Människans informations-beteende utforskat

av Christer Ekebom Forum 1987-03, sida 09, 19.02.1987

Taggar: Orter: Uleåborg Teman: forskning

Människans informationsbeteende utforska vilken roll spelar människan inom den moderna informationstekniker? Utvecklingen av informationssystemen har mycket långt koncentrerats till de tekniska applikationerna. Människans reaktioner och beteendemönster har inte I någon högre grad uopmärk sammoats.

id Uleåborgs universitet genomfördes Vie 1981—385 ett forskningsprojek vars syfte var att utreda utvecklingen av en människonära systemmetodik. Projektet, som går under benämningen SYKE från den finskspråkiga projektrubriken Tutkimus ihmiskeskeisen systemointimetodiikan kehittämisestä, har i första hand finansierats av Finlands Akademi och i forskningsarbetet har deltagit representanter för undervisningen i informationsbehandling, arbeisvetenskap och utbildningspsykologi vid Uleåborgs universitet samt en del av personalen vid Kemiras produktionsanläggningar i Uleåborg. Kemiras fabrik deltog i en praktikfalisstudie i anslutning till projektet.

Internationell forskarskara Ansvarig ledare för projektet var professor Pentti Kerola vid institutionen för informationsbehandling. Som den andra huvudforskaren har fungerat biträdande professor Johan Weckroth från arbetsvetenskapliga institutionen. I projektet deltog också ett antal utländska forskare av vilka kan nämnas bland annat professor W Taggert från Florida International University, docent H-E Nissen från Lunds universitet, professor P Torfrance från Georgia University, professor D Kolb från Case Western University och professor E Mumford trån Manchester Business School.

Mångfacetterat problemkomplex

Undersökningens mål var att utreda — systemens och deras omgivningars inverkan på varandra, -— användarnas informations- och databehov samt hur dessa behov tillfredsställs, speciellt genom den information som genereras via informations- och datasystem, samt — systemens interna struktur och funktion med dess olika resurser.

Problematiken i förskningsprojektet indelades i fem olika grupper: I Vetenskapliga modeller av människan samt de dialektiska eller assymmetriska utvecklingsmodellerna. Människans snillrikhet i fråga om informationsbehandling baserar

FÖRUN, 3/198 sig på en dialektisk struktur i många plan, vilkas möjligheter människan i allmänhet inte förstår eller kan utnyttja.

II Metoder och medel för självkritisk granskning av de empiriska informationsstilarna. Dagens indikatorer för självkritik kan rekommenderas för en orienterande uppfattning av informationsstilar. De brukade observationsmedlen är till sin struktur verbal-rationella och därför kovergenssökande.

III Undersökning av bruket och ibruktagandet av adb-system. Metoden för undersökning av funktionen och modellen för ett lyckat genomförande i praktiken kan rekommenderas att användas samtidigt, ävenom samverkan kräver mycket resurser.

IV Systemarbetets människonära metoder och redskap. Indikatorer för självkritik kan rekommenderas som ett redskap för grupparbete då de gemensamt godkänts av de deltagande personerna och anpassats till den systemprocess som fungerar enligt människans empiriska utvecklingsmodell. V Människonära teorimodeller för utvecklandet av informations-, data-, och adbsystem. Den utveckling av den människonära systemteorin som SYKE-projektet startade, kan anses vara det första steget på vägen. Jämfört med utvecklingen inom fysiken kan detta steg anses vara det första steget från Newtons mekanik mot relativitetsteorin. Ju bättre vi känner människans inre beteendemönster vid informationsbehandling desto bättre kan vi utnyttja datorerna i vår verksamhet och vårt arbete.

Bara en början

Ovanstående indelning med de mycket kortfattade och mycket teoretiska motiveringarna, visar att forskningsprojektet täckte ett synnerligen vitt fält av problemkomplex. Professor Kerola kanstaterar också mycket riktigt att resultatet av själva projektet inte som sådant kan tillämpas i praktiken, men väl ligga som underlag för mera tillämpad och praktiskt inriktad forskning för att utveckla samverkan meitlan människan och den elektroniska informationsbehandlingen.

Projektet har lyckats få fram olika metoder och modeller för den praktiska forskningen. Speciellt nyttigt och viktigt är projektets inriktning på den mänskliga faktorn.

Uleäborg

Människan måste idag anses vara en fullständigt integrerad del av det moderna informationssystemet och inte bara en brukare. Det är därför viktigt att människans beieendemönster blir noggrannt utrett.

Den irrationella människan

Jämfört med en elektronisk dator, fungerar människan egeniligen ganska irrationellt och ineffektivt. Men samtidigt har människan en unik förmåga att överblicka och resonera. Detta kommer sig av att människans informationsbehandling vanligen styrs av flera sinsemellan motstridiga strävanden. Det finns i vårt medvetande hela tiden flera motivkomplex som alla söker prioritet.

Människans speciella sätt att behandla den information hon matas med, bör beaktas då de elektroniska systemen byggs upp, åtminstone till den del dessa system ska samverka med en människa. Det räcker således inte med att ett program är enkelt att använda, programmets hela funktion bör anpassas till det mänskliga beteende så, att människan inte behöver uppleva sig vara en slav eller betjänt för systemet.

I praktiken innebär detta att företag oc institutioner som inför eller utvcekiar adbsystem, i högre grad bör beakta människans speciella krav och behov. Den del av personalen som berörs av förändringen, bör få vara med i planeringen i ett så tidigt skede som möjligt. På det sättet får personalen förtroende för det nya systemet och kan också bidra med nyttiga synpunkter om praktiska rutiner. — Det väsentliga är, påpekar Kerola, att personalen lär sig övervinna sin rädsla och därmed sin negativa attityd till det nya. I och med det väcks ett spontant positivt intresse för det nya systemet och de inblandade människorna kan anamma nya tankebanor, som lättare gör att gamla invanda rutiner kan förändras. Det är nämligen inte sagt att den gamla rutinen, som i det tidigare systemet fungerade utmärkt, i det nya systemet fungerar ändamålsenligt.

För stora munsbitar

En annan viktigt detalj är att företagen idag satsar för mycket på adb-system på en gång. Man bör utveckla sitt system så att det fungerar optimalt enligt dagens behov, men samtidigt se till att systemet är utvecklingsdugligt och mottagligt för förändringar som kan och kommer att påkallas av förändringar i verksamhetens inriktning och omfång.

Kort sagt: rätta maskinparken och systemen efter behovet och inte tvärt om.

Hur detta ska gå till i praktiken är en utmaning för den tillämpade forskningen. Nu finns redskapen och modellerna klarlagda, tack vare SYKE. Christer Ekebom 9