Månadens person Nils-Erik Eklund

av Peter Ehrström Forum 1998-10, sida 34-37, 22.10.1998

Taggar: Personer: Nils-Erik Eklund

NILS-ERIK EKLUND,

VD, VIKENG LIN ”Om man ställer upp en budget och låter [Kvarken]trafiken utbjudas på entreprenad så kan v naturligtvis också vara med och se på det här, för de ligger ju inom vårt trafik- och intresseområde. ”

Text och bilder: Peter Ehrströ ervicekänsla och effektivitet ä ord som betyder mycket för

Viking Lines VD Nils-Erik Ek lund. Forums kontakter me bolaget inför och efter intervjun visar att orden också förankrats i organisationen. I dag är Viking Line ett välmående bolag med god resultatutveckling. Eklund, som förövrigt inte följer tv-serien Rederiet, är dock sparsam med framtidsvisioner.

Viking Lines nettovinst mer än fördubblades 1995-1996 och 1996-1997 (till 191 Mmk) och avkastningen på eget kapital var 23 procent i fjol. En kommentar ”Utgående från en ögonblicksbild kan man inte säga om det här är ett bra företag eller ett dåligt företag, eller om det befinner sig i en positiv utvecklingskurva eller inte.Jag tycker det är viktigt att man ser på hela 90-talet. När vi gick in i 90-talet hade vi tre alldeles nylevererade och stora, flexibla passagerarfärjor och under 90-talet har det hänt väldigt mycket. Det har funnits störningar ute i världen som påverkat oss, Gulfkriget och den starka recessionen, som gav upphov till företeelser som reseskatt och dylikt. 1993 gick vår svenska partner Rederi Ab Slite i konkurs, marknadsföringsbolaget blev ett helägt dotterbolag (Viking Line Marketing) till f.d. SF-Line (nu Viking Line) och 1994 skedde den stora olyckshändelsen med det estniska fartyget Estonia. Jag tycker det är viktigt att man säger att det är ett estniskt fartyg därför att det sammanhänger med den självständiga statens önskan att driva egen trafik”

Hur har Viking Line påverkats under det turbulenta 90-talet ”Vi har genomgått olika skeden även inom Viking Line. Fram till 1992 var lönsamheten sviktande i branschen, delvis p.g.a. allmänna konjunkturer och delvis p.g.a. hård konkurrens. Vi vidtog många åtgärder för att effektivera vår verksamhet och såg då framförallt på kostnadssidan. 1993 satsade vi väldigt mycket på att som första rederi uppfylla den internationella säkerhetskoden och 1994 skedde Estoniaolyckan. Det var ändå ett tämligen gott år. Eftersom vi har bruten redovisningsperiod så hann vi inte känna av Estoniaolyckan 1994. Men 1993 kom effekterna, inte i form av ett mindre passagerarantal för vi har i princip haft ett väldigt stabilt passagerarantal de senaste åren - men priserna sjönk avsevärt för att motivera

FORUM NR 10/98

Viking Lines Nils-Erik Eklund: Besluten om nya fartyg fattas inom två å kunderna att resa. I april 1993 beslöt vi att byta namn till Viking Line och att splitta våra aktier från 1 440 till 10 800 000 och i juli introducerades Viking Line på Helsingfors fondbörs. “Från år 1994 har vi satsat på ett mycket omfattande program för att utveckla Viking Lines service och kvalitet. Vi har haft ett projekt som omfattat hela koncernens organisation, ca 3 000 personer, för att förbättra servicekapaciteten. Vi har utbildat flera hundra av koncernens högsta chefer ”Under våren 1997 slog vi fast vår miljöpolicy. Vi har installerat katalysator på Gabriella för att testa den utvecklingen och arbetar samtidigt med franska och svenska företag för att utveckla och implementera den s.k. HAM-teknologin (Humid Air Motor) där man tillför ånga i förbränningsprocessen, vilket radikalt minskar emissionen. Vi skall göra testningar av HAM på ett av våra fartyg, men har ännu inte beslutat vilket ”Allt har kostat pengar och påverkat resultatet. 1997 köpte vi m/s Gabriella för cirka en halv miljard. Gabriella var den sista biten i 90-talets pussel. Genom den förnyades vår flotta avsevärt och då inföll möjligheten att flytta Isabella till Åbolinjen, ersätta det äldre fartyget Rosella och sätta in Gabriella - som har avsevärt större hytt- och konferenskapacitet - på Helsingfors-Stockholmlinjen. Rosella flyttades till att kryssa mel lan Stockholm och Mariehamn. Därmed uppstod bättre kapacitet både på Helsingfors-Stockholm och Åbo-Stockholm och i trafiken Stockholm-Mariehamn kunde vi återuppta den för svenskarna så populära kryssningstrafiken.

