Månadens person Stig Stendahl

av Janne Salonen Forum 1996-06-07, sida 24-27, 13.06.1996

Taggar: Bolag: Fiskars Personer: Stig stendahl

STIG STENDAHL,

VD, FISKAR ”Var tillväxten sker och i vilken form är svårt at säga nu: vi satsar såväl på företagsförvärv som p produktutveckling och på nya marknader. Sedan flera år ligger tyngdpunkten i USA, men det betyder inte att all satsning behöver ske i USA. dag har vi en struktur som ä klar, nu gäller det att jobb med den och stärka den, säger

Stig StendahLVD för anrika Fisk ars-koncernen. Och väl kan ha säga detta: Fiskars sålde i början avåret sin UPS-tillverkning (uninterrupted power supply, d.v.s. aggregat som skyddar datorer mot strömavbrott) till amerikanska Exide Electronics-koncernen. I samband med affären blev Fiskars ledande ägaren i Exide, med en ägarandel på 16 procent, och bör därmed vara i position att förtsätta art dra nytta av denna tillväxtbransch.

Därmed har Fiskars” soliditet förbättrats till 50 procent, vilket ger en god plattform då det gäller att vidareutveckla huvudaffärsverksamheten. tillverkningen av konsumentprodukter, dels saxar både för köks- och kontorsbruk (och för många specialindamål, dels andra skol- och kontorstillbehör, dels trädgårdsutrustning, och dels outdoor-redskap, d.v.s utrustning för fritidsaktiviteter.

Cirka 60 procent av Fiskars” försäljning äger rum i Nordamerika, och Fiskars är marknadsledande i USA både beträffande saxar och olika trädgärdsredskap (dock ej enbart under Fiskarsnamnet: t.ex. trädgårdsredskap säljs även under märket Wallace, och outdoor-utrustning under märket Gerber).

Därmed kan sägas att Fiskars är det finländska större företag som relativt sett har varit det mest framgångsrika på USA-marknaden, en marknad som har visat sig nog så svår för finländska (och överlag europeiska) företag T.ex. Amer har grundligt misslyckats i Nordamerika.

— Vår approach har varit den att vi har haft helt och hållet en amerikansk ledning i Nordamerika, förklarar Stendahl hemligheten med framgången.

— Detta har vi varit ganska ensamma om. Många har ju trott att vi här i Finland vet bäst hur man skall utveckla business i USA.

— Tyngdpunkten inom tillväxten ligger på konsumentvaror, säger Stendahl, — som nu egentligen är den enda business vi har kvar med egen tillverkning, förutom Inha-fabriken.

— Var tillväxten sker och i vilken form är svårt att säga nu: vi satsar såväl på företagsförvärv som på produktutveckling och på nya marknader. Sedan flera år ligger tyngdpunkten i USA, men det betyder inte att all satsning behöver ske i USA.

— Nva produkter tenderar vi att försöka föra ut under Fiskars-namnet, för att arbeta in det. Det finns väl en

Fiskars kan de amerikanska marknade större tillväxtpotential inom trädgårdsoch outdoor-utrustning än för saxarnas del.

Billnäs och Fiskar hemorter

Eftersom USA och Nordamerika är en så central bit för Fiskars, är det naturligt att en stor del av tillverkningen och produktutvecklingen finns där. Största delen av saxarna produceras t.ex. i USA. Men också produktionsanläggningarna i Fiskars och Billnäs är viktiga — I Fiskars och Billnäs har vi tillsammans 400-500 anställda. Fiskars är vår hemort och den satsar vi på. Billnäs, där vi har sax- och verktygstillverkning, är en modern, konkurrenskraftig industri. Vi har kanske tidigare haft mera problem med att hålla produktionen igång i Fiskars, där vi tillverkar kniva och plastdetaljer, men nog är avsikten att hålla också Fiskars igång, annars dör hela byn.

En viktig satsning för Fiskars är också hantverkarbyn, för att få in olika slags hantverkare som kan komma dit för att arbeta i Fiskars och hålla bruket levande.

— Det finns mycket produktutveckling i USA, men Billnäs är också väldigt viktigt, där det finns många duktiga och kreativa medarbetare.

Stark position i USÅ

Förutom Nordamerika har Fiskars även en stark ställning i Norden och i England, som ju är ett stort trädgårdsland. Den europeiska kontinenten har väl varit något av en lucka, men nu uppvisart.ex Tyskland en stark tillväxt. Stendahl säger sig också tro på Östeuropas potential, där börjar finnas ett köpstarkt kundsegment som är villigt att

Stig Stendahl i korthe « född: 1939 i Åb » Utbildning: diplomingenjör 1966 från Åbo Akademi

LKB-produkter AB 79-86, di 87-89, VD för Abloy Security Ltd Oy 90-92, VD för Fiskars Oy Ab 92 betala för utrustning av hög kvalitet.

