya, strategiska investeringsbeslut har inte fattats, utan närmast har det varit frågan om ersättande, normala investeringar som i ett så här stort företag ändå blir mycket stora belopp. Historiskt har investeringsvolymen i skogsindustrin rört sig kring 10 procent av omsättningen, för att ha produktionsapparaten modern och i skick, för vår del betyder det 4-5 mrd mark per år. Beroende på konjunkturer och timing går man i vissa skeden under, och i andra skeden över. Traditionellt är justeringar i investeringsvolymen en av de konjunkturåtgärder man kan göra. Stora investeringar som belastar detta år är Kaukas och Nordland, och dekallaminatmaskinen i Tervakoski. medan den nya LWC-ma skinen i Raumo belastar -97 och -98> Investeringspolicyn hänger dock intimt ihop med koncernens finansiella målsättningar, och Granholm menar att den gamla kapitalslukande investeringstraditionen inte längre duger. ”Vi har sagt att vi har en stark fokusering på balansräkningen, och detta innebär att man noga går igenom graden av självfinansiering då investeringsbeslut fattas” Med andra ord måste investeringarna framdeles i högre grad än hittills vara självfinansierade, och dessutom skall kassaflödet räcka till för utdelningar till aktieägarna. Frågan är om inte UPMKymmenes investeringsvolym långsiktigt snarare något minskar än något ökar från FORUM NR 9/96

Granholm slå ihop fusionsbitarn dagens nivå.

“En klar målsättning med fusionen var att optimera kapitalanvändningen”, säger Granholm. ”Om man jämför finländska skogsföretag internationellt har vi en god vinstmarginal, men beträffande avkastningen förlorar vi. Vår vinstmarginal är god och jämförbar t.ex. med våra nordamerikanska konkurrenter, men skillnaden är att vi har bundit upp mera kapital. Det är kanske fel att säga att vi har överinvesterat. men i framtiden måste vi se till att vi kan göra samma saker med något enklare medel”

UPM-Kymmene har sammanlagt ca 50 pappersmaskiner, och det finns alltid behov att förnya någon. Beträffande investeringar är Granholm dock entusiastisk över den potential som finns i den existerande produktionsapparaten: ”Genom fusionen har samordning av resurserna gett en stor kapacitetsvinst, och vi har själva varit överfraskade över vad som har kunnat uppnås på detta sätt. Det var en del av synergieffekterna som låg bakom fusionsbeslutet, och till den delen har vi t.o.m. varit väl konservativa i våra bedömningar. Det är litet samma sak som då vi i gamla Kymmene talade om att söka en ”spökmaskin’, och hittade den. Med sökandet av effektivitetsvinster finns förvånande mycket att göra, och då kan mycket åstadkommas utan nyinvesteringar överhuvudtaget.”

Avyttringar?

Det har spekulerats kring att UPM-Kymmene kanske skulle vilja avyttra bransche som för närvarande går trögare, t.ex. sågindustrin, men Granholm är avvisande till sådana tankegångar: ”Vi har positionerat den mekaniska skogsindustrin som strategiskt viktig” säger han. ”Över cyklerna kan man visa att det har varit ekonomiskt försvarbart att ha den, och det är en bransch som har en viktig strategisk roll i virkesanskaffningen. För skogsägarna kommer en stor del av inkomsterna från virkesförsäljning från sågstock, och en proportioneilt mindre del från massaved, trots att en större del av exportinkomsterna kommer från cellulosa och papper Vi har inga planer på att klara oss utan den mekaniska skogsindustrin, men det är klart att med de lönsamhetskast som finns inom branschen så blir investeringspolitiken svårhanterlig. Men vi har i den nya koncernen också möjligheten att optimera stockanvändningen mellan såg- och fanerindustrin”

Också Nautor har i medierna uppfattats som en malplacerad del i koncernen: ”Då koncernen blev dubbelt större, kan man förstås säga att Nautor blev hälften mindre i helheten. Men Nautor har en tradition och en historia. och är ett av de få finländska varumärken som finns i världsklass. Det finns i marina kretsar ingen båt som är så väl känd som Nautors Swan. Och vi har också ett ansvar: Nautor är Pedersöre kommuns största arbetsgivare. Det fmåste finnas en produktutveckling, och detta kräver en stabil ägare” Nautor kommer inte att hanteras lättvindigt, och för den nya koncernen är nog aktieinnehavet

Martin Granholm i korthe » född: 1946 i Jakobsta » Utbildning: diplomingenjör 1971 från Åbo Akadem » Karriär: Foskningsingenjör/driftchef vid Oy Wilh. Schauman Ab 70-78, inköpschef 78-85, mater.- adm. direktör 85-89, vice VD vid Kymmene Oy Schauman Jakobstad 89, VD för Wisaforest Ab 90-92, VD för Kymmene Oy 92 95, vice VD för UPM-Kymmene 95 FORUM NR 9/9 i Finnyards i Raumo, i bokslutet värderat till 100 miljoner mark, en betydligt större potentiell huvudvärk.