Tillsammans skapade det här en helt ny kvalitet och kapacitet och samtidigt innebar det att passagerarvolymerna växte klart. Vi har legat på mycket goda tillväxtsiffror och den tillväxten sammanhänger med tillkomsten av ny kapacitet och förflyttning av kapacitet ”Utvecklingen har gått i rätt riktning. Det är viktigt att man ser att till dags dato har allt gått i rätt riktning och jag hoppas du inte ställer några frågor om framtiden, för det är min svaga sida att jag inte vet så mycket om den”

Jag ställer den ändå. Hur ser framtiden ut ”Vår inriktning är att satsa på kvalitetsutveckling under de närmaste åren. Inom två år tar vi också ställning till den nya generation fartyg som skall trafikera här. Sjöfarten är en bransch med många “ups and downs”, så därför vill jag inte tala om ekonomin i framtiden”

Nettoresultatet sjönk 1994-95, men sedan dess har ni haft en stark uppgång. Nettoresultatet per anställd är en vacker läsning (34 000 år 1996, 72 000 år 1997).

”Vi har en synnerligen välutbildad personal som har en omfattande erfarenhet av den här trafiken. De vet varför de jobbar och de vet vad de skall göra. Det är det som skapar ett mycket bra resultat. Jag brukar säga att det är mitt största nöje när jag får resa på fartygen eller besöka landkontoren. När man ser ett resultat så är det inte beroende av ett fåtal personer. Här är det 3 000 människors samlade intresse och prestationer som skapat det”

Vad gör ni med er vinst ”Eftersom vi är ett börsbolag så skall vi dela ut en del till våra aktieägare. Det är därför som de satsar pengar i

Nils-Erik Eklund i korthet » född: 1946 i Mariehamn, Åland « Studier: Ekonomi vid Uppsala universitet 1967-197 » Karriär: Marknadskonsult 71-74, informations- och turistkonsulent vid Eskilstuna kommun 72-74, Hotellchef vid Park Alandia Hotell 74-78, VD 78-80, bitr. dir. vid SF Line (numera Viking Line) 80-87 direktör 87-90, VD 90« Civilstånd: gift, tv

FORUM NR 10/9 aktierna. Men en stor del av det vi sysslar med är direkt utvecklingsorienterat och vi lägger ner mycket stora belopp på förbättring av fartygens standard och kvalitet. Speciellt på IT-området har vi mycket stora satsningar på gång, men det finns många naturliga kanaler” Personer nära branschen har definierat skillnaden mellan Silja och Viking som så att Silja satsar mera på hårda värden som fartyg och Viking mera på mjuka värden. Håller du med om det? ”Jag tycker det är riktigt som du säger. Vi satsar målmedvetet på vår personal. Det är den mänskliga prestationen och kontakten som skapar resultatet. Det har vi klart inskrivet i våra målsättningar. Det är också därför jag reser så mycket som jag gör. Då har jag en direktkontakt med dem som arbetar. Jag känner dem och de vet att vi kan tala om vadsomhelst när vi träffas”

Silja Scandinavia, som köptes avViking 17 april 1997, blev m/s Gabriella, koncernens flaggskepp.

