Mässa för penningstarka
av Peter Nordling Forum 1986-14, sida 18-19, 25.09.1986
<A) än Folkvimlet på en mässa är knappast rätt ställe att diskutera sina affärer. De mediciner flickorna här bjuder på serveras i princip på varje bankkontor, men i annan förpackning.
En del utställare hade förtjänstfullt byggt små rådgivningsbås för dem som ville diskutera diskret, Men inte heller den diskussionen behöver föras på en mässa.
Mässa för penningstarka
Urpremiären för Finlands placerings- och finansieringsmässa i början av september blev en publikframgång. Detta trots skepticism och avsaknad av ett stort antal potentiella utställare. Frågan är dock vem som gagnas av en immateriel mässa.
samlade enligt Markku Nykänen, VD för arrangören Helsingfors Mässa Ab, närmare 15 000 besökare. Och det är 5 000 mera än vad som behövdes för att projktet skulle kunna ros i land ekonomiskt. Helsingfors Mässa bör alltså rimligtvis ha fått ett vackert litet netto då biljetterna kostade 40 mark alternativt 20 mark vid grupprabatt. Hur många som självmant tog sig ut till Fur Center vid Ring III i Vanda och betalade inträdesbiljett är i skrivande stund inte utrett. Markku Nykänen förmodar att merparten av besökarna utnyttjade de omkring 100 000 biljetter som utställarna skickat till sina kunder.
Pina och finansieringsmässan
Omöjligt visualisera
På mässan presenterades så gott som samtliga former av placeringsobjekt. De flesta torde ha hittat åtminstone ett intressant alternativ bland aktier, obligationer, frimärken, fastigheter, mattor, smycken, konst och veteranbilar. Men eftersom utställarna inte kunde visa hur en god placering eller en fördelaktig finansiering ser ut fanns det mycket litet att se på förutom konsten, någ ra andra konkreta placeringsobjekt och videofilmer.
I stället bjöd utställarna på information som de försökte leverera i möjligast läckra utställningsbås.
Den som ville ha placeringsråd fick visserligen garanterat råd. Men hur många som inte ville eller kom åt att fråga i trängseln kan man inte ens gissa, Några utställare hade faktiskt små bås där placeringssugna kunde diskutera i enrum med en expert. Men om varje besökare hade velat ha en pratstund på fem minuter hade man varit tvungen att hålla mässan öppen dygnet runt i över sju veckor i stället för tre dagar.
Pengarna bort
Man slås av tanken att huvudsyftet med mässan var att ge arrangörerna möjligast höga profiter på bekostnad av mänskor som tror att de på en mässa snabbt lär sig konsten att placera sina pengar så att de lika snabbt genererar ett berg av nya pengar.
Det kan inte vara rationellt att åka långa vägar till en mässa för att få I stort sätt samma information som man får på närmaste bankkontor. Där finns dessutom både tid och utrymme för personlig och diskret ser 14/1986 PORUN vice, något som de flesta placeringar bygger på.
Så har uppenbart många potentiella utställare resonerat. Projektchef Valentina Sundström medger nämligen att man inte lyckades sälja allt utställningsutrymme.
— Bankerna och försäkringsbolagen nappade direkt på idén. Bankerna krävde endast att namnet på mässan ändrades, berättar hon.
Och så blev det som först felaktigt kallats investeringsmässa en placerings- och finansieringsmässa.
Enligt Sundström gick ungefär hälften av utställningsutrymmet åt nästan av sig självt, medan det var så trögt att sälja resten att den sista montern donerades åt Svenska Handelshögskolans Studentkår. Några utställare kom undan med barteravtal. Och självskrivna Helsingfors Fondbörs var inte lätt att övertala trots att det från början var frågan om en gratisplats.
Ingenting för börsbolag … Speciellt svårflörtade var börsbolagen. Endast fyra ställde upp. Den officiella orsaken till detta är att företagen inte visste vad de gör på mässan om de inte får presentera sina produkter.
Men det är inte hela sanningen. En av de viktigaste orsakerna är säkert att börsbolagen inte kan påverka aktiekurserna genom en mässa. Det gör man nämligen genom årsberättelser, halvårsrapporter och geno verkliga affärsnyheter i pressen. De kan inte heller sälja aktier åt andra än gamla aktieägare. Det finns säkert också företag som anser att de helt enkelt inte passar in bland frimärken, mynt och orientaliska mattor.
Dessutom kan det finnas en viss inneboende konservatism som gör att företagen håller sig borta från tillställningar med klar marknadsstämning.
En annan sak är att marknadsstämningen, åtminstone i viss mån, behövs för att göra t ex aktiesparandet vanligare. Men då är knappast en mässa rätt forum. En enkel och effektiv upplysningskampani ger troligen bättre resultat.
..oCh bankirfirmor
Också alla privata bankirfirmor utom en saknades på mässan. Det beror närmast på att småspararna inte är begärligt byte för dem. De koncentrerar sig i allmänhet på stora och institutionella placerare.
