Månadens person Matti Alahuhta

av Janne Salonen Forum 1998-02, sida 44-47, 26.02.1998

Taggar: Bolag: Nokia Personer: Matti Alahuhta

MATTI ALAHUHTA,

VD, NOKIA TELECOMMUNICATION ”Jag bekymrar mig hela tiden mycket mer om att vi kan förbli snabba och flexibla. än att vi blir störst. atti Alahuhta, 45, chef för Nokia Telecommunications sedan 1993, är en av de viktigaste nyckelpersonerna i Nokialedningen. Det är Nokia Telecommunications, NTC, som under senare år har stått för största delen av Nokias resultat, och den del som har haft den starkaste utvecklingen under de senaste åren, vilket beror på de framgångsrika teknologival Nokia har gjort under 90talet. Denna starka utveckling ser också ut att kunna fortsätta. I januari beslöt europeiska standardorganet ETSI att W-CDMA - utvecklad av Nokia och Ericsson i samarbete med japaner - skall bli den europeiska standarden för bredbands mobil telekommunikation.

Liksom koncernchefen är Alahuhta ursprungligen från Vasa. Till framtoningen är han en fåordig ledare som inte gör stort nummer av sin person, utan tillfredsställelsen kommer av ett resultatrikt arbete. Alahuhta är en person som NTC:s stora personal och Nokia-aktieägarna sätter sin tillit till. vilket medför ett stort ansvar. Han framträder inte ofta i medierna, men beviljade dock en intervju för Forum, för att berätta något om Nokia Telecommunications” och Nokias framgångskoncept.

Har Nokia nu hunnit ikapp Ericsson beträffande marknadsandelen för mobila telesystem ”Om man ser på GSM-mobiltelesystem har vi under senare år knappat in på Ericssons försprång. Och på den europeiska digitala mobiltelemarknaden som helhet, där alla olika standarder är med, tog vi i fjol den ledande marknadspositionen i basstationer”

Ericssons fördel har ju varit att den geografiska närvaron på olika marknader har varit mycket större.

”Ericsson internationaliserades redan i början av detta århundrade. Att Nokia har gjort det först nu är både en fördel och en nackdel. Förstås är det en fördel för konkurrenten att länge ha verkat i många länder. Å andra sidan har vi byggt upp en global verksamhet i en helt annan miljö, då marknaderna blir allt öppnare. Vi har kunnat undvika skedet då det hade varit nödvändigt att bygga upp en tung multinationell organisation med stora dotterbolag i många länder. Vi har fortfarande en lättare kostnadsstruktur än många

FORUM NR 2/9 konkurrenter. Personligen anser jag att fördelarna överväger”

Det största hotet för Nokia är kanske att organisationen blir tung och styv.

”Exakt. Jag bekymrar mig hela tiden mycket mer om att vi kan förbli snabba och flexibla, än att vi blir störst. Detta är en daglig utmaning, det är så lätt hänt att tungroddhet och byråkrati smyger sig in i ett snabbt växande företag”

Om man ser på de olika mobiltelesystem ni säljer, inom vilket ser tillväxten ut att vara snabbast de närmaste åren ”För några år sedan gjorde vi det beslutet att vi när det gäller andra generationens mobiltelesystem, med andra ord den första generationen digitala system, koncentrerar oss helt på GSM-system. Med andra ord beslöt vi att inte satsa på smalbands-CDMA eller det amerikanska TDMA-systemet, eller på det japanska PDC-systemet. Detta har visat sig vara ett riktigt beslut: GSM-system finns nu i 110 länder. Inom GSM-system är vår marknadsandel störst i GSM 1800-system, där vi har hälften av marknaden, och det är också det system som nu växer snabbast.

Det amerikanska smalbands-CDMA, till vilket amerikanerna hade ställt stora förväntningar då det lanserades, verkar inte ha slagit igenom på världsmarknaden.

”Som det nu ser ut har dess utbredning börjat avstanna. Vår bedömning är att dess marknadsandel snarare kan komma att sjunka än stiga. SmalbandsCDMA är på inget sätt bättre än GSM. Därtill kom det ut på marknaden flera år senare än GSM, och vår bedömning

FORUM NR 2/9 var att dess “window of opportunity” blir så smalt att det inte får någon genomslagskraft. Och så verkar det nu gå”

Nokia är en ledande partner i utvecklandet av bredbands-CDMA för dataöverföring, en helt annan standard än det amerikanska smalbands-CDMA. Kommer detta system kommer att vara integrerat med de existerande GSM-nätverken ”Ja, och detta är en mycket väsentlig sak, Då bredbands CDOMA kommer ut på marknaden. betyder det att GSMnätet har två kompatibla access-teknologier,den nuvarande och W-CDMA.

