marknadsekonomin tar skruv i DDR-kombinaten

av Erkki Olin Forum 1990-17, sida 22-23, 08.11.1990

Taggar: Teman: ekonomi

fortsättning från sid 17

FAKS, som styr och optimerar dieseldriften. I försöket var datorn uppkopplad till TH över en 64 kbit/s förbindelse. Kontakten till Bremen upprätthölls över det europeiska videokonferensnätet med bandbredden 2 Mbit/s. De finländska parterna hade även bildtelefonkontakt med varandra — I den fiktiva situationen steg temperaturen i fartygsmotorns kompressor oroväckande, Besättningen i Vasa tog kontakt med rederiets ingenjör, som satt i TH:s videokonferensstudio. Ingenjören gav order om att kontakta leverantörens experter på IIA, som kunde lokalisera felet med hjälp av data-, video- audioinformation. Felet eliminerades och klassificeringssällskapet i Bremen kunde följa med hela processen. Det gick snabbr och behändigt, berättar Charles Sederholm. Den oroväckande situationen kunde alltså avhjälpas utan att någon tvingades förflytta sig till själva fartyget, som i verkligheten kunde ha befunnit sig på andra sidan jordklotet. Inbesparingarna i fråga om tid och pengar torde vara uppenbara.

Systemen allt mer invecklade

Utvecklingen inom sjöfarten går mot mera invecklade och längre automatiserade system ombord på fartygen samtidigt som antalet besättningsmän minskar. Folk ombord skall i hög utsträckning vara allround människor, inte experter på sofistikerade propulsionssystem eller data.

Med Marin ABC kan besättningsmännen via arbetsstationer (datorer) låta expertsystemen i datorn analysera och lokalisera eventuella störningar. Om det är fråga om mindre fel ger datorn svaret och säger hur det kan avhjälpas med människokraft, ifall den inte klarar av det direkt på egen hand.

När det är fråga om allvarligare problem kan motorleverantörens experter via rederiet kontaktas. Förbindelsen från fartyget till rederiet går över satellit och samma information finns samtidigt att tillgå på alla skärmar. Tack vare bredbandssystemet ryms förutom data, även video med i ett eget fönster på skärmarna. Det är med andra ord fråga om multimedia information.

— Besättningen kan via videon få detaljerad information om hur ett lokaliserat fel skall avhjälpas. Steg för steg kan experterna via videosnuttar, muntlig information och data visa hur besättningsmännen skall gå till väga och klassificeringssällskapet kan följa med händelseförloppet på egna skärmar. Alla parter har tillgång till samma information, berättar Sederholm.

Marin ABC, skall vara genomfört före utgången av år 1992. Då kommer ett fartyg, som nu går under namnet Marin ABC Pilot Implementation att vara utrustat med den avancerade tekniken. Förutom tekniskt ledarskap på området förväntas projektet ge de europeiska rederierna ett välbehövligt lyft. Projektets budget går på cirka 2,5 miljoner ECU. [L 22

Montering av elektrisk mätapparatur på EAW i Berlin.

MARKNADSEKONOMIN TAR SKRUV I DDR-KOMBINATEN

Text: Erkki Olin!/Berlin; Frankfurt

Först nu kommer all vanskötsel i dagen i det östtyska industrisamhället. Östtyskarnas förklaringar avviker inte särskilt mycket från västtyska uppfattningar. Enstämmigheten är rörande.

lideles nyligen hette EAW-AutomaPR AG ännu Kombinat VEB Elektro-Apparate-Werke. Berlin-Treptow “Friedrich Ebert”. Men det var för 6 dotterföretag och 14 000 arbetsplatser sedan. Hur gick det egentligen till då Berlinföretaget EAW, som tidigare hade 32 000 anställda, bantades ner med hälften — Ja, allting har gått så snabbt att vi knappt hunnit reflektera över vad som egentligen hänt, säger den friställda chefen för generaldirektörens kansli, diplomingenjör Detlev Zielke. Zielke vet inte om han kommer att få något nytt jobb på EAW efter omruskningen, och kan bara tala i allmänna ordalag om den framtida verksamheten. Generaldirektören — dr Wolfgang Jacob, har entledigats, men är ännu med i bilden och återanställs väl på nya villkor. För ögonblicket kan han inte träffas.

