Marknadskrafterna skall trygga energin
av Leif Bergström Forum 1991-08, sida 15, 16.05.1991
OVER HERE
Text: Leif Bergström/New York
Marknadskraftern skall trygga energin
Trogen sin ideologi vill president George Bush låt mar nadskrafterna skapa balans mellan tillgång och efterfrågan p energi. I Vita husets energiplan för framtiden innebär det lättnader i restriktionerna för oljeborrning och kärnkraftsutveckling, samt skattekrediter för utveckling av alternativa energikällor.
Kuwait-krisen och är ett dramaiskt avsteg från de energiplaner som antogs efter föregående oljekriser, 1973—74 och 1979. Då utgick man från att en anledning till problemet var efterfrågan i konsumentledet. Därför fastställdes bland annat skärpta regler för bilarnas bensintörst. Nu hävdar administrationen att sådana åtgärder kan störta USA djupare in i lågkonjunkturen,
I planens svepande mål förmodas ändå USA:s oljekonsumtion fram till år 2010 minska med 3,4 miljoner fat per dag. Men huvudinriktningen i myndigheternas politik är att öka tillgången på energi. € Oljeletning tillåts i Alaskas arktiska naturskyddsområde, med fyndigheter på uppskattningsvis 3,2 milJarder fat — inte tillräckligt för att ha någon avgörande betydelse på oljeimporten.
0 Granskningsprocessen innan nya kärnkraftverk kan startas ska påskyndas, bland annat genom att begränsa allmänhetens kommentarer.
9 Nuvarande lag ger vissa skattelättnader för kraftverk drivna av sol, vind. avfall eller jordvärme, så länge de genererar mindre än 80 megawatt. Den nya lagen vill uppmuntra större anläggningar och ge skattelättnader också till andra förnybara energikällor.
Administrationens energipolitik ger marknadskrafterna högsta prioritet. Förra året presenterade presidenten en plan för miljöskyddet, i vilket kraftverk som genom användning av högsvavligt kol och gamla anläggningar inte lyckas komma ned till gräns P anen finslipades under slutet av
Nya lagar skall ”uppmuntra” större anläggningar för bla solenergi och andra alternativkällor.
FÖRUN, 8/199 värdena för luftföroreningar tilläts slippa undan genom att köpa ”lorträtten” från modernare verk som höll sig väl under gränsen och fick möjlighet att handla med mellanskillnaden likt värdepapper ”Industrin favoriseras”
Det förslaget fastnade i kongressen. och också energiplanen har snabbt kritiserats av liberala politiker och miljöorganisationer som otillräcklig och alltför starkt fokuserad på industrins önskemål.
Problemet upplevs inte som lika akut som under 70-talet. Oljepriserna föll redan under slutet av Gulfkriget till senaste sommars nivå. Inte ens de omfattande oljebränderna i Kuwait, och Iraks fortsatta utestängning från världsmarknaden anses förebåda någon verklig bristsituation.
USA importerar 50 procent av den olja landet konsumerar. Supermakten är också importör av naturgas och andra bränslen, men exporterar kol. Slutresultatet är att landet till 82 procent är självförsörjande på energi.
Kuwait-krisen bidrog dock till att förnya intresset för alternativa energikällor, samtidigt som de ekonomiska villkoren för tidigare utdömda teknis ka lösningar kommit närmare den punkt där de blir kommersiellt gångbara.
Bensinpris symbol
De amerikanska väljarna har alltid Opponerat sig mot bensinskatt som ytterst riktad mot den amerikanska livsstilen sådan den manifesteras av bilen. Också när priset låg som högst i höstas kostade bensinen under 1.50 mark litern. Ett resultat är att genomsnittsamerikanen gör av med tre gånger så mycket energi som sin japanska motsvarighet.
För att öka produktionen på hemmaplan riktas blickarna i första hand mot Alaska och den kaliforniska kusten, något som väcker upprörda känslor från miljöaktivister. Men oljeindustrin hoppas också på en ny teknik som gör det lättare att börja borra vertikalt men sedan låta borren styra horisontalt. Fördelen är att borren i vissa bergsformationer kan träffa ett stort antal små fickor med olja som med traditionella metoder inte skulle ha varit lönande att ta upp. Experter säger att den horisontala borrningen i flera fall sänkt borrkostnaden från 12 till 4 USD per oljefat. Tekniken har väckt nytt liv i gamla oljefält i Oklahoma och Texas, från vilka de resterande fickorna av olja inte ansetts lönsamma att ens försöka ta upp med konventionell borrning.
Parallellt hoppas USA på andra bränslen. Forskare rapporterar framsteg i försöken att anlita enzymer för att förvandla trä till etanol. Om fortsatta experiment slår väl ut. kommer etanol innan seklets utgång att vara billigare än bensin. Metanol är redan illigare än bensin, och amerikanska miljöskyddsstyrelsen har inlett tester av en prototyp av den första motorn som producerats enbart för metanolbränsle. Båda bränslena är mogna för snar användning, om bara den politiska viljan finns, säger branschexperter. Experiment pågår också med naturgas och vätgas. Båda skulle dock med hittills tillgänglig teknologi innebära sämre prestanda för bilar än om de drivs med vanlig bensin. e