Medicinsk subtraktionsradiologi ger tydliga röntgenbilder

av Kai Finell Forum 1974-19, sida 22-23, 27.11.1974

Taggar: Teman: röntgen

Medicinsk subtraktionsradiologi ger tydliga röntgenbilder

I samarbete med Du Ponts filmavdelning har med dr David O Davis, vid Washington University Medical Center, utarbetat en effektiv subtraktionsmetod för att tolka röntgenbilder av blodkärl i hjärnan och ryggmärgen. Eller andra kroppspartier där benstrukturen, trots användning av kontrastmedel, gör detaljer i kärlsystemet svårtolkade och oskarpa. I princip är metoden, som på engelska kallas ”Subtraction Radiography”, ingalunda överraskande ny.

I den grafiska konstindustrin har idén

A = basfll tillämpats för moderering och accentuering av skuggor och färgnyanser sedan 1950-talet. Inom röntgenologin prövades konstgreppet första gången för några år sedan, men blev medicinsk rutinhantering först helt nyligen. Mindre osäkerhet och exaktare observationsdiagnostik är i korthet vad röntgenologerna, tack vare den medicinska subtraktionsradiologin med hjälp av Du Ponts röntgenfilmer och -utrustningar, numera kan erbjuda sina kirurgiska och andra läkarkolleger.

C = angiogram

B = maskfllm

En vanlig röntgenbild av till exempel hjärnan visar sällan vad en neurolog behöver för framgångsrika ingrepp och åtgärder. I sådana fall insprutas därför ett för röntgenstrålarna ogenomträngligt kontrastmedel i venerna för att blodkärlen ska avteokna sig bättre mot den benstrukturella bakgrunden.

Men även ett dylikt konventionellt ”angiogram” kan vara nog så svårtolkat på ställen där klena artärer korsar benstrukturen, emedan filmsvärtningen inte alltid uppvisar tillräckligt tydliga kontraster. Det är här som subtraktionsme D = mask och angiogram

Subtraktionsmetoden tillämpad 1 röntgenologi. = basfilm av skallen tagen utan kontrastmedel, B = Masktfilm tillverkad genom direktkopiering av A på en specialfilm som ger omvänd svärtning jämfört med A. Filmerna A och B lagda på varandra bör således ge en ogenomskinlig helsvart bild. C = konventionellt angiogram med hjälp av kontrastmedel i blodet. Med masken B applicerad så att den exak täcker C fås en skarpare bild av blodkärlen utan benstrukturens störande bakgrund. E = positiv kopia av D.

22

Forum 19/7 toden kan bli till ovärderlig hjälp vid fingranskning av röntgenbilden.

Basfilm, angiogram och mask

Den nya tekniken bygger först och främst på en helt vanlig konventionell röntgenbild av god kvalitet (A) plus ett normalt angiogram (C) exponerat exakt med samma riktningsinställning som den förstnämnda bilden. Denna får då tjäna som så kallad basfilm för metodens följande faser (se bildserien).

E = positiv kopia

Forum 19/74

Standard genomlysningsapparat för angiogram med tillhörande benstrukturelimIneringsmask. (Fabr. Du Pont 1973)

Med hjälp av en speciell subtraktionsfilm tas därefter ett så att säga negativ (B) av basfilmen. Eftersom A och B har omvänd svärtningstäthet fås vid genomlysningen sålunda en helsvart bild om A och B placeras exakt på varandra. Om masken B däremot placeras, i exakt position, över angiogrammet, (C) bortsubtraheras = benstrukturens störande bakgrund nästan helt. Utan denna distraherande fond framträder artärerna mycket klarare och konturskarpare liksom även eventuella irreguljäriteter i studieområdet. Läkarna kan nu antingen studera bilden direkt mot en ljuskälla eller låta göra en positiv kopia för noggrannare studium.

Exakt mask och snabbhet av vikt

När Du Pont, som expert på röntgenfilm och -utrustningar, konfronterades med metodens barnsjukdomar var man övertygad om att avsevärt kunna reducera de 30—60 minuter som krävdes för de många framkallnings- och andra procedurerna.

Den största svårigheten låg i att få fram lämplig film och apparatur för snabbframställning av en mask som exakt passade till basfilmen, En sådan mask film ”Cronex” Subtraction Film, introducerades av Du Pont år 1971. Två år senare följde en lätthanterlig maskinpulpet som förenklade och påskyndade hela proceduren.

Fjolårets många andra förbättringar gör det nu möjligt att med gott resultat utföra hela subtraktionsproceduren på bara fem minuter i stället för den ursprungliga halvtimmen eller rent av heltimmen.

Det här gäller vanligt rutinarbete, men i septembernumret av ”Du Pont Magazine” lovar den tekniska direktören för Du Ponts röntgenavdelning — Robert E Wayrynen — att röntgenologer kan tränas upp att vid behov prestera mångfalt högvärdigare subtraktionsbilder på en dag eller två.

Trots att de flesta tillämpningarna nu sker uteslutande på det neurologiska området — hjärnan och ryggmärgen — arbetar man ivrigt vidare på att göra metoden lika användbar för kärlundersökningar av särskilt buk- och bröstkorgsområdena,

George Washington Universitys dr Davis påpekar att man redan nu, för noggrann avsyning, kan ”plocka fram” enskilda vener, bit för bit, vilket ännu för bara tio år sedan skulle ha ansetts som en ren utopi. (Övers och bearb Kai Finell 23