Månadens person Riitta Vermas

av Janne Salonen Forum 1997-11, sida 42-44, 20.11.1997

Taggar: Personer: Riitta Vermas

RIITTA VERMAS,

VD, SILJA LIN ”Personalen är jätteviktig: hela personalen måste vara med om att utveckla vår business. iitta Vermas är ny VD för Silja Holding, moderbolaget för Silja Line: Silja Holding i sin tur ägs av den börsnoterade Silja-koncernen. Hon har en lång erfarenhet från detajhandeln:hon har tidigare varit VD för Suomen Spar och arbetat en längre tid som branschdirektör för Rautakirjas R-kiosker.

Silja Line blir allt mer kärnan i Siljakoncernens verksamhet:Silja-koncernen eftersträvar att avyttra så gott som allt annat. inte minst det starkt förlustbringande engagemanget i Engelska Kanalen. Om man lyckas bli av med detta och övertyga ägarna att rekonstruera finanserna, finns förutsättningarna för att en Silja-koncern som består av Silja Line kan bli ett attraktivt börsföretag, trots hotet om tax-free försäljningens försvinnande 1.7.99.

Janne Salonen: Hur kommer Silja Lines affärsidé att utvecklas?

Riitta Vermas: ”Det finns mycket att göra för att klargöra den: i synnerhet är det nu viktigt att få hela personalen med i utvecklandet av servicen. Vi är i en servicebusiness och måste i allt högre grad kunna erbjuda våra passagerare goda och intressanta upplevelser.

Det betyder att det i framtiden kommer att finnas många olika orsaker för en passagerare att stiga ombord för en resa, Och detta betyder att vi kommer att satsa på olika temakoncept för kryssningar. Det blir då kanske mera upplevelsepaket, t.ex. innehållande kultur, både ombord och på destinationsorten. Nuförtiden tar människorna ofta korta semestrar, t.ex. förlängda veckoslut, för att resa bort för ett par dagar. För dem är der viktigt att vi kan erbjuda upplevelser enligt deras förväntningar och intressen. Vi måste också utveckla tax free-konceptet på ett motsvarande sätt”

I Fjärran Östern finns kryssningslinjer vars fartyg i första hand erbjuder penningspel, kan man vänta sig något liknande i Östersjön ”I Finland - i högre grad än kanske t.ex. i Sverige - finns människor som är intresserade av spel, och här finns det nog en potential. Jag har dock svårt att tro att det för Silja Lines del blir fråga om renodlade ‘kasinofartyg’.

Det blir allt mera fråga om att var och en skall kunna få ut upplevelser från kryssningar enligt sina olika

FORUM NR 11/97

Riitta Vermas specialintressen, också så att flera målgrupper parallellt erbjuds program. Redan det att våra fartyg seglar genom vår skärgård erbjuder ju en kryssningsupplevelse för många kunder och bör kunna utvecklas vidare. Också restaurangkoncepten måste utvecklas på ett motsvarande sätt som har skett på land. Det traditionella smörgåsbordet kommer inte mera i framtiden att ha en lika central plats som nu, även om det nog kommer att finnas kvar så längt man kan se”

Du vill betona personalens roll ”Personalen är jätteviktig: hela personalen måste vara med om att utveckla vår business. Jag har nu i början av min tjänst satsat mycket tid på att besöka alla fartyg och tala med personalen för att få en uppfattning om situationen och jag arbetar hårt på att hela personalen skall involveras i Silja Lines utvecklingsarbete”

Ni satsar mycket på stamkundskonceptet, hur kommer det att utvecklas ”Redan 1/2 miljon hushåll är involverade i våra stamkundsprogram, antingen som registrerade stamkunder eler via våra samarbetspartners.Vi har t.ex. samarbete med Finnair och Stockmann. Stockmanns stamkundskort kan användas på våra fartyg. För våra stamkunder vill vi utveckla olika slags specialerbjudanden,t.ex.inom tax free. De flesta stamkunderna finns för närvarande i Finland. men även i Sverige växer antalet stamkunder snabbt. Vi har nu börjat se att svenskarna återigen har börjat resa med båt till Finland”