Du axlar din far Gunnars mantel som VD och ägandet är långt koncentrerat till ett fåtal släkter. Är det en trumf för Viking ”Jag har haft förmånen att få följa färjtrafiken sedan 1959 då den började, därför att det skedde i mitt föräldrahem. Jag jobbade första gången inom businessen som 12-åring under en kort sommarperiod och jag har arbetat i en mängd funktioner i företaget under min studietid fram till 1970. Jag har gjort alla tunga och tråkiga jobb och jag har också haft en del trevliga jobb. Från 1974 har jag arbetat dagligen med både utvecklingen av projekt och utvecklingen av verksamheten. ”När min far Gunnar Eklund lämnade avislutet av år 1989 så beslöt styrelsen, där de största ägarna är företrädda, att annonsera i de största tidningarna i Norden efter en ny VD, vilket var synnerligen positivt. Vår familj äger förÖvrigt en mycket liten andel. Efter intervjuomgången beslöt man att låta mig få chansen att göra det här jobbet. Huruvida de är glada eller missnöjda nu vill jag inte uttala mig om, men så här beslöt man. Jag fick konkurrera om jobbet med alla andra som var intresserade och det var bra. Om jag hade fått det utan annonsomgången så skulle det ha känts som om stekta sparvar hade flugit in i munnen Är det en fördel med ett koncenterat ägande, nästan som ett familjeföretag get i ett uppbyggnadsskede oc - MJ KING LINE i pa både han och min mor Ellen arbe “Vår styrelse har bestått av i stort sett samma intressen och det betyder att det finns ett oerhört stort kunnande inom styrelsen. Man har arbetat med det här mycket träget under 35 års tid. I mitt arbete betyder det ett mycket starkt stöd. Här engagerar man sig och vill försäkra sig om att saker är i ordning och lönsamheten är vad den borde vara ”Jag skulle inte kalla Viking ett familjeföretag, jag skulle säga att vi har en mycket stabil ägarstruktur i bolaget, där det finns ett 10-tal personer och företag som från början satsat helhjärtat på bolaget och som fortfarande är med lika aktivt som i början. I princip samtliga har också representation i bolagets styrelse. Det tycker jag är en väldigt stor fördel. Om ägarstrukturen förändras, ändras också idéer och inriktningar o.s.v. och här har vi haft en mycket konsekvent linje i vår verksamhet”

Känner du att pressen är annorlunda på dig nu än om du kommit helt utifrån till bolaget, t.ex. från en annan typ av bolag i Danmark ”Hur skall jag kunna jämföra? Min far var sjökapten och jobbade tills han blev sjuk och måste komma i land. Fram till 1958 såg jag honom bara 1-2 gånger per år då han var hemma på kortare semestrar, så jag har inte känt honom speciellt bra under de första tolv åren av mitt liv. 1959-1967 befann sig bola tade långa dagar, ofta från åtta på morgonen till tio på kvällen, och sedan var jag borta i sju år. Som personer kände vi inte varandra så bra. Det var egentligen först på 70-talet som vi lärde känna varandra bättre och då hade vi inte alltid samma uppfattning om saker och ting. På 80-talet började vi hanterade saker på ett konformt sätt och det var naturligtvis en oerhörd fördel ”Med det här menar jag att jag inte hade speciellt goda förutsättningar att fortsätta hans arbete, vi hade varit ifrån varandra så mycket. Fördelen byggde på att jag de facto hade samarbetat med honom i 13 år innan jag efterträdde honom och hann under den tiden vara med och utveckla våra ståndpunkter ”Jag har inte känt någon speciell press eller stöd. Här krävde man lika mycket av alla och så skall det vara. Oavsett vad man heter skall man kunna prestera samma sak. Jag är ingen stor vän av dynastier på det sättet”

När ser vi er nästa storinvestering och blir det då aktuellt med en nyemission ”Bra fråga. Vi har kontinuerligt något eller några projekt under utveckling. Vår policy är att de nya fartygen ska definieras, ritas och beskrivas av Viking Lines egen personal. Alla skall vara med och skapa de nya fartygen, men ett fartyg skall i första hand passa in i den tid man lever i. Är det t.ex. mera tonvikt på frakt eller passagerare som gäller? ”Nu förändras världen väldigt myck I BEGYNNELSEN VAR DE TRE…

o År 1957 måste sjökapten Gunnar Eklund övergå i landtjänst. Hälsan satte stopp för en fortsatt bana som sjöman och som 40-åring var det dags att börja tänka på en ny karriär. Naturligtvis inom sjöfarten.

Han fick stöd av den mera kapitalstarke skeppskamraten och Line).

studievännen Henning Rundberg och i ett tidigt skede erbjöd även redaren Edgar Eriksson både moraliskt och ekonomiskt stöd.

