Maskor och knutar i telefonnätet

av Gunnulf Mårtenson Forum 1974-09, sida 11-12, 15.05.1974

Det finns en viktig principiell skillnad mellan tex eldistributionsnätet, vattenledningsnätet, avloppsnätet, gasledningen från Sovjet, rundradlosändningar och kabel-TV å ena sidan och telefon- eller telexnätet å andra sidan. Till alla nät i den första gruppen kan man ansluta användarna parallellt och I stor utsträckning oberoende av varandra — så länge man inte överskrider den maximikapacitet nätet är dimensionerat för. Man behöver bara dra en ledning till närmaste stolpe eller förgreningspunkt och saken är klar.

Men skall man ansluta en ny telefon eller teiexabonnent behöver han en egen individuell ledning ända fram till den central, där hans förbindelse uppkopplas Individuellt för varje nytt anrop.

Ett räkne-exempel

Om tex eldistributionsnätet belastas av 1000 små förbrukare å 1 kW behöver det matas av en lika stor generator som i det fall elförbrukaren är en enda, som tar 1000 kW.

Men om till en telefoncentral är anslutna 1 000 abonnenter, som var och en ritiger ett samtal per dag, behövs 1000 abonnentlinjer och 1000 abonnentreläsatser i centralen. Största delen av tiden står linjerna oanvända.

Om däremot centralen skall betjäna en enda storpratare, t ex en abonnentväxel, som ringer 1 000 samtal per dag, behövs kanske något hundratal linjer. I stället är linjerna i betydligt effektivare användning,

Enkel- och dubbelriktade nät

Energifördelningsnäten, rundradion, TV och kabel-TV är exempel på enkelriktade nät med en källa och några förbrukare. Avloppsnätet är också enkelriktat, men har i stället många källor. En kabel-TV försedd med en ”röstningsknapp” skulle kunna användas i ett dubbelriktat nät Information skulle flyta inte bara från programmakarna till tittarna utan också i motsatt riktning.

Telefon-, telex-, dataterminal- och de flesta fjärrstyrnings- och fjärrmätnings Forum 9/74

Fig 1. Ett enkelriktat nät.

OO 0

Fig 2. Några masknät.

Fig 3. Ett stjärnnät.

nät är alla dubbelriktade. I de två första skall förbindelsen dessutom kunna uppkopplas mellan två godtyckliga anslutningar, inte bara mellan en terminal eller en mätpunkt och er central dator.

Att telefonnätet är mer komplicerat än många andra nät har lett till att problemen med dess köbildningar, dimensionering och styrning har blivit utredd och matematiskt behandlade tidigare än för många andra nät. Exempelvis har man på senare tid kunnat tillämpa telefonnätets matematiska dimensioneringsmetoder på vägnätets trafikproblem.

Knutarna i nätet

Så länge man har ett nät med två eller bara ett fåtal anslutningar behöver man inga ”knutar” i telefonnätet. Figur 2 visar hur man bygger upp fasta förbindelser mellan snabbtelefoner i ett nät för internkommunikation.

Men det är lätt att se, att antalet ledningar blir orimligt stort så snart antalet anslutningar i masknätet överskrider något tiotal, Ett stjärnnät är då den naturliga lösningen. I själva stjärnpunkten, ”knuten”, behöver man emellertid någon anordning, som kan koppla upp förbindelsen på önskat sätt.

Manuella telefoncentraler

De första telefoncentralerna var mareella. Deras trafikkapacitet var naturligtvis inte överväldigande, några hundratal linjer per telefonist i bästa fall. Men genom att fördela linjerna till flera växelbord kunde man bygga upp centraler med en kapacitet på tusentals. linjer. ”Bråd timme?” definierades som den tid på dagen alla telefonister samtidigt måste vara på plats för att hinna expediera alla samtal.

De manuella centralerna har inte på något sätt ännu spelat ut sin roll. De är enkelt uppbyggda och därför driftsäkra. Eventuella fel på linjerna eller i själva centralem upptäcks omedelbart. Av Finlands nu ca 1.5 miljoner telefonapparater är ca 69/0 anslutna till manuella centraler. Trots en omfattande automatisering har antalet tom ökat med ca 10 procent från år 1968 till år 1972.

Steg-för-steg-styrda telefoncentraler

Den första automatiseringen av telefon- centralerna skedde enligt steg-för-stegprincipen. Varje nummer abonnenten tar på sin nummerskiva förorsakar att en väljare ställer in sig i ett bestämt läge. Själva utställningen av väljaren ombesörjs av en liten logisk krets, uppbygg " ”Datorn vet var herr Andersson håller hus”

MANVELL STYRNING

VÄLJARE 4 & N:–1:Ne 123 > > —>3

STEG" FÖR- STEG- STYRNING

Fea 1 a AA 3 | REG. OCK MARK.

123

KoPPL. FÄLT

Fig 4. Olika typer av telefoncentraler.

av reläer, oftast fast ihopkopplade med väljaren. De steg-för-steg-styrda centtälerna har fördelen att de är obegränsat utbyggbara. Genom att rada väljarsteg efter väljarsteg kan nummerlängden ökas godtyckligt.

Om man vill öka ”intelligensen” i utstyrningslogiken — för att tex välja alternativa vägar vid spärr på någo linje — leder detta till ökade kostnader. Dessa ökade kostnader kan emellertid bäras om man på något sätt kan öka antalet abonnenter, som utnyttjar samma logiska utstyrningskretsar.

I en register och markerarstyrd telefoncentral kopplas registret till linjen först när abonnenten lyfter luren. När ett tillräckligt antal fingerskivimpulser mottagits — ibland först när hela numret mottagits — utför markeraren på ca 1/2 sekund själva uppkopplingen av väljarstegen. Vinsten i den tid de logiska kretsarna är sysselsatta med att koppla upp ett bestämt samtal är därför avsevärd.

Den årliga ökningen av antalet telefonapparater i Finland är ca 100000. Av dessa ansluts det övervägande flertalet till telefonväxlar och -centraler, som är register- och markerarstyrda.

Datorstyrda telefoncentraler

Datorstyrningen innebär en ytterligare ökning av telefoncentralernas intelligens. Också om gränsen mellan elektroniska register- och markerarsystem och datorstyrda system ingalunda är skärp, kan man säga, ett de första egentliga datorstyrda telefoncentralerna i Finland kommer att tas i drift i Åbo och Helsingfors ännu denna vår.

I princip kan hur komplicerade logiska funktioner som helst förverkligas. I dag tror man, att automatiseringen av tele fonförvaltningens dagliga driftsarbete — nummerändringar, felsökning, m m — kominer att bli de ekonomiskt mest betydande fördelen. Men vad abonnenten mest kommer att lägga rmärke till är de nya funktionerna, de sk faciliteterna. I figur 4 är knappsatsval och kortnummerval antydda.

För ofta förekommande nummer kan man i datorns minne programmera in ett kortnummer, bestående av en enda siffra + ett sluttecken. Datorn ”översätter” kortnumret 1 3 till det egentliga numret 123. Om nu hr Andersson inte råkar vara hemma kan han i sin tur programmera in det telefonnummer, där han anträffas. Men exakt samma tjänster utförde i seklets början telefonflickan, som visste vara alla i byn höll hus. Det var bara att be till Andersson… (Gunnulf Mårtenson) Um

Förum 9/74

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."