Ni uppfattas ha en högre prisprofil än Viking ”Vi har medvetet valt att hålla en något högre prisprofil. men i stället satsar vi på att erbjuda kunderna en bättre service”

Kvarkentrafiken, där Silja Line har varit i monopolställning, har ju varit en kassako. Kommer den att upphöra helt då tax free-försäljningen faller bort inom EU från den 1.7. 1999 ”Vi gör allt vi kan för att fortsätta ha kvar någon del av Kvarkentrafiken även om tax free-försäljningen bort FORUM NR 11/9 faller. Vi försöker lobba för att den skall kunna hållas kvar, men det är möjligt att vi inte lyckas med detta, och då blir det förmodligen nödvändigt att kraftigt minska trafiken. Vi kan upprätthålla trafik endast i den mån den är lönsam: vi kan under inga omständigheter upprätthålla en olönsam trafik”

I irafiken från Helsingfors och Åbo till

Stockholm räknar ni med att kunna hålla kvar tax-free försäljningen genom att fartygen kör via Tallinn eller Mariehamn: men hur kommer detta att inverka på tidtabellerna “Vi räknar med att i stora drag kunna hälla tidtabellerna som nu trots att vi måste börja åka via Tallinn eller Mariehamn. Tidtabellerna borde inte utgöra något stort problem”

Riitta Vermas i korthe e Född: 1948 i Helsingfor e Utbildning: ekonom, Helsingfors handelshögskola 1973, Helsingfors universitet, juridiska fakulteten 4 år, flera kurser i företagsledning & Karriär: inköpschef, Tukkukauppojen Oy 1970, försäljningschef, Pohjanmaa Oy 1980 inköpschef, Wihuri Oy Aarnio 1981, enhetschef, Oy Stockmann Ab 1983, VD, Neovius

Oy 1988, branschdirektör, Rautakirja Oy 1990, VD, Suomen Spar Oy 1996, VD, Silja

Holding 1997 9 Styrelsemedlem i SPAR-International Management Group, Arsenal och

TukoSpar Oy , kunddirektion € Civilstånd: gift, två barn

I Tallinn har ni ju för Finnjets del blivit förflyttade från Tallinns hamn till Muuga: hur pass permanent eller tillfälligt arrangemang är detta “Vi arbetar hela tiden på att kunna återvända till Tallinns hamn. Tallinn hamn håller ju på att byggas ut och bör bli färdigt någon gång.

Men det har fungerat mycket bra att segla till Muuga: t.ex. pass- och tullkontrollerna har fungerat mycket bättre i Muuga än i Tallinn, där det ju

Silja-koncernen driver mot

Sija Line - rederiet som bedriver passagerartrafik på Östersjön och fyllde 40 år i maj - är ett vinstdrivande företag (även om resultatet kunde vara bättre) med en vinst på 60 Mmk för de tre första kvartalen 1997. Värre ställt är det med Siljakoncernen som äger Silja Line. Delårsrapporten redovisade en förvärrad förlust på 67 Mrok, en fördubbling från föregående år även om förlusten absolut sett kanske inte är katastrofal. Den representerar dock en utveckling i helt felaktig riktning.

Orsakerna till detta dystra läge är dels B0-talets överinvesteringar, i synnerhet Karibien-äventyret, ”som var en felinvestering”, enligt koncernchefen Jukka Suominen. Karibienengagemanget är numera till största delen avvecklat, förutom att koncernen fortfarande äger ett par fartyg som är utchartrade. Skuldbördan från allt detta utgör dock fortfarande en svår barlast för koncernen.