Ss Viking kom igång 1 juni 1959 med Henning Rundberg som VD och Gunnar Eklund som prokurist. Endast fem dagar efter att Vikinglinjen startat inledde även gotländske skeppsredaren GarlBertil Myrsten bilfärjtrafik med sin ombyggda paragrafbåt ms Slite. Konkurrensen dem emellan blev häftig. Eklund planerade e snabb utveckling av färjtonnaget för bilfärjtrafik, men tanken vann — rativa aktiviteterna.

inte gehör och Vikinglinjen köpte i stället både ett tankfartyg och en torrlastare, Eklund beslöt lämna företaget och under år 1982 mognade hans beslut att starta en ny linje. Resultatet blev Ålandsförjan

Ah.

Bolaget startade med Gunnar Eklund som VD och skeppsredare Fraenk Lundqvist som styrelseordförande. Den 20 juni 1963 sattes $ Ålandsfärjan i trafik.

Redan 1966 var Ålandsfärjan en av de tre tidigare konkurrenter som inledde samsegling.De konkurrerade med den gamla dominanten i trafiken mellan Finland och Sverige (d.v.s. nuvarande Silja

Styrelseordförande Stig Lundqvist, som efterträtt Fraenk, sydde sedan ihop nya Viking-linjen av SF Line, Slite och Solstad (som gamla Viking-linjen fick heta innan den smälte samman med Rederi Ab Sally). 1968 bytte Ålandsfärjan namn till SF Line,

Moderrederierna skötte själva tonnaget och tonnageutveckling samt försäljningen ombord, medan det gemensamma marknadsföringsbolaget svarade för marknadsföring och de trafikope Principen var den att varje part skulle tänka på sig själv, men samtidigt hålla koll på konkurrensen utifrån mot den gemensamma trafiken. I bolaget innehades ordförandeposten av de tre rede rierna vart tredje år enligt rotationsprincipen.Gunnar Eriksso efterträddes som VD av sonen Nils-Erik 1990. Stite gick i konkurs 1993 och koncernens moderbolag heter numera Viking Line. € PE

FORUM NR 10/9 et nästa år, genom bl.a. taxfree-lösniogen, och vi kommer att göra allt för att bibehålla vår trafik och trafikstruktur och våra tidtabeller så oförändrade som möjligt. Jag uppfattar att vi nästa år förmodligen i slutet av nästa år - har skaffat oss så mycket kunskap om hur världen förändras att vi ser hur nästa generation av fartyg skall se ut. Då får vi också göra dethär linjevalet, vilken typ av fartyg och projekt vi skall diskutera med de varv som har förutsättningar att bygga och offerera ett förmånligt pris. När vi vet hur marknaden ser ut så fattar vi beslut. Vi fattar inte långsiktiga beslut som vi driver igenom oavsett om dom är marknadsmässigt gångbara eller inte. Vi ser vad marknaden vill ha och så går vi på den linjen”

Och på basen av det fattar ni beslut om nyemission ”Beslutet huruvida det behövs fattas i den situationen.”

Märks effekterna av Estoniakatastrofen ännu i rederibranschen ”Det som märks mest är att det tillkom regelförändringar och tilläggskrav som inte var så överlagda och inte alla gånger förbättrade utan försämrade säkerheten. Vad vi ser nu är en form av tillnyktringsperiod, där man ser över vilka åtgärder som verkligen är förnuftiga att vidta. Det är den konsekvens som vi känner mest av olyckan.”

Vad kommer slopandet av skattefriheten att betyda för er ”Vi har redan fattat beslutet att vi på linjen Åbo-Stockholm kommer att göra ytterligare ett anlöp på Åland, vid Långnäs, Där transporterar vi i första hand frakt till och från Åland eftersom Långnäs ligger så långt från Mariehamn ”På linjen Helsingfors-Stockholm betyder det att vi antingen kommer att gå via Tallinn eller via Mariehamn. Vi kommer att fatta beslut under senhösten, i oktober-november. Det finns olika skäl att gå respektive väg. Det finns en väldigt stor efterfrågan i Sverige på att gå via Tallinn och Estland är ju en verklig marknad. Åland är mera ett resmål över sommaren medan Estland kan vara ett resmål och en marknad att bearbeta året runt.Baksidan är speciellt att Schengen-avtalet sätter sina krav på passkontroll och tull o.s.v.medan Åland rimligtvis innebär mindre passagerarvolym och att man skall in i en hamn som är lite trång att manövrera i. Vi gör mycket omfattande marknadsundersökningar

FORUM NR 10/5 för att försäkra oss om att vi väljer den hamn som våra kunder vill att vi skall välja. Det är det väsentliga för oss.”