Det att GSM-system kommer att fungera tillsammans med bredbands-CDMA får då effekten att även gynna försäljningen av GSM-system redan nu ”Ja, det främjar försäljningen av GSMsystem. För teleoperatöreroa rör det sig om stora investeringar, och då är det viktigt att operatörerna ser att investeringarna bär långt in i framtiden. De teknologival som har gjorts beträffande bredbands-CDMA ger operatörerna tilltro att investera i sina GSM-system”

Men de amerikanska telekomföretag som lanserade smalbands CDMA talar nu om en bredbands standard kallad COMA One. Hur ser dess position ut att bli ”Ett sådant koncept har lanserats men dess innehåll är till stora delar öppet: hittills rör det sig om en avsiktsdeklaration utan konkret innehåll. Vårt bredbands-CDMA, kallat W-CDMA. däremot kommer att finnas på marknaden redan 20017

Vad tror ni om de olika satellitsystem som nu är under utveckling inom mobila telekommunikationer ”Vi följer noggrant med deras utveckling. Fortfarande verkar de terrestriala systemen utvecklas med en sådan fart att satellitsystemen närmast kommer att betjäna en nischmarknad”

Ni är även aktiva inom fasta telesystem ”Ja. Under 90-talet har telemarknaden påverkats av två viktiga förändringskrafter: avregleringen av televerksamheten i många länder, och för det andra mobiltelefonins,i synnerhet GSM:s genombrott. Nokia har i stor utsträckning kunnat tillgodogöra sig dessa förändringskrafter. Och avregleringen har även utsträckt sig till fasta telenät.

På senare år har en tredje förändringskraft börjat inverka: den snabba tillväxten av dataöverföring, både trådlöst och i fasta ledningar. Det har visat sig att om en marknad samtidigt genomgår minst två förändringsmoment, fördelas marknadsandelarna vanligen

Matti Alahuhta i korthe » född: 1952 i Alahärm » Utbildning: DI från TKK 1976, tekn. dr. 199 » Karriär: Nokia Elektronik: FoU-ingenjör 75-79, gruppchef 80-82, RankXerox försäljningschef 82-84, Telenokia 84-92, NTC: viceVD 92-93, VD 93 « Styrelseledamot (bl.a.): Tekes, Centralhandelskammaren, IM » Familj: gift, två bar på nytt. Och nu finns flera än två förändringsmoment, vilket ger oss möjligheten att ta stora andelar av både tillväxten och lönsamheten. I fasta nät erbjuder vi såväl transmissionssystem som växlar, nätverksstyrning och INlösningar [Intelligent network], t.ex. för digitala växlar. Senaste år fick vi hela 14 nya teleoperatörer som kunder. Under 90-talet har affärsområdet fasta nätverk vuxit med god fart, men int lika snabbt som digitala mobila telesystem”

Hur många arbetar med FoU ”Inom NTC är ca 5 000 sysselsatta med FoU, eller runt en tredjedel av hela personalstyrkan. Inom forskningen måste perspektivet vara ganska brett för att man i god tid skall kunna se det som är på kommande, men då man övergår till produktutveckling måste man kunna göra teknologival. De teknologival vi gör inom Nokia våra olika affirsområden är ytterst viktiga avgöranden”

Vilka är de viktigaste källorna för information om de snabba förändringarna inom branschen ”En viktig källa är kommunikation med våra kunder, och en annan är växel verkan med konkurrenterna. Sedan är det viktigt att kommunikationen löper inom företaget: men det gäller också att studera olika källor.

Storslam i sikte för Nokia

Om den engelske aktiemäklarens sista viskande ord på dödsbädden till dottern var ”don’t sell Glaxo”, en medicinaktie som i decennier hade en stark värdestegring, borde väl motsvarande i Finland ha varit ”sälj inte Nokia”.

Fortfarande är Nokias för Finlands förhållanden unika story inte Över, inte på långt när. Nokia-chefen Jorma Ollila kunde den 12.2 med stolthet presentera ett fint resultat för 1997. Koncernomsättningen hade vuxit med närmare 35 procent till över 52 mrd mark, och vinsten före skatt med 115 procent till nästan 8,4 mrd mark, finländskt rekord, vilket var en bit över analytikernas förväntningar.

Analytikerna har förutspått en omsättning på över 70 mrd mark detta år, då Nokia klart blir Finlands ledande industrikoncern,och över 90 mrd mark 1999. Vinsten före skatt har förutspåtts stiga till strax över 10 mrd mark detta år och 12 mrd mark 1999. Men redan har det goda fjolårsresultatet medfört uppjusteringar av dessa prognoser:t.ex. Gyllenberg förutspår vinst före skatt på 11 mrd mark detta år, och 13 mrd mack nästa år. De slutliga siffrorna vet ingen ännu, men prognoserna visar ändå på trenden.

