Maraton för tre - ”winner takes it all”
av Ragnhild Artimo Forum 1991-01, sida 09-10, 24.01.1991
Elisabeth Rehn: — Koncentrera jakiplansköpen till en leverantör!
Jaakko Ioniemi: — Planets prestanda avgör; det är luftstridskrafterna som gör utvärderingen.
LÅNGT TILL MÅL
JAS
Maraton för tre — LJ winner takes all”
Text: Ragnhild Artimo
Sextio plus sju är en långt större pott än tjugo plus fem. Försvarsministern tog en klar mediaseger 3 januari då jaktplansfrågan fick en ny vändning med utspelet att anskaffa samtliga nya jaktplan från en enda leverantör. Därmed har denna maraton gått in i ett helt nytt lopp med en ännu mer lockand medalj för segraren.
der ordförandeskap av Jaakko
Honiemi överlämnade 3 januari sin rapport med förslag till resursfördelning och -utveckling till försvarsminister Elisabeth Rehn, men det blev ministern som skördade rubrikerna i pressen genom förslaget att den planerade jaktplansanskaffningen koncentreras till en enda leverantör.
Samtidigt som utspelet och den nya offertrundan fördröjer hela beslutsprocessen (kanske till förmån för ”försenade” JAS), är beslutet en seger för förnuftet: försvaret och nationen har allt att vinna på att köpa alla plan av en enda tillverkare, både med tanke på enhetspris (förhoppningsvis), rationell service och kontrollerade underhållskostnader, samt skolning (piloter och servicepersonal är korsvis gångbara vid alla tre flygflottiljerna, inte bara en). Det betyder också mindre sårbarhet.
Nu får offertförfattarna vid Dassault-Brequet (Mirage 2000), General Dynamics (F-16) och Saab Flygdivisionen (JAS 39 Gripen) sätta sig ner och tackla matematiken på nytt, kanske med ännu läckrare industrisamarbetspaket och kompensationsköpslöften än de redan presenterade. Det ä [Fö oda, delegationen un FÖRUN, 1/199 upplagt för en allt diffusare gränsdragning mellan intressen och prioriteringar, mellan nationella industriförhoppningar och rent försvarstekniska strategiska vinklingar.
Planets prestanda avgör
För försvarsmakten är frågan om industrisamarbete och kompensationsaffärer inte det avgörande kriteriet då flygvapnets nya jaktplan skall väljas. Hur det finska luftrummet försvaras har mycket litet att göra med industrins tekniska konkurrenskraft. Hur de nya planen beter sig i luften i t ex en stridssituation är betydligt viktigare.
Vilka kriterier kommer att avgöra vid det viktiga valet — Den helhetsutvärdering vi har framför oss gäller såväl teknik som service- och driftsekonomi, konstaterar Överstelöjtnant Jouni Pystynen som är ordförande för den arbetsgrupp som vid Lufistridskrafternas stab skall utvärdera de tre plantyperna. — Vi tar fasta på operativa och ekonomiska aspekter, medan däremot de handelspolitiska dimensionerna faller utanför vår sektor.
Överstelöjtnant Pystynen konstate Mirage 2000
Tar att planets prestanda givetvis är ett avgörande kriterium vid detta viktiga val.
— Tekniska egenskaper som hastighet, styrsystem, stigning, svängförmåga, totalmanövrerbarhet och naturligtvis beväpning samt sist och inte minst de olika systemens koordination är här i fokus.
Om valet faller på svenska JAS, blir då beväpningen densamma som hos svenska försvaret — Om det konceptet befinns lämpligt också för oss, är det troligt att så sker. Det är ju också ekonomiskt med tanke på långa serier och enhetspriser. Men vi är inte där än.
Kommer finska flygvapnet att vara engagerat i det tekniska utvecklingsarbetet på JAS, om JAS blir vårt val — Det är nog ganska klart att vi i det fallet kommer att vara involverade i utvecklingsarbetet, åtminstone till den del det handlar om anpassninge till våra specifika behov. vän ess — Helhetsutvärderingen gäller både teknik och driftsekonomi, säger överstelöjtnant Jouni Pystynen vid luftstridskrafternas stab.
JAKTPLAN…
Pystynen svarar diplomatiskt nog inte på frågan om han själv i detta skede har någon preferens.
— Jag har naturligtvis bildat mig en uppfattning om de olika plantyperna, deras företräden och svagheter. Men det är fråga om mycket komplexa helheter och arbetsgruppens jobb är nu att — inom detta år — bena ut vad de respektive leverantörerna erbjuder, att uppställa en preferensordning för de tre plantyperna, och göra en framställan om det slutliga valet.
Evalveringspass för alla tre
JAS 39 Gripen liksom Mirage 2000 och F-16 kommer att granskas i sömmarna av flygvapnet inte bara offertsida för offertsida, ‘stan också i luften.
— Dessa evaluation flights är det meningen att genomföra under slutåret. berättar major Kalevi Reiman, informationschef vid Luftstridskrafternas stab.
— Då utvärderas konkret hur planens faktiska egenskaper, tekniska prestanda och beteende motsvarar specifikationerna i offerterna.
Major Reiman vill inte uttala sig om planen i detta skede, ännu mindre nämna någon egen preferens.
