Marknadsekonomin kräver starka ledare
av ThF Forum 1980-08, sida 07, 07.05.1980
Taggar: Teman: marknadsekonomi
ledaren
Marknadsekonomin kräver starka ledare
DET MODERNA om än inte perfekta välfärdssamhället och det starka solida företaget — står de i ett olösligt motsatsförhållande till varandra som ofta antyds, eller behöver de varandra? Eller är det rentav så att den ena är en förutsättning för den andra; att det starka växande företaget under en effektiv ledning utgör förutsättningen för dagens välfärdssamhälle? .
Man kunde formulera frågan också så här: vilken form av ekonomiskt system skapar större välstånd — planekonomi eller marknadsekonomi?
Det råder knappast någon tvekan om att välståndet är högre i de västerländska mera eller mindre reglerade marknadsekonomierna än i de socialistiska ekonomierna. Det kanske mest dramatiska exemplet på betydelsen av fri företagsamhet är Japan, som vid sekelskiftet hade en industriell utvecklingsnivå som motsvarade det dåtida Rysslands. Japans levnadsstandard hör till en av de högsta i dag, i stor utsräckning på grund av att man gynnat fri företagsamhet och låtit starka företag växa fram.
Det socialistiska systemet kännetecknas av en centraliserad planering som dikterar vad produktionsmedlen bör tillverka. Det finns föga rum för individuell företagsamhet, eftersom målsättningarna är både kvalitativt och kvantitativt givna av de statliga planeringsorganen.
Det marknadsekonomiska eller kapi FORUM 8/8 talistiska systemet bygger på fri företagsamhet, som styrs av marknadens behov och efterfrågan på företagens varor eller tjänster. Ursprungligen var den statliga inblandningen relativt liten, men under de senaste decennierna har den ökat betydligt, med följd att rätten och möjligheten till företagsamhet försvårats. Å andra sidan bör det betonas att man inte kan låta företagen få husera fritt, utan dagens samhälle kräver planering och samordning av resurserna så att samhället som helhet kan utvecklas och tjäna alla medborgarkategorier. Men för stor inblandning är av ondo. Kännetecknande för marknadsekonomin är också att det inte är ett system i och för sig, som lett till att samhällets välfärd utvecklats och ökat, utan att det varit en speciell typ av mänska som skapat grunden för dagens välfärd. En mänska som visat prov på ledarskap, fantasi och riskvillighet och inte bara sett vinst och makt som sin belöning, utan också det konkreta framväxandet av något — företaget, kapitalet. Den italienska sociologen Franco Ferrarotti beskriver ”företagsmänskan” på följande sätt: ”Socialismen skulle kunna fungera om det vore möjligt att uppfinna en ny mänska, men till dess har kapitalismen fördelen av sin uppfinningsrikedom. Det enda som kan ta livet av kapitalismen är att den glider in i byråkratins stagnation. Så länge vi har den före detta jordbruka ren som på 1800-talet blev entreprenör, den tölpiga figuren, som inte bryr sig om ifall han är omtyckt eller inte, kommer kapitalismen att överleva. När vi förlorar den här typen av mänska kommer vi att ha problem.”
Håller den här ledartypen på att försvinna? Besätts de stora företagen med yrkesledare —teknokrater — som blir en motsvarighet inom företagen till den offentliga förvaltningens tjänstemannaanda? Är det bara de små flexibla och innovativa företagen förunnat att hålla sig med de riskvilliga ledarna som ser vinst och tillväxt som en utmaning och belöning?
Företagens problem i dag är många och stora: energifrågan, lönsamhet, soliditetl, nybildning av kapital, osäkra marknader, hård konkurrens, fluktuerande priser, inflation, arbetslöshet och allt ökade krav från samhällets sida både i form av skatter och bestämmelser för att nämna några. Men det största problemet kommer att vara företagsledaren — om man förmår skapa ett starkt företagsledarskikt som är besjälat av företagsamhet. Bara starka ledare kan skapa starka företag med beredskap att lösa alla de problem som möter företagen av i dag. Och bara starka företag utgör en säkerhet för att det fria välfärdssamhället består.
ThF O