Silja Line monterar som bäst ner sin verksamhet i Kvarken, kan Kvarkentrafiken vara av intresse för Viking Line ”Den typ av trafik som finns mellan Finland och Sverige bygger på förekomsten av skattefri försäljning. Det är inte möjligt att bedriva trafik med fartyg av den här standarden och naturligtvis inte med den pris- och fraktnivå som nu råder utan skattefri försäljning. Om den skattefria försäljningen upphör vilket den med all sannolikhet gör innebär det att trafiken i Kvarken blir olönsam. Då måste någon bidra finansiellt till att den skall bedrivas”

Nu råder det en sorts tillnyktringsperiod efter Estoniaolyckan, anser Viktng LinesVD Nils-Erik Eklund.

”Om man ställer upp en budget och låter trafiken utbjudas på entreprenad så kan vi naturligtvis också vara med och se på det här, för det ligger ju inom vårt trafik- och intresseområde. Men att det skulle finnas förutsättningar för att driva en lönsam trafik på Kvarken utan taxfree och utan finansiella stödpaket är en fullkomlig omöjlighet.Inte med någon som helst fartygstyp. Utan taxfree kommer under alla omständigheter både biljettpriserna och fraktpriserna att stiga avsevärt. Det är lagbundet”

Hur upplever Du en tv-serie som Rederiet. Den har blivit mycket populär i både Finland och Sverige och ger en ganska glamonrös bild av branschen ”Genom att den blivit populär i både Sverige och Finland så är det tydligen så att fartygsmiljön upplevs vara spän nande och intressant. Och genom tillräckligt uppseendeväckande manuskript har man skapat något som kunderna vill ha. Men jag har aldrig sett ett enda program. Jag orkar inte följa med vad som händer där”

I och med att Rederiets värld är spännande och glamourös fungerar den väl också som direkt PR för färjtrafiken. Finns det en sådan effekt ”Kanske. Det som jag hört är att det finns så många händelser som är främmande från den verksamhet vi bedriver, både vad gäller hur människor beter sig och vilka överraskande incidenter som sker, att den kan ge en fullkomligt felaktig bild av vad vi sysslar med. Men om människor har nöje av det, då är vi glada över att kunna bidra till det här nöjet”

Varför valdes namnet Viking ”Jag kommer mycket väl ihåg våren 1959 när det här bolaget bildades och man funderade på namn. Vi slog upp i kataloger och det föreslogs allt från Blue Star Lines. Men av någon anledning kom vi in på det historiska perspektivet att sedan 1 000 år tillbaka har den här leden, som egentligen går från Danmark, via svenska kusten och Aland över till Finland, använts av de danska vikingarna på deras väg till Miklagård. Det är den kortaste och säkraste vägen mellan Sverige och Finland och jag tror det vari det här perspektivet som någon sa: Det här var vikingarnas väg. Då kallar vi det här till Viking-linjen, i dag Viking Line”

Varifrån kommer Vikings röda färg ”Ursprungligen var marknadsföringsbolaget ett gemensamt bolag för tre rederier; Rederi Ab Sally, Rederi Ab Slite och SF-Line (numera Viking Line). Sallys fartyg var blått, Slites fartyg var rött och SF-Lines fartyg var gult. Man kunde inte ha ett fartyg som var randigt och ansåg då att den varma röda färgen gav den största uppmärksamheten. Av det skälet beslöt de tre rederierna enhälligt att man inom marknadsföringsbolagets ram skulle använda den röda färgen som bolagets färg. Jag tycker att den röda färgen har väckt rätt mycket och rätt positiv uppmärksamhet. Vi är nöjda med den?”

Det har talats i åratal om eventuella nya konkurrenter på linjerna mellan Sverige och Finland. Varför har det inte dykt upp någon och vad tror du om framtiden ”Mellan Finland och Sverige har det successivt byggts upp en mycket hög