— Genom att finska flygvapnet har sina egna behov och specifikationer, som avviker från behoven hos andra länders flygvapen, är det inte möjligt att evaluera ibrukvarande Mirage 2000- och F-16-plan. Jaktplan är alltid mycket långt skräddarsydda vad gäller bl a elektronik, beväpning o s v.
Förslaget att koncentrera hela jaktplanspaketet till en enda leverantör ser Reiman som i många avseenden vettigt, främst med tanke på enhetspris och underhållskostnader — men han ser också en negativ aspekt — dock av sekundär betydelse — Det har varit en rikedom för finska försvaret att ha t ex flygmateriel från olika länder, från öst och väst. På det sättet har flygstridskrafterna Å — Alla de offererade planen skall evalueras i luften under slutåret, säger major Kalevi Reiman vid flygvapnet.
tekniska och kunskapsbas varit bred och täckt olika försvarsstrategiska ideologier och synsätt och gett ett bredare beredskapsregister.
Om anskaffningstidtabellen konstaterar major Reiman att tänjmarginalen är knapp — Det är ju utdateringen av Draken-planen som är avgörande, och ett antal plan tas redan i år ur bruk. Den tidsmarginal vi kan operera med i leveranserna handlar om några månader, men absolut inte ett eller flera år.
Tidtabellen definitiv
Försvarspolitiska delegationens ordförande Jaakko Iloniemi — VD för Näringslivets Delegation EVA — konstaterar om policyn för försvarets materielanskaffning — Finland har av hävd eftersträvat en balanspolitik i dessa beslut enligt konceptet en tredjedel från öst, en tredjedel från väst och en tredjedel inhemskt. Denna balanspolitik har också kunnat motiveras med att Sovjetunionen genom åren kunnat erbjuda både tekniskt och prismässigt mycket konkurrensduglig materiel; dessutom har östhandelsmatematiken här varit ett kriterium. Med jaktplansbeslutet har vi en ny sits genom inte minst de teknologiska aspekterna. Koncentrationsförslaget ger å sin sida förutsättningar för bättre totalekonomi.
VD Iloniemi vill ogärna definiera kriterierna för det slutliga jaktplansvalet — Självfallet måste jaktplanets tekniska prestanda vara det avgörande argumentet, men den utvärderingen skall naturligtvis ske hos luftstridskrafterna. Min kännedom om dessa frågor är begränsad. Allmänt taget bör pris-kvalitetsrelationen för det jaktplan som flygvapnet väljer vara överlägsen.
Kan man tänka sig att ge avkall på anskaffningstidtabellen, alltså acceptera en senare leverans än nuvarande offertkriterier förutsätter — Nej. Anskaffningstidtabellen baserar sig på försvarets behov. De ibrukvarande jaktplanen blir helt enkelt för gamla för att ekonomiskt kunna hållas i ”trafik” — underhåll och service blir alltför kostsamma för att kunna försvaras. Det är precis som med bilar: man måste byta ut dem i tid för hyfsad totalekonomi, säger Iloniemi.
Större order lägre priser?
De tre aktörerna i jaktplansdramat, tillverkarna av JAS 39 Gripen, Mirag 2000 och F-16. inlämnade sina offerter till försvarsmakten i november. Me offerten gällde då endast planen till Satakunta Flygflottilj, som skulle stå först i turen för nya jaktplan — det handlade om 20 ensitsiga stridsplan och 5 tvåsitsiga skolningsplan. Förslaget att shoppa hela kvoten på ett enda ställe betyder nu alltså ny offertrunda.
Hur ser man på Saab Flygdivisionen på JAS utgångsläge i den nya situationen — Med sextio plus sju plan har vi en helt ny sits, säger Matti Lumme, direktör på Saab-dottern Scan Auto och överste i a. — Utvecklingskostnaderna skall ju slås ut på säkra beställningar och en viss bit på optionen. Svenska försvarets paket inberäknat växer serien nu från 170 till 212 vilket självfallet betyder större säkerhet för IG JAS i kalkylerna. Och också i marknadsföringen: om Sveriges östra grannland väljer JAS som nytt jaktplan, har det en stor betydelse för svenska försvarets egna beslut i saken. För att inte tala om imagebetydelsen internationellt av att ha JAS i två nordiska länder,
Vilken effekt har en större potentiell order på enhetspriset — Jag gissar att beredskapen till positiva lösningar på den punkten är stor. Och för finska flygvapnet är det ju klart att en plantyp i alla avseenden blir en mera ekonomisk och tekniskt också smidigare lösning.
Vad innebär de flere planen för kompensationsaffärerna, förlåt, industrisamarbetserbjudandet — Den längre serien ger större säkerhet för alla parter, och ger ännu bättre möjligheter att satsa på långsiktighet och mångsidighet. Jag skulle föreställa mig att reaktionerna är mycket positiva också hos den finska industrin, och att exempelvis Valmet i det nya diskussionsläget har ännu större motivation för satsningar på projektet. Några kvantitativa definitioner för Industrigruppen JAS" skiss till industrisamarbete i det nya volymmässigt ”större” läget har vi naturligtvis inte ännu, då saken är så färsk. ÅA — Med en större plankvot slås utvecklingskosmaderna ut på fler enheter, säger direktör Matti Lumme vid Scan Auto.