Mässa i Poznan
Forum 1975-14, sida 13-14, 17.09.1975Mässa i Poznan
Människomyller i gassande junisol. Bullrande marschmusik och bandat fågelkvitter. Kilometervandringar, trängsel i paviljongerna, susande luftkonditionering i underhandlingsrummen. Högtidliga delegationer och kvickbenta småpojkar. Tuffa underhandlingar och svettiga cocktailpartyn.
WW” Men var fanns alla toppfigurerna inom de finländska företagen? Mest sköttes ruljansen i Poznan på middle management nivå. I öst är man känslig för sådant. På tex den svenska utställningen var pamparna betydligt flera, och sådant går hem, i lika hög grad som en ytterst korrekt klädsel och en representativ bil. Allt saker som en presumtiv handelspartner i öst tar som viktiga tecken på aktning.
De flesta finländska utställarna vid Poznanmässan var gamla i gamet. De visste att det egentliga försäljningsarbetet i SEV-länderna inte består i att ställa ut på en mässa, utan i småningom upparbetade kontakter. — Man är med på mässan mera som en demonstration av intresse och vänskap, konstaterade Metex bidrädande direktör Pekka Jouhikainen. Några nya produkter introduceras ytterst sällan i samband med östmässorna. Kontakterna skall bäddas för i förväg, och det gäller att hitta de riktiga ”vipparna” i de riktiga beslutande organisationerna.
Det som framför allt elektrifierade atmosfären vid Poznanmässan var den stora munsbit som Finland för tillfället försöker sälja till Polen, pappers- och cellulosakombinatet i Kwidzyn. Hela projektets värde stiger till 700 miljoner dollar, men Finlands offertkapacitet kan stiga till kanske 300 miljoner. Underhandlingarna är sega och stor kreditvillighet krävs. Under de utdragna förhandlingarna har priserna hunnit stiga, inte bara i Finland utan också i de konkurrerande länderna, en sak som polackerna har svårt att acceptera.
Då minister Arvo Rytkönen besökte Poznanmässan körde han speciellt fram den finländska byggnadsindustrins möjligheter. Polen satsar på turism och våra byggnadsfirmor erbjuder motell och hus till semesterbyar enligt nycklarna-i-handen, sa han.
Exportchef Nils Liljestrand från Polmot Oy (80 procent Wihuri-ägt, 20 procent polskägt) är en av veteranerna på östmässorna. Han ger två råd. Det första hör man ofta: ta det lugnt, allt tar tid. Och det andra: Ofta är finländarna ute med för ”fina” produkter. Bättre att ge offert på en basprodukt. Plus en lång lista med tillägg för specialanordningar, som köparen kan bygga på efter eget tycke.
Polmot Oy importerar Polski Fiat, och söker hela tiden lämpliga exportobjekt till Polen. Intressantast just nu är konkurrensen om motellen i Tatrabergens semesterbyar, där Polmot för tillfället försöker pussla ihop ett lämpligt totalpaket att offerera. Underleverantörerna är ännu inte klara men bör vara det före utgången av oktober, då polackerna väntar en definitiv offert. Det är mycket en kapacitetsfråga — kommer ordern är den som vanligt stor. — Och vårt viktigaste konkurrensmedel utom kvaliteten, säger exportchef Liljestrand, är att offerera kort byggnadstid och exakta leveranser. Valutakurserna är just nu ofördelaktiga för oss och vår prisnivå är hög.
Så ska slipstenen dras! Tuber åt bla den polska kosmetik- och livsmedelsindustrin säljer Printal Oy.
fä
FORUM
Varför inte bilateral handel, undrar exportchef Jouko Tiainen, som tycker att de polska kosmetiska produkterna är bra och prismässigt vote ytterst konkurrenskraftiga. Ute i Poznans butiker ser man Printaltuber med det lilla P:et intryckt, bland annat med en hos oss okänd produkt: kondenserad kakao, Mleko Kakao. En pasta som kan antingen blandas i mjölk eller användas outspädd som dessertsås. Jouko Tiainen lyckas för övrigt med konststycket att prata med Forum och samtidigt föra en livlig konversation med en polsk inköpare som endast kan ryska — medan Tiainen inte behärskar språket alls. Idel glada miner. Så skall slipstenen dras!
Inne i den finländska huvudpaviljongen hittar man också ingenjör Leo Hytönen, som marknadsför avbarkningsmaskiner av ny typ från Valon Kone i Lojo, en av medlemmarna i Metexgruppen. Han är inte odelat lycklig med mässorna. Organiseringen tycker han inte är helt klar, och han undrar om det existerar en prestigekamp mellan utrikesministeriet och utrikeshandelsförbundet. Och så är mässorna för många, säger han. Samtidigt som Poznanmässan pågår, är det utställningar också i Hannover, Atlanta, Jönköping osv. Samma sak upprepas under Helsingfors internationella tekniska mässa i september: samtidiga mässor i åtminstone tre öststater. Det ställer företagens kapacitet på hårt prov. Alla män är på resa samtidigt. Dyrt blir det också. Enbart på mässan i Poznan har Valon Kone produkter för ett fak Vänd 14
FORUM 14 : 7 tureringsvärde om cirka en miljon mark. Visst finns det statliga bidrag för att täcka kostnaderna, men de sjunker ju oftare man varit med.
Ollituote Oy är huvudsakligen — och inte första gången — ute med sin elektroniska medicinska apparatur. Men nu försökte man också lansera en helt ny produkt på den polska marknaden: varnings- och trafikljus för vägarbeten. De gäller framför allt att väcka medvetandet om behovet — som i kylskåpets barndom, säger produktchef Yrjö Kuitunen.