Men utöver kapitalkostnaderna äts Silja Lines resultat upp av Siljakoncernens fortsatta förluster i Engelska Kanalen. Numera är Silja endast med som minoritetsägare i kanaltrafiken, men förlusterna verkar fortsätta. I bokslutskommunikén hänvisar Silja-ledningen till ett ”onormalt konkurrensläge” i kanaltrafiken, mer inget sägs om hur temporärt eller permanent detta bedöms vara, eller vad Silja-koncernen tänker göra för att stämma förlusterna från kanaltrafiken. Klart är att Silja snart måste göra något ganska drastiskt, man kan inte i det oändliga fortsätta med att bedriva en förlustdrivande kanaltrafik och liksom Dickens’ Mr Micawber hoppas att ”something will turn up”. Problemet är att koncernens finansiella ställning är för svag för att man skall kunna lägga ner trafiken och ta kostnaderna för detta, vilket

SILJA OY AB VD Jukka Suominen (Omsättning: 3,8 mrd mkl

Salty UK Kryssningsfartygen Koncernstab Silja Line VD Riltta Vermas (omsättning: 3,2 mrd mk) RESULTATENHETE 6 H:fors-St:holm-linjen — € Vasa-trafiken 6 Åbo-Stholm-linjen — & Finnjet-linjen € Tallinninjen + Silja Cargo

SILJA LINE PARTNERS & Marketing GS Rederi GS Servic kall 54j> Dy A är vad Silja nu borde göra.

Detta år är en högkonjunktur, som kanske inte fortsätter många år till. Dessutom är ränteläget på väg upp, vilket kan förvärra Siljas läge på sikt, även om en stor del av skuldbördan har fasta räntor. Och då tax-free handeln inom EU måste sluta den 30.6.99 tvingas Silja Line avveckla största delen av trafiken på Kvarken, där man nu är i monopolställning. Silja Line mister en kassako och måste dra på sig avvecklingskostnader, förutom att hundratals anställda i Vasatrakten mister sina jobb. Trafiken från Helsingfors och Åbo kan tillsvidare upprätthållas som tidigare, eftersom tax free-försäljningen kan fortsätta förutsatt att båtarna mellan Helsingfors, Åbo och Stockholm gör uppehåll i Mariehamn eller i Estland, vilket Silja Line planerar att göra.

Bollen ligger nu hos huvudägarna: de kan inte länge till sitta och vänta på någon deus ex machina som mira Silja Serenade byggdes 1990 och seglar under finlädsk flagg. Dess systerfartyg Silja Sympbony seglar under svensk flagg.

har gått väldigt långsamt. Våra passagerare har sagt att det i stora hela har gått lika snabbt att komma till Tallinn via Muuga, just med hänsyn till de långsamma gränsformaliteterna i Tallinns hamn” grun kulöst skall rädda koncernens utsikter. Siljas soliditet ligger farligt nära krisgränsen, vid 15 procent, och huvudägarna har under de senaste åren hållit koncernen flytande strax ovan krisgränsen genom kapitalförsträckningar på några hundra miljoner mark med ett par års mellanrum. Detta är inte längre nog: i början av 90-talet var det förståeligt att huvudägarna (svenska NCC, UPM-Kymmene, Enso, Merita, Sampo, Neste och Pohjola) - själva svårt drabbade av den ekonomiska krisen - inte hade möjligheter till stora kapitalförsträckningar till Silja. Men nu är läget annorlunda och för huvudägarna vore det vettigaste att en gång för alla rekapitalisera koncernen, med en aktieemission i storleksordningen kanske närmare 1 miljard än 1/2 miljard mark, för att koncernen dels skall kunna ta förlusterna från avvecklandet av Engelska Kanal-trafiken, och dels eventuella smällar från Kvarken. Målsättningen bör vara att Silja Line-trafiken skall kunna bära den övriga skuldbördan med egna operativa medel. Först efter en sådan ordentlig rekapitalisering kommer de huvudägare som så önskar (åtminstone NCC, UPMKymmene, Enso och Merita) att kunna avyttra sina poster och dra sig ur. Och först då Silja-koncernen består av Silja Line och finansiellt står på en stabil grund kommer portföljinvesterare att intressera sig för att investera i Siljaaktien, vilket då gör det möjligt för de nuvarande huvudägarna att avveckla sina positioner. Det är således också i deras intresse att genomföra en ordentlig kapitalförstärkning som engångsåtgärd, framom att med ett par års mellanrum skjuta till ett par hundra miljoner för att hålla koncernens soliditet en hårsmån över krisgränsen. & JS

FORUM NR 11/97