Vill göra UPM-Kymmene aktien attrakti ”Det är nog ett måste för finländsk industri i allmänhet att i framtiden vara mera alert beträffande soliditeten i balansräkningen”, säger Granholm. ”En delmål VÄN sättning har varit att hålla sig vid 40 procents soliditet. och det är inte alldele | enkelt att nå upp till detta. Vi var inte lång ifrån vid senaste årsskifte, men i en vikande konjunktur är utmaningen stor att ålla målsättningen. På lång sikt strävar vi till att inte ens i lågkonjunktur gå under 40 procent, och då bör man ligga betydligt över i en högkonjunktur”

Allt detta har att göra med hurudant bolag koncernen vill vara gentemot aktieägarna, och hurudana aktieägare man villha. För UPM-Kymmene som den största finländska skogskoncernen är det naturigt att ha en politik som gör bolaget attraktivt för långsiktigt placerande aktieägare, både enskilda och institutionella (t.ex. försäkringsbolag, stiftelser, pensionsfonder etc.) Sådana placerare föredrar en jämn, stabil dividend- och värdeutveckling, och skyr i regel riskplaceringar med hög volatilitet. Därför är det motiverat att UPMKymmene eftersträvar en stark soliditet: på längre sikt kunde det vara motiverat att höja soliditetsmålsättningen till 50 procent, vilket vore en bra nivå på lång sikt för Finlands ledande skogskoncern, fullt i internationell klass. Målsättningen bör väl vara att i så stor utsträckning vara en placering för änkor och faderlösa’ som ett skogsbolag kan vara.

“Alla aktieägare som satsar långsiktigt vill väl ha en stabil dividendpolitik” säger Granholm, ”och största delen av våra ägare hör väl till den kategorin. Sedan finns det ett mera spekulativt element som i vårt fall är ganska litet. I första hand måste vi se till våra långsiktiga placerares intressen. Vi gör också allt som står i vår makt att agera långsiktigt gentemot våra kunder, vilket kallas partnerskap”

Visar intresse utanför Europa

Granholm menar att UPM-Kymmene är attraktivt för de stora förlagskunderna, genom att man kan erbjuda både journaloch tidningspapper. ”Vi kan visa våra kunder att vi är ett starkt och långsiktigt val som leverantör, genom att vi kan göra en viss kvalitet på flera stora och effektiva maskiner , vilket ger en leveranssäkerhet. Vi har också strukturerat fram ett starkt försäljningsnät genom att vi har sytt ihop Kymmenes nät med en stor del av Finnpap?”

UPM-Kymmene är idag ett starkt Europaorienterat företag. ”Eftersom Europa står för 80 procent av försäljningen så upplevs koncentrationen på Europa på lång sikt som en risk. Det är självklart att man måste visa ett intresse också utanför Europa” Men Granholm är förtegen beträffande var koncernen främst vill inleda satsningar utanför Europa, i Asien eller i Nordamerika.

Martin Granbolms skola, de tidigare scbanmanska fabrikerna I Jakobstad. där han Jobbade 1970-92. Idag är de en del av UPM-Kymmene och cellulosa samt säck- och kraftbapper.

”Frågan är vad som händer i öster. i Asien” säger han, ”när kommer denna kontinent att börja konsumera högre kvaliteter av tryckpapper. Då det t.ex. gäller en högre kvalitets veckotidning så finns råvarubasen inte riktigt där, och därför tror vi att vi har en strategisk potential”

Granholm menar att utvecklingen inom telekommunikationer hittills snarare har ökat än minskat på efterfrågan på papper. “Vi tror att det kommer att finnas en stadig marknad i framtiden för tryck- och skrivpapper, men att kvalitetskraven kommer att stiga. Och i den riktningen har våra investeringar gått, mot olika bestrukna kvaliteter och liknande. Frågan är vilken utvecklingen blir i den del av världen som håller på att industrialiseras”

En annan nyckelfråga blir utvecklingen i Ryssland, med dess kolossala potential beträffande skogsindustri. “Att göra en bedömning eller ens en gissning om Rysslands och närområdenas utveckling är svårt idag”, säger Granholm. ”Vi har en fanerfabrik i Ryssland, sydost om S:t Petersburg, som fungerar väldigt bra: men nu domineras bedömningen om Ryssland av försiktighet. Det enda från Ryssland vi ser på marknaden idag är litet massa och litet tidnings papper. Potentialen finns där, men det krävs stora investeringar för att få någonting till stånd”. Ändå kan det finnas anledning för koncernledningen att vara mycket vaksam för utvecklingen i Ryssland.