Huvudkonkurrenten Ericsson redovisade föregående vecka liknande sifffor, en omsättning som ökade med 35 procent till 167 mrd SEK (113 mrd mk), och en vinst före skatt som växte med 70 procent till strax över 17 mrd SEK (11,5 mrd mk). Koncernchefen Lars Ramqvist kunde med gott samvete tillkännage sin avgång med pension i samband med bolagsstämman senare i år: till efterträdare utnämndes SvenChrister Nilsson. Ramqvist övergår till att efterträda Björn Svedberg som Ericssons styrelseordförande.

Bakgrunden till Nokias och Ericssons goda siffror är densamma: båda företagen är världsledande inom marknaderna för digital mobil telekommu nikation, både beträffande telefonsystem och mobiltelefoner. 1 synnerhet dominerar de som leverantörer av GSMbaserade mobilsystem och telefoner, som nu har uppnått en dominerande position på världsmarknaden och börjar bli en global standard.

Ericsson är fortfarande mycket större än Nokia, vilket beror på att Ericsson, ett av de mest väletablerade företagen i telekomindustrin, också har en stor rörelse inom fasta telenät, telekomindustrins traditionella huvudprodukt, medan mobiltelefonirörelsen dominerar i Nokia, Detta förklarar också delvis Ericssons lägre vinstmarginal, 11 procent jämfört med 16 för Nokia.

Man kan förutspå att storleksskillnaden mellan Nokia och Ericsson kan komma att krympa, eftersom båda företagen nu är rätt jämnstarka både beträffande mobiltelesystem och mobiltelefoner: hittills har Nokia varit starkare inom mobiltelefoner än Ericsson, medan Ericsson har varit starkare på systemsidan. Nu har Nokia tappat marknadsandelar inom mobiltelefoner, där Ericsson har haft en stark tillväxt: å andra sidan har Nokia vuxit snabbare än Ericsson inom systemleveranser, och tagit marknadsandelar inom detta. Det är en viktig förklaring till att Nokias vinstökning har varit snabbare än Ericssons, eftersom vinstmarginalerna inom mobiltelesystem är mycket högre än inom mobiltelefoner.

Den betydande skillnaden i vinstmarginalen har två huvudorsaker, dels att Ericssons stora affärsområde för fasta telesystem, kallad Infocom, har en låg vinstmarginal. Men den andra orsaken är att Ericssons FoU-satsning är betydligt större än Nokias, 12 procent av omsättningen, jämfört med 8,7 procent för Nokia. Och inget tyder på att Ericssons FoU-satsning skulle ge ett bättre utslag än Nokias. Nokia har åtminstone hittills lyckats få mera valuta för sin FoU satsning, vilket har en central betydelse för skillnaderna i Ericssons och Nokias vinstmarginaler. Konsten att ha en maximalt välfokuserad FoU-satsning är helt avgörande för dessa företags lönsamhetsutveckling, och här har Nokia lyckats klart bättre, Skillnaden i FoU-satsningen är också en orsak till att Nokias cash flow under 1997, 10,2 mrd mark, var nästan det dubbla jämfört med Ericssons (7,8 mrd SEK, ca 5,3 mrd mark), trots att Nokias koncernomsättning var mindre än hälften av Ericssons. För tillfället är Nokias vinstkondition mycket bättre än Ericssons.

Skillnaden i FoU-satsningen gör också att Nokia dels kan använda sitt kassaflöde till att höja dividenden med över 100 procent från 3:50 till 7:50 per aktie, och dels finansiera sin FoU-satsning. Nokia är praktiskt taget skuldfritt: finansieringstillgångarna räcker mer än väl till att betala bort alla bankskulder. En delorsak till dividendökningen är att bland Nokias stora ägare finns en del stiftelser, t.ex. Svenska litteratursällskapet och Sigrid Juselius Stiftelse, för vilka en god dividendutveckling är mycket viktig. Detta har man velat beakta från Nokias sida.

Något av ett bekymmer för Nokia har varit den långsarnma tillväxten inom mobiltelefoner, där man har tappat marknadsandelar. Detta förklaras bero på avsaknad av goda nya modeller under fjolåret: i slutet av året lanserades dock ett par nya modeller av vilka stora förväntningar ställs i synnerhet på 6110modellen, som även har en god vinstmarginal. Om den infriar alla förväntningar kan t.o.m. de uppjusterade vinstprognoserna visa sig otillräckliga, i synnerhet omAsienkrisens stabilisering håller i sig och krisens effekter begränsas till de som nu kan ses.

