MapperKit

av Bjarne Nyman Forum 1984-11, sida 10-11, 13.06.1984

Taggar: Bolag: Oy Sperry Ab Teman: teknik

F RUN 11/84 11/84 F RU en private placing till internationella investerare. Efter en tid kan man göra ytterligare en, Först därefter, dvs då bolaget blivit känt är det moget för en börsintroduktion. Wärtsiläs börsintroduktion i London betecknar Granvik som ett specialfall i det här sammanhanget. Finansdirektör Klaus Grönbärj förklarar att orsakerna till emissionen var både strategiska och finansiella, I första hand motiverades emissionen av den pågående internationaliseringsprocessen och strävan att expandera. Vidare gällde det att göra bolaget och dess aktier kända så att aktierna kan fungera som betalningsmedel utomlands. Dessutom var emissionen en PR- och imagefråga.

År pengarna verkligen billiga?

Det talas ofta om att de finländska företagen fått billiga marknadspengar tack vare utlandsemissionerna. Detta är emellertid en generalisering. Jan Granvik understryker att priset på det utländska kapitalet måste ses ur ett längre perspektiv.

— Man kan inte säga att en emission är billig även om kostnaderna är endast två procent av det influtna kapitalet ens om man lägger till utgifterna för dividender. Eftersom marknaden är begränsad och det samtidigt är viktigt att hålla bolaget känt genom nya emissioner kan det därför vara svårt att komma tillbaka om man suger upp för mycket kapital på en gång.

Klaus Grönbärj anser inte att Wärtsiläs emission var för stor. — Det var helt enkelt frågan om ett behov av pengar och företaget har inte planer på någon ny utlandsemission inom den närmaste framtiden, säger han. Dessutom ökade antalet aktieägare endast med ca 100 Wärtsilä har också fått ett större förtroende i utlandet tack vare att aktierna också noteras på börsen i Stockholm. För Waärtsiläs del kostade emissionen 2 procent av det influtna kapitalet på drygt 202 Mmk. Grönbärj berättar vidare att alla aktier gick till handplockade placerare och att 70—80 procent av dem stannar i Storbritannien,

Internationaliseringen fortsätter

På frågan om fortsatt intresse för utlandsmarknader bland de finska bolagen svarar Jan Granvik att internationaliseringen sannolikt fortsätter.

— Dollarns pris och de sjunkande kurserna, framför allt i USA, talar för att de internationella placerarna strävar till att diversifiera. Egentligen är det endast börserna i Helsingfors och Oslo som har en stabil utveckling, säger han och tillägger att de utländska investerarna i viss mån tycker att den finska marknaden är tung och begränsad. O 10

Av Bjarne Nyman

Farväl nyanalfabetism?

NU KAN ANVÄNDAREN SJÄLV ANPASSA SINA ADB-APPLIKATIONER

Att kunna programmeringsspråken blir förmodligen inte — såsom det ibland har befarats — utslagsgivande för om en människa klarar sig i informationssamhället eller inte. Det ger den senasta utvecklingen på ADB-tillämpningarnas område besked om.

Oy Sperry Ab presenterade nyligen sitt nya MapperKit-system som gör det möjligt för ADB-användaren att själv modellera om sina datatillämpningar. Systemet bygger i bög grad på finländsk mjukvarukkunnande.

BH Då applikationsgeneratorn Mapper introducerades för ett antal år sedan väckte den uppmärksamhet främst tack vare sin användarvänlighet. Användaren fick ett verktyg som gjorde det möjligt för ho nom/henne att själv bygga upp applikationer och göra förändringar i existerande system. Och det behövdes inga specialkunskaper i datateknik för att resultatet skulle bli lyckat.

Till dags dato har tusentals applikationer världen över byggts upp med hjälp av Mapper. Av dessa finns ett hundratal i vårt eget land, tex hos Finnair, SaabValmet, Wärtsilä, Silja Line, Finska Socker, Helsingfors sparbank och Åbo Akademi.

Orsaken till Mapper-framgången står alltså att söka på användarplanet. Användaren inges nämligen en känsla av att han jobbar med sitt gamla, invanda och trygga system med information i rapporter, rapporterna i arkivlådor, o s v. Med hjälp av enkla, men mångsidiga kommandon kan terminalarbetaren sedan plocka ut information, göra sammanställningar, förändringar, nya uppställningar och utskrifter, dvs göra saker som vanligtvis kräver ett flertal ganska invecklade dataprogram,

Sist men inte minst: Användaren kan själv avgöra när och hur jobbet skall göras.