“Det gäller att lyckas i den strategiska inriktningen”, säger han, ”och vi har också slagit ihop våra utvecklande resurser. Vi har en större hjärnkoncentration som har till uppgift att syssla med dessa frågor”

Föga intresse för matte, kemi och fysik bland lärare

Detta leder över till ett favorittema för Granholm, som är skolutbildningen i Finland. Han leder utbildningsutskottet inom Industrins och arbetsgivarnas centralförbund som har sysslat med detta “Industrin har ställt sig på barrikaderna och sagt att vi måste sätta den matematisknaturvetenskapliga utbildningen i skick. Det finns två delproblem: lärarutbildningen för grundskolan är upplagd så att naturvetenskapliga ämnen av någon anledning inte intresserar lärarstuderande, En alldeles för liten proportion av de som studerar till klasslärare i grundskolan väljer någonting som har med matematik,

JOURNALPAPPER ÄR UPM-KYMMENES STÖRSTA OMRÅDE Omsättning per produktgrupp 199 0 3000 Journalpapper 22 4 Tidningspapper 10 24 Finpapper 1396 Förpackningsmaterial 10 96 Sågindustri 6 96 Plywoodindustri 6 4 Specialprodukter 6 24

Kemisk massa 2 Övriga 7 26 | Verksadsindustri (Rauma) 18 2 6000 3000 12 000 Mm = Intern omsättning

UPM-Kymmenes produktpatett. Den grå pelarna anger den interna omsättningen som främst utgörs av kemisk massa och produktion av virke och energi. Bolaget äger 73,3 procent av verksatadsindustrikoncernen Rauma, vilket syns i den nederersta pelaren.

FORUM NR 9/9 fysik eller kemi att göra — det är långt under 10 procent. Och för det andra börjar medelåldern för ämneslärare i matematisk-naturvetenskapliga ämnen att bli hög, och det finns ingenting ‘i röret”. Det är fel att säga att det är för sent att göra något, men nu bör det reageras. och därför har vi tagit upp frågan. Lärarna är en yrkeskår i nyckelställning som det måste satsas på.” ”Nu finns detta om en satsning på matematisk-naturvetenskaplig utbildning i regeringens program, vilket är ovanligt, och om vi i industrin har haft någon del i detta så är vi väl stolta.” ”Det finns två Finland”, säger Granholm, ”det ena är dagens Finland med den stora arbetslösheten, och för att lösa detta på sort och medellång sikt behövs ganska drastiska metoder. Men sedan finns framtidens Finland, då de stora årsklasserna har passerat genom systemet och det uppstår en arbetskraftsbrist. Om inte den arbetsraft som då finns är högt utbildad så har Finland ett strategiskt problem” Men åtminstone om man ser till antalet utbildningsplatser i högskolorna och i yrkeshögskolorna borde detta inte vara ett problem, ”Det får inte bli en kvantitativ applöpning mellan högskolor och yrkesögskolor”, varnar Granholm. ”Det finns i stora drag 20 000 studieplatser i akademiska högskolor och lika många i yrkeshögskolorna, vilket blir ungefär hälften eller mera av årsklasserna. Nu bör ma bromsa den kvantitativa ökningen, och koncentrera uppmärksamheten på kvaliteten. Högskolornas problem idag är att en alltför fiten proportion av de som börjar studera på en linje blir färdiga från samma linje. Avhopparnas antal är för stort. Vi tror att det måste ställas högre krav inom högskolorna. Vissa studietider är för långa, och man kan fråga sig om det borde finnas någon form av årsavgift som skulle inspirera till större effektivitet. I storleksordningen hälften av studenterna går över till något annat än vad de har börjat med att studera”