Avgörande för Nokias utsikter på något längre sikt var att den av Nokia och Ericsson i samarbete med japanska mobilteleoperatören NIT Docomo FORUM NR 2/98

Hur långa blir arbetsdagarna ”Man kan säga att det maximala inte är det optimala. I viss mån är det en individuell sak hur långa dagar man vill göra. Men om jag inte är på resa vill det bli 10-12 timmar om dagen. Då finns även litet tid över för familjen och för en själv. Det är viktigt för företaget och aktieägarna att man hålls mentalt i god form, vi är ju ett kunskapsföretag” lanserade W-CDMA-standarden för bredbands mobiltelekommunikation, för överföring av stora datamängder, nyligen adapterades som europeisk standard. Denna standard blir därmed ledande i Europa och förmodligen även i Asien, och sannolikt världsledande. Amerikanerna håller på att lansera en rivaliserande standard CDOMA One, som dels har en lägre kapacitet och dels ligger efter i utvecklingsarbetet jämfört med W-CDMA.W-CDMA har därmed potential att ta hem spelet på världsmarknaden i bredbands mobiltelefoni.

Viktigt är att den s.k. tredje generationen av mobilkommunikation härmed kommer att baseras på en GSM+ WCDMA kombination. Således kommer W-CDMA att i själva verket bli en alternativ access teknologi för GSM-operatörer. Det att GSM/W-CDMA kan komma att bli en de facto världsstandard kommer redan ou att främja försäljningen av GSM-baserade vanliga mobiltelesystem, vilket ännu några år framöver kommer att vara Nokias och Ericssons kött och bröd. Utsikterna är således mycket goda även på något längre sikt, förutsatt att man inte på något sätt nu schabblar bort spelet. Nokia kan ses som ett finländskt VM-lag i ishockey med guldchans år efter år, med svenska Ericsson som viktigaste rival,en konkurrens som är livsviktig för att båda parter skall pressas till kapacitetsgränsen och förbli förbli världsledande.

Inom mobila terminaler för dataöverföring, vilka småningom slår igenom stort då de nya bredbandssystemen börjar byggas upp, har Nokia också chansen att bli världsledande.

En anmärkningsvärd omständighet är att mobiltelefoni och mobildata är det enda området inom elektronisk högteknologi där europeiska företag - våra nordiska Nokia och Ericsson - är världsledande, och har goda utsikter att fortsätta att vara det. & JS

FORUM NR 2/98

IBM spränger 1 000 MHz-vallen

IBM har presenterat världens första 1 000 megahertz mikroprocessor vid IEEE, den internationella halvledarkonferensen i San Francisco i början av februari. IBM:s forskare vid Austin Research Lab har tagit fram prototypen till en CMOS-mikroprocessor på 1 000 MHz (1 GHz, gigahertz) klockfrekvens. De snabbaste mikroprocessorerna idag fungerar på klockfrekvenser under 300 MHz.

Labbets chef Mark Dean säger att man nu räknar med att konstruera dat Orer som fungerar med I 000 MHz klockfrekvens. Han ställer i sikte en aldrig skådad prestandanivå för ICkretsar.

Bakom sprängandet av 1 000 MHzvallen står flera nya kretskort- och arkitekturlösningar.

Den kretskortarkitektur och de tekniker som utvecklats inom projektet skall utnyttjas också i CMOS 7S$-processorer baserade på kopparchip (se även Forum nr 10/97). & RA

Lägre tröskel för nätverk, lovar Intel

Intel satsar på nätverksprodukter som skall göra det enkeht och ekofnomiskt för småföretag att bygga interna nätverk och ansluta sig till internet. Nätverksproduktfamiljen Intel InBusiness är utvecklad för företag med 2-30 anställda och begränsat datorkunnande - och ont om tid att installera nätverk. InBusiness omfattar tre Ethernethubbar/nätnav 10 (Mb/s), tre Fast Ethernet-hubbar (100 Mb/s), två Ethernet-switchar och Internet Sta Barriärförpackning för bättre hållbarhet

E-nso-Paperboards har beviljats patent i bl.a Europa och USA på en plastbeläggning för förpackningskartong, Ensobarr, för både vätskehaltiga och torra förpackningar. Beläggningen består av tre skikt, mot normalt fy tion för anslutning till internet. Affärsidén bakom serien är att sänka tröskeln för småföretag att implementera nätverk: produkterna skall kunna installeras “själv utan hjälp av konsulter eller nätverkstekniker. Den potentiella marknaden för produktfamiljen är ett viktigt tillväxtområde: bara i Europa räknar man med över sju miljoner småföretag. Endast en tredjedel av dem har persondatorer som kan kommunicera internt och med nätet. & R ja « O opmposd vilket ger lägre totalvikt. Beläggningen kan koncentreras till det titande barriärskiktet, vilket ger bättre hållbarhet och hygien genom effektivare fett- och aromskydd. Materialet kan även användas för sterila förpackningar. Barriärskiktets tjocklek kan varieras mellan 15 och 60 mikron (tusendels millimeter): ytskiktet kan enligt Enso mer än halveras med bibehållande av skyddsegenskaper, jämfört med vanlig plastbeläggning. & RA