Flera av dem är dessutom så små att de på inga villkor kan placera en anställd på en mässa för flera dagar. Och har de eventuellt ett utställningsbås på mässan finns risken att de får en mängd nya småkunder som de inte kan ge den individuella service som präglar deras skrå.
Nöjda utställare
De utställare som Forum talat med efter rmässan verkar trots allt förhållandevis nöjda. De anser det viktigt att publiken på et och samma ställe kan bekanta sig med alla tänkbara — placeringsalternativ. Samtidigt medger dock en utställare att en mässa är fel plats att diskutera sin privatekonomi på.
En annan hävdar att förvånansvärt få besökare besvärades av att ha folk omkring sig. Och faktum är att en besökare tågade in i KOP:s monter och ville få en miljon mark placerade, vilket han naturligtvis fick.
Markku Nykänen hävdar att utställarna varit så nöjda att de krävt en likadan mässa nästa år. Och det får d — Vi ordnar en mässa fast nästa vecka om någon vill, säger Nykänen.
Hur det blir med planerna på att vart annat år ordna en gemensam placerings- och finansieringsmässa i Sverige och vartannat år i Finland är enligt Nykänen inte ännu avgjort. Han konstaterar dock att Helsingfors Mässa måste ordna en egen mässa så länge det finns behov av en sådan.
— Annars gör någon annan det och kammar hem pengarna, säger han.
Eventuellt är mässplatsen något mera centralt belägen nästa gång. Helsingfors Mässa förhandlar nämligen om egna utrymmen innanför Ring !. Enligt Nykänen kan man i de aktuella utrymena åstadkomma en utställningsareal på ca 6 000 kvadratmeter. Utöver detta har Nykänen planer på ett auditorium och skolningsutrymmen för att göra det nya mässcentret attraktivt för internationella konferenser.
Peter Nordling 9
Debattforum Fastighetsinkomsten — ett proble inkomstbeskattningen i omdaning? förfat tad av Mikael Ingberg, Ett avsnitt har getts mMmellanrubriken Fastighetsinkomsten — ett problem. Konstaterandet är säkert riktigt, därom torde nog många fastighetsägare vara ense. Hr ingberg behandlar emellertid ingalunda här begreppet fastighetsinkomst, utan ”bostadsinkomstbeskattningsfrågorna” (34 bokstäverl).
Artikelförfattaren anser ”att den sk bostadsinkomsten från egen bostad uppskattas mycket lågt, samtidigt som räntor på bostadslån är avdragbara i inkomstbeskattningen” och fortsätter: ”Detta innebär i praktiken att man får göra avdrag för utgift (ränta) för förvärvande av inkomst, som inte är skattepliktig (bostadsinkomst)”.
Vad är nu detta för smörja?
Den sk (i verkligheten inte existerande) ”postadsinkomsten” är tyvärr skattepliktig i hög grad vilket författaren torde veta mycket väl. Därtill är det ett mycket märkligt uttryckssätt att påstå, att ränta för bostads PORUN 14/198 | Forum nr 12/1986 ingår artikeln Kapital lån är en utgift för förvärvande av inkomst. Något större klarhet torde kunna förväntas! Vidare gör hr Ingberg gällande ”att det skattemässigt är mycket mera ofördelaktigt att bo på hyra än att skaffa en egen bostad". Om skribenten med detta menar att en person som bor i av honom/henne ägd bostad har ekonomisk fördel, jämfört med den person som bor i en hyresbostad, hugger han nog i sten så gnistorna flyger. Ligger det måhända bakom påståendet en bockfot = medveten falsk propaganda?
Den horribla inkomstskatt som går under den oskyldigt klingande benämningen ”skatt för bostadsinkomst” borde naturligtvis helt avskaffas. Vi bör alla hålla i minnet att ägaren av den bostad, i vilken han/hon själv bor, har köpt denna med medel som redan tidigare (minst) en gång beskattats, Att överhuvud kräva skatt på en “inkomst”, som varken existerar eller existerat, strider mot medborgarnas rättsmedvetande, och väcker därför allvarlig irritation. Här hjälper inte nödlösningar i form av smärre avdra vid uträknandet av denna kufiska skatt. Den myndighet (?) som hittat på detta monster har sannerligen gjort sig skyldig till en dundertabbe. Den rent omoraliska skatten för ”bostadsinkomst" måste avskaffas med det snaraste! Carl-Gustaf Londen 9
Svar katt på bostadsinkomst — ett probSen borde givetvis underrubriken min artikel ha varit. Och att bostadsinkomstbegreppet är svårt att förstå — och speciellt att acceptera — visar Hr Londens inlägg med all önskvärd tydlighet.
Faktum är dock att denna typ av inkomstbeskattning existerar i de flesta industrialiserade länder, bl a i hela Skandinavien. De myndigheter som hittat på detta ”monster” har gjort sitt bästa för att ästadkomma en neutral kapitalinkomstbeskattning. Mikael Ingberg 19