Fiskars utgångspunkter inom huvudaffärsområdet är goda, speciellt imponerande är nog den starka positionen i USA, ett konststycke som få finländska företag har klarat av. Och genom att befolkningen åldras i den industriella världen så ökar också intresset för trädgårdsskötsel, vilket bör kunna ge en god potential för Fiskars. Också inom Asien kan intresset för Fiskars’ produkter öka märkbart, även om där säkert också finns en hård konkurrens från egen produktion samt inte minst en systematisk plagieringsverksamhet.

Fiskars huvudaffärsområde ger knappast potential för någon spektakulär tillväxt såsom inom elektronikbranschen, men å andra sidan bör det väl finns möjligheter till en järn, stabil expansion. Fiskars” aktieägare ser väl helst att tillväxten finansieras internt, trots den goda soliditeten efter Exideaffären.

Busterbåtar i Inha

En annan tillverkningsenhet inom Fiskars är Inha bruk i Österbotten, som förmodligen är bäst känt för sina Buster-aluminiumbåtar.

— Busterbåtarna är tvärtom vad allmänt tros inte den största produkten för Inha-fabriken, säger Stendahl dock, utan det är dels gångjärn, och del fästen för järnvägsrälsar, men sådant är juinte synligt för konsumenterna. Inom de båda sistnämnda områden har Inha en marknadsledande position inom sin marknad.

Investmentbolaget Fiskars

Förutom industrirörelsen har Fiskars också andra intressen: industrikoncernen är delvis ett investmentbolag, med en stor andel i Metra-koncernen > of N a Fiskars karakteristiska ”Classic”-sax in troducerudes 1967.Sedan dess har många varianter utvecklats kring den.

N där Fiskars nog kan sägas vara huvudägare, och dels med ett betydande fastighetsinnehav i västra Nyland.

— Vi ser Metra-innehavet på sätt och vis som ett andra ben, som har sina egna business-cykler, som sköts av Metras ledning, och där Fiskars intressen bevakas via styrelsen, säger Stendahl.

Fiskars har en röstandel på över 20 procent i Metra, och har under senare år snarare ökat än minskat på Metrainnehavet. Via Fiskars kan också familjen Ehrorooth, huvudägare för Fiskars, även sägas vara huvudägare för Metra Fiskars ”Handy”-yxa kom 1993 och har på några år blivit en Fiskarsklassike koncernen. En annan storägare i Fiskars är intressant nog Wallenberg-gruppens holdingbolag Investor AB, som uppenbarligen ser Ehrnrooths som en samarbetspartner i finländsk riktning (bergsrådet Casimir Ehrnrooth är t.ex. styrelseledamot i Incentive AB). Bergsrådet Göran J Ehrnrooth, mång Fiskars går långt tillbaka i tiden

Fiskars och Billnäs är två fortfarand verksamma produktionsorter som ursprungligen hade grundats som järnbruk under 1600- och 1700-talen, under en tid då Sverige helt dominerade Europas järnförsörjning. På den tiden kunde järn och stål nämligen inte utvinnas med hjälp av stenkol, utan måste produceras i masugnar som drevs av träkol (som inte förorenade järnet med svavel och fosfor vilket stenkolet gjorde). Långt in i vårt eget århundrade har de bästa stålkvaliteterna producerats med träkol.

I egentliga Sverige var bruksbanteringen sammantaget givetvis av vida större omfattning än i Finland:i Sverige fanns t.ex. De Geers Finspång, Geijers Uddeholm och hundratals andra järnbruk. Sverige hade även järnmalm, som inte egentligen hade upphittats i Finland.

Likväl grundades flera bruk även i Finland under 1600-talet (först Svartå,

Huvudbyggnaden på Fiskars i empirestil är ritad av bl.a. C.L. Engel.

av Gustaf II Adolf år 1616, sedan bl.a. Antskog, Fiskars (år 1649), Billnäs, Tykö, Dalsbruk o.s.v.).Det avgörande var nämligen inte tillgången på järnmalm, utan tillgången på framförallt bränsie, träkolet, samt gärna forskraft. Detta fanns såväl i Svartå och Fiskars som i Billnäs.

Under 1700-talet tappade den svenska järnexporten marknadsandelar i Europa (där England var den klart viktigaste exportmarknaden), inte minst eftersom den svenska kronan och dess Bergskollegium (där de ursprungliga bergsråden var ledamöter) fick för sig att i tidens merkantilistiska anda med en hård hand börja reglera järnproduktionen och -exporten, i syftet att driva upp priserna. Detta fick givetvis importländerna att aktivt söka alternativa leverantörer, och sådana hittades framförallt i Nordamerika samt i lik hög grad i Ryssland, där den ryska järnexporten under Katarina den Storas tid (1762-1796) började bli lika stor som den svenska.

Ännu under 1800-talet var produktionen och exporten av järn fortfarande den huvudsakliga verksamheten för såväl Fiskars som Billnäs: under decennierna före första världskriget började dock den vidareförädlade produktionen att ta en ledande roll. Fiskars var mest känd för sina plogar och andra jordbruksredskap, medan Billnäs var speciellt känd för sina yxor, vilka bl.a. exporterades till Ryssland i stora mängder.