Tala med cheferna på dotterbolagen — För att få en något mer detaljerad inblick bör ni tala med ledningen på vart och ett av de nybildade 16 dotterbolagen, som nu verkar i GmbH-form (Gesellschaft mit beschränkter Haftung).

Så mycket kan Zielke och kollegan Manfred Schörnick, som tidigare varit pressinformatör på generaldirektörens kansli, i alla fall berätta, att nu skall produktsortimentet skäras ned ordentligt.

Apparat- och = instrumenttillverkaren EAW. som varit betydande leverantör av bla kylskåpskomponenter till Zanussi i Italien och till franska, västtyska, holländska och svenska företag, kommer nu att koncentrera sig på en mycket mindre produktpalett.

— Trots att 50 procent av exporten gått till Sovjet. har totalantalet avnämarländer varit uppe i 40, säger Schörnick. — Då blir det en hel massa oräntabla småposter, som inte kan få förekomma i ett marknadsekonomiskt system.

— Som bekant, har vi här på östsidan en mycket låg produktivitet jämfört med industrin i de västra delarna av landet. Det

Diplomingenjör Detlev Zielke, f d kanslichef på EAW, väntar på att få ett nytt jobb. Han har lärt sig marknadsekonomi på rekordtid.

Manfred Schörnick (nedan) har skött presstjänsten på EAW, och fått avsked ”på grått papper” men bjuder till, och väntar på att bli återanställd.

17/1990 FORU första man därför måste göra på vägen till internationell konkurrensförmåga. är att man skär ner arbetsstyrkan — inte så mycket på fabriksgolvet. som på planerings- och forskningssidan. som varit överbemannad.

— Det kanske förefaller underligt för utomstående, men vi har faktiskt aldrig haft något direkt ansvar för lönsamheten. utan bara producerat och levererat enligt uppgjorda planer. Av all den industri- och skeppsbyggnadsautomatik som gjorts i

EAW har levererat instrument till fartyg. På bilden en installatör i Rostocks hamn. ömt

DDR. har vi producerat 70 procent på EAW., och det kanske inte alltid varit så lyckat. Den biten kommer nu att spridas på ett större antal företag.

Protokollavdelningen strök inte med

Protokollabteilung, står det på en skylt vid ingången till en av de långa korridorerna. Den avdelningen har klarat strukturomvandlingen? Javisst, har ni ingen protokollavdelning på era storföretag i Finland? Nej. bara på utrikesministeriet.

— Jag har också för mig, säger Zielke, att det nu efter en övergångstid blir betydligt lättare för oss att inrikta produktionen på de lönsammaste bitarna. Nu finns förutsättningarna, då vi kan köpa upp där det är billigast. Den möjligheten var ju så gott som utesluten tidigare.

Hur det skall gå med de aktier som moderbolaget består av vet inte Zielke. Aktierna har ju aldrig emitterats och de ägs av Treuhandanstalt, den inrättning som bildades i mars och sköter privatiserandet av de 8 000 företag som tidigare uppgick i de omkring 250 kombinaten.

Wasserkopf-byråkratin skall bor — Det största problemet med östtyskarna är att de nu får finna sig i att tillverka det som efterfrågas på marknaden. säger Ulrich Schröder, ställföreträdande direktöten på Deutsche Banks nationalekonomiavdelning i Frankfurt. — Jag kan mycket väl föreställa mig att det funnits en protokollavdelning på varje större företag i Östtyskland. Det är sånt som vi kallar Wasserkopf-byråkrati här på västsidan… Sen är det en annan sak jag skulle vilja peka på med ett konkret exempel.

— Det är få som vet att DDR varit landet med de flesta företag som tillverkar industrirobotar. Varken Japan eller USA

FRUN, 17/199 och än mindre Förbundsrepubliken har kunnat mäta sig med DDR. Hela 500 industriföretag har tillverkat sina egna industrirobotar. vilket är mycket svårförståeligt. åtminstone såhär vtligt betraktat. Vi får ingen ordentlig arbetsfördelning. Det sker en kollaps och det var just den som kom överlag. Men vilken enorm potential det måste finnas av robotkunnande — Tar vi till exempel metallindustrin och antar att det totalt finns 100 olika produkter, så har DDR själv producerat 60. USA 50 och vi här på västsidan 17. Såhär kan man på ett enkelt sätt förklara absurditeten i det slutna planekonomiska systemet. Enbart koncentrationen måste ju nu leda till en oerhörd produktivitetsförbättting.

