Människan 2000 — nyttig läsning för teknokrater
av Bjarne Nyman Forum 1985-08, sida 18-19, 09.05.1985
MÄNNISKAN 72000 — nyttig läsnin för teknokrater
Teknikens etik för ingenjören ut i samhället för att framföra teknikens budskap.
MANNISK 18
En arbetsgrupp inom Tekniska Föreningen i Finland och Suomen Teknillinen Seura har jobbat ihop en 50-sidig skrift om kopplingarna mellan teknik, indivi och samhälle.
Det var på tiden. Rapporten kan speciellt rekommenderas för den gamla stammens teknokrater, som fortfarande bär skygglappar för att inte behöva s kopplingarna.
fortsättning på ingenjörskårens visio nära diskussion om framtiden som påbörjades härom året med publikationen Finland 2000. Denna första rapport var den finländska ingenjörskårens svar på Global 2000 och den koncentrerade sig i första hand på teknikens ekologiska effekter.
Människan 2000 går betydligt djupare än föregångaren Finland 2000. Nu har man tagit steget ut och diskuterar etiska frågor, individuella värderingar, arbete, arbetslöshet och samhällets utveckling överlag. Den diskussionen hade knappast varit tänkbar inom ingenjörskåren för 10 år sedan.
R apporten Människan 2000 utgör en
Brytningsskede
Men tiderna förändras och vi med dem Arbetsgruppen bakom Människan 2000 talar om en teknik, som påverkar både samhället och våra värderingar, och till och med vår världsåskådning. Nuvarande industrisamhällen världen över sägs befinna sig I ett brytningsskede. Man talar om ett kvalitativt språng in i ett bättre postindustrielli samhälle med humanare teknik. Språnget är enligt arbetsgruppen möjligt, om vi kan ändra våra materiella värderingar i en mera andlig och social riktning.
Det är i och för sig inget nytt konstaterande. Det har sagts tidigare, inte minst under senare hälften 1970-talet, då miljödebatten gled över i sociala diskussioner av just denna typ.
Det nya är att det nu sägs av ingenjörer som sitter inne med sakkunskap också på teknikens område. Den kunskapen har det alltid varit lite si och så med hos ”normala” samhällsdebattörer. Samtidigt har arbetsgruppen också med önskvärd tydlighet strävat till att utvidga den tekniska synvinkeln som traditionellt har varit mycket snäv.
För ingenjörer som vill vidga sina vyer utöver det rent tekniska till det filosofiska och sociala planet är Människan 2000 därför nyttig läsning som en första introduktion till ett omfattande problemområde.
Arbetsgruppens referensmaterial är imponerande, och omspänner filosofi, idéhistoria, nationalekonomi, futurologi, etik och andra för ingenjörer tämligen obekanta discipliner.
Arbetsguppen utgår från att tekniken utvecklas genom en dynamisk växelverkan mellan teknik, individ och samhälle. Resultatet av denna växelverkan har i alla tider varierat, beroende på att styrmekanismerna har sett annorlunda ut.
Tekniken och beslutsfattandet
Och det finns enligt Människan 2000 endast två mekanismer som styr den tekniska utvecklingen. Det är för det första fråga om individuella beslut att köpa varor och tjänster. För det andra styrs tekniken av den samhälleliga beslutsfattandet. Några andra styrmekanismer har arbetsgruppen inte hittat, men det kan förmodligen bero på att ”den samhälleliga besluisfattningen” av arbetsgruppen uppfattats på ett mycket vidsträckt sätt.
8/1985 FRUN,
Teknikens utveckling beskrivs av arbetsgruppen relativt ingående. I detta kapitel av rapporten finns en intressant beskrivning av hur grundinnovationer uppkommit och fått spridning. Ett exempel är hämtat från senaste århundrade, då ängfartygen ungefär år 1820 började tränga ut segelfartygen Trån marknaden. Ångfartygens andel växte och hade ett sekel senare så gott som helt erövrat hela marknaden.
Då ångbåtarnas marknadsandel av bruttotonnaget under denna tid inritas i ett tidsdiagram, fås en S-formad kurva, som är karaktäristisk för hur grundinnovationerna expanderar på marknaden.