Granholm är i det stora hela nöjd med forskningssamarbetet med högskolorna. ”I forskningssammanhang finns det ett gott samarbete mellan industrin och högskolorna — i synnerhet med de tekniska högskolorna. Men vi har ogjort arbete på utbildningssidan där utbildningsdelen inom högskolorna inte på samma sätt samarbetar med industrin som forskningssidan. Där har vi en outnyttjad resurs”

Använder en femtedel av landets elkraft

Om sin egen plats i organisationen säger Granholm: “Vi har en praktiskt fungerande ansvarsfördelning. Juha (koncernchefen Juha Niemelä) är huvudansvarig, men vi delar på det operativa arbetet och på tankearbetet. Jag är ordförande i två bransch styrelser, sågindustrin och Schauman Wood. och Juha i de övriga. Men vi sitter båda i alla branschstyrelser. Genom min bakgrund har jag kanske varit mera engagerad inom cellulosa och på den mekaniska sidan. “Kanske det har samlats litet mera ”allmänt’ på mitt bord, vilket leder till art jag är mera aktiv utåt, mot samhället. Också “human resources och utbildningsbiten rapporterar till mig, samt FoU och en liten avdelning som sysslar med affirsutveckling på koncernnivå”

En bit som Granholm följer med är energin, en strategisk kärnfråga för koncernen. ”UPM-Kymmene konsumerar ensam över 20 procent av Finlands elkraft, och det är bakgrunden till vårt engagemang i Pohjolan Yoima. För oss är det ett strategiskt val att bygga upp en egen kapacitet Hittills har pratet om en nordisk kraftmarknad varit litet grann teori, eftersom IVO har suttit på alla gränsledningar”

Det är också klart att om energifrågorna av politikerna fortsättningsvis missköts såsom hittills, riskerar man därmed att försämra koncernens verksamhetsförutsättningar i hemlandet i en avgörande grad. vilket vore en oerhörd felbedömning. Dels skulle Finland ha kolossalt att vinna på att UPM-Kymmene klarar sig så bra som möjligt på världsmarknaden, och dels kan koncernen då komma att tvingas att förlägga största delen av investeringarna i utlandet. 9

De olika pappersslagen, deras marknader och exempel

P apper finns för olika ändamål och gjorda på olika recept. Idag har t.o.m. en branschmänniska svårt att se skillnad mellan pappersslag, eftersom man idag med olika recept kan åstadkomma papperskvaliteter av liknande slag.

Skiftande papperskvaliteter skapas genom att variera förhållandena melJan cellulosa och mekansk slipmassa. Mekanisk massa gör pappret ogenomskinligt. Då kraven på hållfasthet ökar, ökar också cellulosans andel.

Trähalten används också ofta som en indelningsgrund.De två översta grupperna i tabellen t.h. (grafiska papper och finpapper) kallas med ett gemensam benämnare tryck- och skrivpapper. Dessa indelas i träbaltiga (främst SC och IWC samt MWC & HWC) och träfria (dvs. finpapper). Trähaltiga papper brukar kallas för journalpapper, där de största pappersslagen är SC och LWC.

I tabellen är grafiska papper och finpapper i prisordning, från billigare till dyrare. FN &

FORUM NR 9/96

Pappersslag

Tidningspapper

Trähaltigt Dagstidningar papper I] Specialtidningspapper Journal SC (Super Calandered) Tidskrifter, insertar papper LWC (Light weight coated) MWC/HWC (Medium/Hioh weight coated) Tidskrifter, kataloger Träfritt papper

Kreppapper Dekoration Sanitetsprodukter WC-papper

Säckpapper

Andra paketeringspapper

Dagstidningar, kataloger Tidskrifter, kataloger, broschyrer Newsweek, Time Kopieringspapper, brevpapper, böcker Årsberättelser, broschyrer, tidskrifter

Hushållsrullar, näsdukar, servietter

Industriella säckar försäljningssäckar

Kraftliner Ytskikt i wellpap Stora förpackningslådor

Fluting Vecklade mellanskiktet i wellpap Stora förpackningslådor

Vätskekartong Mjölk-, juiceförpackningar Valios mjölk

Falskartong Förpackn. av torra livsmedel, Kellogg’s-, Marlborocigaretter samt bokpärmar förpackning

Kuvert, industri- och hushållssåckar Ohäftande papper (dekallaminat) — Botten för klistermärken

Största marknader Exempel

Hufvudstadsbladet DI, telefonkataloger Suomen Kuvalehti

Pärmen på The Economist

A&-papper Forum, Vogue

Serla Talous

Soft-Embo

Cementsäcka 29