Koncentration ger produktivitet

Ja, visst blir den processen smärtsam, men finns det alternativ — Jag kan inte tänka mej nåt annat. Det finns ju lågräntelån. investeringspremier och lättnader i mervärdeskatt för transaktionerna på östsidan. Vad mer kan vi göra då vi dessutom finansierar rörelsekapitalsbehovet för de företag som är levnadsdugliga, frågar Schröder.

Den tredje viktiga punkten blir frågan om löneutvecklingen i östra landsändan.

Direktör Ulrich Schröder på Deutsche Banks forskningsavdelning i Frankfurt ser inga alternativ till det tyska återförenandet.

EE

Er underutvecklad region, som västtyska beslutsfattare i strategiskt hänseende redan betraktar som en del av Tyskland har ju ofantliga sysselsättningsmöjligheter tack vare den starka valutan och ifall utvecklingen sker behärskat. Det gör den om löneförhöjningarna går i produktivitetsförbättringens ledband och inte tillåts rusa i väg på förhand. LJ

LÄGET INOM DEN ÖSTTYSKA INDUSTRI (Källa: Deutsche Bank, Volkswirtschaftliche Abteilung)

Energiproduktionen

Brunkolet täcker 70 procent av primärenergibehovet. Kärnkraften svarar för 2.9 procent. — Motsvarande siffror för västliga sidan är 8 och 12,5 procent. Oljan svarar för 13.2 på östsidan. På västsidan utgör den 40,3 procent. Största delen av de östtyska kraftverken är nerslitna. Energiförbrukningen per capita är 25 procent lägre på västsidan.

Kemiska industrin

Tekniken är föråldrad. Fabriksanläggningarna är från förkrigstiden. Det finns 14 kombinat. (bla Leuna. Buna och Bitterfeld). Förädlingsgraden är låg med tyngdpunkten på gödselproduktion. Konstfiberproduktionen utgör 12 procent mot 26 procent i väst.

Byggnadsmaterial

Industrigrenen är en av de svagaste som en följd av den låga boendestandarden. Den beror i sin tur på hyressubventionerna. 40 procent av våningshusen är över 70 år gamla. Motsvarande siffra på västsidan är knappa 20 procent.

Stälproduktionen

Stålverken är gamla och för små med tanke på en rationell drift. Produkterna är till stor del halvfabrikat som vidareförädlas på västsidan. I motsats till de västeuropeiska stålverken har arbetsstyrkan oavbrutet vuxit.

Maskin- och bilindustrin

Produktsortimentet har rättat sig efter Sovjets behov, då exporten till stor del skett dit. Långa serier har varit möjliga. Importbehovet av tryckmaskiner inom Sovjets grafiska industri har till 41 procent tillgodosetts av DDR. Farty och fartygsutrustning har på motsvarande sätt utgjort 27 procent av totalbehovet i Sovjet. Verktygs- och tryckmaskinernas standard är rätt hög.

Bilindustrin är hopplöst efterbliven i produktutveckling och produktionskunnande. Varvsindustrin, särskilt fiskefartygen, har dragit nytta av Sovjethandeln. I Stralsund ligger världens största varv för fiskefartyg.

Elektrisk och finmekanisk industri

Gruppen är heterogen. Mikroelektroniken är på en hög nivå tack vare investeringar. men ligger ändå markant efter utvecklingen i väst. Robotron har egen komponenttillverkning. Export förekommer till väst av armaturer, kylskåp och skrivmaskiner. Telekommunikationssidan är fortfarande på den mekaniska nivån i flera avseenden. Cocom — förbud att exportera strategiska produkter till öst — har varit en effektiv spärr för utvecklingen. På hög internationell nivå står dock optikföretaget Carl Zeiss i Jena.

Textilindustrin

Företagen är stora och produktionen massinriktad. Utvecklingsländerna bjuder på hård konkurrens. Kapitalbristen förhindrar fönyandet av maskinparken, som till stor del härstammar från förkrigstiden. I Sachsen/Thuringen låg tidigare Tysklands textilindustri.

Livsmedel och bryggerier

Produktionen har varit tillräcklig i försörjningshänseende, men den ligger kvalitativt på en låg nivå. Köttprodukterna fyller inte normerna inom EG. Ölproduktionen är knapp, och kvaliteten har försämrats. Importen har inte tillåtits konkurrera med hemmamarknadsindustrin.

23