Verkliga grundinnovationer återkommer med 50 års mellanrum. Ångrmaskinen kom på 1820-talet, järnvägen på 1880-talet och under slutet av 1930-talet skedde betydande framsteg inom kemi, elteknik och bilteknik.
Ny innovationsvåg
Som bäst håller en ny innovationsvåg att ta sina första stapplande steg på sin Skurva, föutspår arbetsgruppen med stöd av sitt referensmaterial. Innovationerna är inte kända, men en tippning i riktning mot elektronik och bioteknik ligger nära till hands. Basen för innovationerna existerar redan, konstaterar arbetsgruppen.
Även om tiden mellan väsentliga grundinnovationer är konstant 50 år, har tiden
KARIS ERBJUDER FÖRETAGEN förmånlig industrimar bra trafikförbindelser till alla dela av landet hög serviceniv mellan uppfinning och innovation i snävare bemärkelse förkortats mycket snabbt. I rapporten konstateras att denna tid halveras under hundra år.
Den som tror på periodicitet av ”de långa vågornas” natur är det relativt enkelt att skriva recept för hur vågdalarna, depressionerna, skall klaras av. Det gör arbetsgruppen också, men medger att det finns forskare som överhuvudtaget inte tror på långa vågor, och de som tror att uppkomstmekanismerna för vågorna är mycket mer komplicerade.
Gamla modeller — och nya
Samhällets utveckling beskrivs med hjälp av modeller som utvecklats av både moderna och något äldre filosofer och debattörer. Pekka Kuusi, Charles Darwin, Cesare Marchetti, Pentti Malaska, Arnold Toynbee, Jean Jacques ServanSchreiber, Herman Kahn, Karl Marx och några till har alla fått delar av sina modeller och tankegångar genomgångna av arbetsgruppen, som också dragit slutsatser om vad det är värt att satsa på i dagens samhälle för att garantera en bättre morgondag.
Teknikens inverkan på samhället behandlar teknikens sociala chocker, utvärdering av teknik, och hur viktigt det är att informera om teknik för att också lekmannen skall förstå vad det är fråga om. Detta kapite handlar också om samhällets krav på tekniken och hur den samhälleliga styrningen av teknik sker i olika ekonomiska system.
Rapportens senare kapitel handlar om värderingar, etik, arbete och arbetslöshet, dvs ämnesområden som för ett decennium sedan var främmande för de flesta ingenjörer. Idag finns det tydligen ett uppenbart behov av att diskutera dylika frågor — även bland ingenjörer.
Vad är arbete?
T ex begreppen ”arbete” och ”arbetslöshet” förtjänar en ingående diskussion, särskilt i en tid när arbetslivet väntas undergå betydande förändringar. Med arbete avses I detta fall avlönat arbete eller ersättning för att man en viss tid av dagen befinner sig på anvisad plats. Ingen avlöning betyder arbetslöshet för många — fritid för andra. Mycket av det som vi sysslar med på fritiden utförs av andra människor | deras dagliga värv.
Diskussionen om värderingar, arbete, etik, mm upptar ca hälften av utrymmet i rapporten Människan 2000. Det är naturligtvis riktigt, med tanke på att ingenjörerna nu har ställt människan i centrum. Det kan eventuellt med tiden hjälpa till att göra konturerna på den teknokratbild som automatiskt stämplas på ingenjörer en aning suddigare. Bjarne Nyman 9
HYVINKÄÄ PA HYVINGE (5
KARIS STAD
VÄSTNYLANDS HANDELSCENTRU ca 8.300 inv. (närregion ca 18.000 inv.) språkfördelningen ä 67 Yo svenskar och 33 4 finna ca 3.700 arbetsplatse de största industrierna är
Oy Sisu-Auto Ab, bilar
Fix Svenska Trikå Ab, trikåprodukter Oy Stockfors Ab, metallinredningar Oy Tricol Ab, trikåvävstillverkning
INDUSTRIHALL UTHYRE — utrymmen efter behov, 100—1.000 m? — förmånlig hyr — nära centrum
TAG KONTAKT — DET LÖNAR SIG handelskammare och näringsombu till företagens tjäns trevlig och förmånlig boendemiljö (hör dig för om tomt- och bostads priserna)
FRUN 8/1985
Karis sta näringsombud Georg Liljestrand Stadshuset 10300 Karis
RING 911-3181 19