Fiskars hade sedan 1822 befunnit sig isläkten Julins ägo (adlad von Julin), och därifrån har det Ehrarvothska intresset kommit (syskonen Ehrnrooths morfar var bergsrådet Rolf Jacob von Julin). Billnäs åter hade sedan 1720-talet befunnit sig i släkten Hisings ägo (adlad Hisinger, sedermera friherrar Hisinger och Hisinger-Jägersköld). Billnäs inköptes år 1920 av Fiskars Ab.

Bruken och gårdarna i Västra Nyland, jämte de närbelägna åboländska bruken och gårdarna (Dalsbruk, Björkboda, Tykö), bildade basen för den brukssocietet som ännu före första världskriBet var aktiv i regionen, och som representerade en kultur vars like ej längre finns idag i Finland. Bland dem som tog deliden västnyländska brukssocietetens aktiviteter var den unge Gustaf Mannerheim, sedermera Marskalk av Finland, som på mödernet hörde till släkten von Julin (nyssnämnde bergsrådet Rolf Jacob von Julin var kusin till marskalken). På ålderns höst, i mars 1946, skriver Mannerheim i ett brev till sin släkting Ingram von Julin: ”Också jag har bevarat många glada minnen från de år då man, red, dansade och levde sorgfritt på gamla Fiskars, och på egendomarna i Pojo och Tenala”. JS 9

Billnäs bruk inköptes av Fiskars Ab 1920.

FORUM NR 6-7/9 årig VD för Fiskars, är numera styrelseordförande för koncernen, och även brodern Robert G Ehrorooth är en medlem av Fiskars’ styrelse, Han är också styrelseordförande för Metra-koncernen, där även Göran J Ehrnrooth är styrelsemedlem Både Fiskars och Metra är således mycket starkt Ehrnroothpräglade företag.

Gyllenberg sidobusiness

Fiskars och Investor, samt Ehroroothfamiljens holdingbolag Agrofin. är även gemensamma delägare i bankirfirman Ane Gyllenberg Ab (tillsammans med bankirfirmans ledning).

— Ane Gyllenberg representerar väl för Fiskars en sidobusiness där vi har ett visst intresse av att följa med på ett hörn, säger Stendahl.

— Beträffande fastighetsinnehavet på Hangö udd inom Ferraria-bolaget, går utvecklingen sin gilla gång, för tillfället sakta men säkert, men vi har ingen brådska. Man skulle dock önska att beslutsfattandet vore litet snabbare på kommunalt håll. På Hangö udd utvecklar vi markägandet i klart syfte att exploatera det vid rätt tillfälle. men det större markinnehavet, skog och åkermark som ligger i Pojotrakten, har

Konsument varugruppen Oms: 1485 Mmk

Industriell verksamhet

FISKARS Oy A =] VD: Stig Stendahl | Styrelseordf.: Göran J Ehrnroot a Betydande

Bj

Investeringar fastigheter = Ferraria

Fiskars är mest käut för sin konsumentvarugrupp som tillverkar t.ex. saxar, knivar och Xxor Men företaget fungerar också som ett investeringsbolag genom sin stora aktiepost i Metra. Aktieinnebavet i Exide Electronics bärrör från försäljningen av Fiskars UPStillverkning till Exide i våras.

vi inga planer att avyttra. med rötter i gamla bruksorter, fortsät Fiskars-koncernen kommer således ter att vårda om dem, och håller att behålla gamla Fiskars huvudbygg- bruksorterna levande med fortsatt satsnad, och bruket och dess marker, där ning på konkurrenskraftig tillverk Fiskars bruk uppstod för över 300 år ning. & sedan. Och detta kan väl ses som en kulturgärning, att en industrikoncern

PORVOO BORG 650 | ooHISTORIiA |

TULEVAISUVS FRAMTID

BORGÅ ÄR ETT BRA FORUM FÖR FÖRETAGARE: Staden är ett utmärkt alternativ till huvudstadsregionen

EN FÖRETAGSMILJO I MEDVIND

Der gera, vackra Borgå är ett cenfrum inom östra Nylands ekonomiområde med fult uppbyggd service och staden ligger endast på drygt en halv timmes körväg från hjärtat av hvudstadsregionen och flygstationen.Borgås ekonomiska viveckling som företagsmiljö har länge varit gynnsam. Starka stödpunkte utgör i synnerhet den grafiska och ekekniska industrin samt den stora petrokemiska industrin på orten.

ETT BROHUVUD TILL MARKNADERNA I ÖST Särskilt lockande för exportbranschen är, att Borgå ligger centralt och har bra trafikförbindelser.

FINLANDS NÄST ALDSTA STAD - EN 650-ÅRIG KULTURSTAD

Borgå är en trivsam stad, Värdefull historisk miljö och möjligheterna att utöva ett mångfald av fritidsaktiviteter ger något för envar. I Borgå kan Du bo i Gamla stan med anor från medeltiden, i en empirestad från tsartiden, ien modern stadsmiljö eler i en rofylld lantlig omgivning.

Om företagsverksamhet i Borgå intresserar Dig, ring näringsbyrån, Antero Anfåa, tfn 915-5484 255,