I jordbrukarlandet Polen (där överraskande nog cirka 80 procent av jorden är i privata händer) är elektriska stängsel för boskap kanske en blivande hardseller. Och MKT-tehtaat Oy hoppas sälja kylbilar för mjölk. Polen är Eu ropas fjärde största mjölkproducent. Marknaden borde vara stor, det mesta transporteras i dag till uppsamlingsplatserna med cykel eller häst.
Utanför paviljongen fångades nyfikna förbiströvande upp av svetsarna hos Kemppi Oy, en av Europas ledande svetsmaskintillverkare. Och runt Sisus hydrauliska motor skockades också många intresserade.
Konkreta kontrakt målet för polsk utrikeshandel
Konkreta kontrakt har varit huvudmålet för den polska utrikeshandeln under detta år, sade minister Stanislaw Dlugosz vid en presskonferens under den tekniska internationella mässan i Poznan. Partichefen Edward Giereks besök till Finland nämnde han som ett gott exempel på ”den nya vågen” i de polska ekonomisk relationerna till väst.
” År 1975 är ett viktigt år i den polska ekonomin. Femårsplanen 1971— 75 går ut den 1 januari 1976. Det som sker detta år påverkar i hög grad riktlinjerna för nästa femårsplan. Under denna femårsperiod har exporten ökat med i genomsnitt 18.2 procent i året, importen med 24.9 procent. Till nästan 40 procent utgörs den polska exporten av elektrisk ingenjörskonst, medan energi och bränsle faktiskt uppgår till endast 16 procent. Importen omspänner allt från metaller och kemikalier till cellulosa och papper.
Polen är intresserad av långvariga leveranskontrakt för sitt kol. Landets kapitalbrist gör polackerna mottagliga för goda kreditvillkor.
Konsumentvarornas andel i den polska importen har ökat märkbart, kylskåp med 82 procent, möbler med 32 procent, trots att Polen själv har en betydande möbelindustri. Här som ofta i de socialistiska länderna är siffrorna lite svårgripbara, absoluta tal anges ingenstans och detta gör bedömningen av en ibland hundraprocentig ökning osäker eftersom man inte vet om utgångspunkten är hög eller kanske nära noll. Sovjetunionen är fortfarande största handelspartnern, med cirka en fjärdedel av utrikeshandeln, men de kapitalistiska ländernas andel har ökat, exporten år 1974 med 33 procent och importen därifrån med nästan 48 procent. Sverige som känt ofta en hård konkurrent med Finland, ligger bra till, på sjätte plats. Den polska maskinindustrin ligger på tionde plats i världen i volym, på femtonde plats i export.
Polen är det tolfte största skeppsbyggnadslandet i världen, i tonnage räknat. Främst är det fiskefartyg som byggs. En polsk specialitet är exporten av fabrikspaket och know-how som ansluter sig till socker och svaveldioxidframställning. Här kommer också polsk elektronik in, den polska datorn MERA hade en framskjuten plats på mässan i Poznan. Handeln inom SEV har detta år förändrat karaktär påpekade minister Dlugosz. För första gången tillämpas nya prissättningsprinciper, vilket innebär att priserna ”i princip” sätts i relation till världsmarknadspriserna, med undantag av dessas ”spekulativa förändringar”. De stora prisstegringarna på rysk olja har varit en iögonenfallande faktor i den interna SEV-handeln.
1974 skedde nästan en fördubbling av Polens handel med u-länderna. Minister Dlugosz nämnde Indien, Marocko och Brasilien, bland de cirka hundra u-länder som Polen idkar handel med. Handelns totala värde stiger till 1,5 miljarder dollar och ”balanserar nästan”.
Ett intressant drag i den polska utrikeshandeln med västvärlden är de sk joint ventures. De viktigaste är — samarbetet med italienska Fiat i pro duktionen av Polski Fiat 126 p — samarbetet med franska Berliet (bussar för offentliga kommunikationer), CIT-Alcatel (telefonväxlar) och Thomson-CSF (bandspelare — samarbete med amerikanska International Harvester (tunga traktorer), Clark Equipment Co. (bakaxlar), Singer (symaskiner), Waterbury Farrell (slip maskiner) och Koehring (hydrauliska grävmaskiner) — samarbete med brittiska Massey
Ferguson (traktorer — samarbete med svenska Volvo (lastbilar — samarbete med västtyska firmor (gruvmaskiner, svarvar, kylskåp, köksutrustning, containers, smältmaskiner mm.)
Trots att den polska ekonomin inte vill kännas vid en intern inflation, kan polackerna inte undgå att oroas av den ekonomiska utvecklingen i västländerna. — Okontrollerade prisförändringar gör det mycket svårt för oss att sluta långvariga kontrakt, konstaterade minister Dlugosz. Men vi försöker finna en medicin, något slags formel som åtminstone delvis eliminerar fluktuationerna. Tex intressanta kreditmekanismer. Utrikeshandelsministern framhöll = betydelsen av den nya fas inom SEV so : nu kommit i gång på allvar och so går ut på att organisera den gemensamma produktionen så att dubbelproduktion undviks. Det som i västvärlden plägar kallas ”monopol” eller ”kartell” alltså, Skillnaden ligger ju i att här är det statskontrollerat och centralstyrt.
Intressant var ministerns uppgift om att man för tillfället gör stora ansträngningar för att kunna utnyttja kolet som råvara också inom den kemiska industrin och alltså delvis ersätta oljan. O