Ytterligare ett steg framå Öy Sperry Ab har nu tagit ett steg vidare genom att introducera sitt MapperKitsystem. Bakom denna nya teknik finns naturligtvis Mapper som ett element. Det andra elementet utgörs av en standardmetod för applikationsplanering som i huvudsak konstruerats av utvecklingschef Pekka YliOlli och i praktiken tillämpats av Pekka Aalto båda vid Oy Sperry Ab.

I korthet innebär denna ADB-tillämpning nya möjligheter för användaren att göra förändringar i sina Mapper-applikationer. Det kan t ex vara fråga om applikationer för produktions- och materialstyrning, lagerövervakning, personaladrmministration eller bokföring. Alla ”kittar” går enkelt att modifiera så att de passar företaget eller avdelningen. Och dessa modifieringar kan göras utan specialkunskaper i datateknik.

Enligt Pekka Yli-Olli är det nödvändigt att ha modifierbara ADB-applikationer. Annars blir företag och organisationer tvungna att modifiera sin verksamhet så £tt verksamheten passar ADB-systemen och inte tvärtom.

— Alternativet till modifierbara applikationer är att datatekniken bromsar företagets utveckling i stället för att stöda den, säger Yli-Olli.

Dyrt att modifiera vanliga applikationer

Enligt amerikanska beräkningar blir det kostsamt att modifiera ”normala” mjukvaror så att de passar dagsläget inom företag och organisationer. Till och med så dyrt att en programvaruapplikations pris när den tas i bruk är endast en tredjedel av den slutliga kostnaden. Två tredjedelar av kostnaderna går alltså åt till att göra förändringar i programvaran efter installeringen.

— Tack vare MapperKit kan kostnaderna för modifikationer av tillämpningarna minskas betydligt, eftersom modifieringen kan ske utan speciella kunskaper i ADB

Utvecklingstid

Implementering Användarpåverkan Flexibilitet före installation Flexibilitet efter installatio och programmering, säger Pekka Yli-Olli.

Det finns två orsaker varför vanliga ADB-tillämpningar är så besvärliga att modifiera. För det första uppbyggs alla applikationer med hjälp av något programmeringsspråk, Dessa är ju som bekant beskaffade så att varje liten punkt, bokstav och siffra är ytterst viktig. Ett litet felslag betyder att programmet inte fungerar. Enligt Yli-Olli ser resultatet ut som ett pussel uppbyggt av tusentals bitar. Vem som helst kan inse att det är svårt att modifiera att pussel. Det går inte att kasta om två bitar sinsemellan.

För det andra konstrueras programvaran normalt enligt olika metoder för varje gång en ny applikation ser dagens ljus. Det finns inga standardiserade metoder.

Enligt Pekka YLl-Oli kan situationen jämföras med att bygga ett hus bestående av ytterst sköra material utan några som helst byggnadsstanderder.

I tabellen här invid görs en jämförelse mellan standardprogramvaror (Load&Go), skräddarsydda applikationer (T), Mappersystemet (M) och det nu lanserade MapperKit-systemet [MK]. (Tabellen är uppgjord av Oy Sperry Ab.)

Oy Sperry Ab:s MapperKit introducerades nyligen i Finland (som första land i världen). En viktig faktor bakom systemet är en standardiserad metod för applikationsplanering, som konstruerats av Sperrys utvecklingschef i Finland, Pekka Ylt-Olli. Till höger på bilden står Matti Heikola, som representerar Sperrys Mapper-5 datorer.

Antalet stjärnor i tabellen anger fördelar hos de olika typerna av applikationer. Enligt Pekka Yli-Olli är det uppenbart att MapperKit är ”den felande länken” som nu alltså har hittats.

Nya möjligheter

Oy Sperry Ab och de mjukvaruhus i vårt land som Sperry samarbetar med (Tietosysteemit Oy, Tietosuora Oy och Modulsystem Oy) har tillsvidare utvecklat “mapperkittar” för resursadministration, löneräkning, ekonomiförvaltning och ett system för biljettförsäljning, som väckt internationell uppmärksamhet. Dessutom är en kit för produktions- och materialstyrning under arbete.

Enligt Sperry-bolaget innebär MapperKitt-systernet nya möjligheter också för programvaruhusen, som sedan de utvecklat en kit för ett visst ändamål, redan vid ett första kundebesök kan modifiera den så att den passar direkt för kundens behov.

Inom större företag innebär MapperKitsystemet att ADB-avdelningens roll och uppgifter i någon mån kommer att förändras. Den största förändringen är att avdelningen får mera tid över till utvecklingsarbete.

Inom större företag kan ADB-avdelningen givetvis ovckså åta sig att utveckla egna kittar, ifall lämpliga inte finns på marknaden. Det har t ex de finländska företagen Rauma-Repola Oy och Thomesto Oy valt att göra.