Men var ska man skära ner?
av Emilia Kullas Forum 2021-02, sida 37, 04.03.2021
Emilia Kullas är chef för Näringslivets delegation
Men var ska man skära ner?
Stålsätt dig när du hör detta ord i NEGINCSINVN valdebatterna. Twitter mötte mig med Mustreads kommunalvalsbin go. Ni vet, bingo, som samlar valrörelsen mest utnötta uttryck. ”Vi håller fast vid regeringsprogrammet”, ”Kommunernas onödiga byråkrati/administration” och alla politiska debatters tidlösa klassiker: ”Får jag tala till punkt?”.
”Var ska man skära ner” hittas i bingobrickans båda nedre hörn. Frågan vill politikerna inte svara på. Ocheftersom det känns fysiskt omöjligt att rabbla upp nedskärningsmål, slinker det ävenidettavalentrollformel ur politikermunnen. Digitalisering. I denna stundär det skäl för medborgaren att stålsätta sig och om möjligt begära politikerna att exakt förklara vad han eller hon menar med digitalisering.
Finland skuldsätter sig tungt. Hur de offentliga finanserna mår oroar finländarna, men samtidigt lockar inte skattehöjningar enligt en värderings- och attitydundersökning utförd av Närligslivets delegation (EVA). I stället får effektivisering av den offentliga ekonomin stöd över partigränserna. Därav digitaliseringen. Med hjälp av digitalisering kan man undvika eller nästan undvika att skära ner de offentliga medlena. Särskilt inom den egna valkretsen. Digitalisering är en trollformel, som redan då det uttalas optimerar den offentliga ekonomin med flera miljoner.
Det är självfallet ren och skär nonsens, Finland har inte riktigt lyckats med att digitalisera den offentliga sektorn. När OECD mätte 33 länders digitala administrationsförmåga, hamnade Finland på plats 28.
Enligt tjänstemännen var utredningen, som gjordes för första gången, förvirrande och därför hamnade inte heller svaren mitt i prick. Situationen lär inte alls vara så dålig. Topppositionen iutredningen gick till Storbritannien. Föga överraskande placerade sig Estland med sitt e-medborgarskap klart bättre än Finland. Däremot placerade sig Island och Sverige, länder som verkligen inte kan betraktas som några digitala utvecklingsländer, efter Finland,
Finland har massor att ta igen och digitaliseringe utgör en äkta möjlighet till det. Det medför däremot inte besparingar per automatik. Det vet alla som har varit med om att förnya något it-system. För att lyckas, kräver digitaliseringen först investeringar och kunskap. Ett bra exempel på detta hittas inom hälsovården.
I fjol mångdubblades användningen av distanstjänster inom den privata hälsovården. Mängden distansbesök ökade med ungefär 200 000. Merparten av dessa ersatte ett fysiskt besök. Privata vårdbolag har redan i åratal utvecklat sina distanstjänster för att bättre kunna betjäna sina kunder. De offentliga aktörerna är i jämförelse med de privata flera år efter i utvecklingen av sina distanstjänster.
Samtidigt som Danmark håller på att utveckla ett digitalt coronavaccinationskort, har vii Finland vaccinationskort av papp somde flestaredan har tappat bort.
Med hälsovårdensit-system finns potential för Finland att utvecklas till ett mer effektivt och bättre samhälle för alla. Det skulle gå smidigt ifall den offentliga sektorn och de privata aktörerna skulle kunna samarbeta, men regeringens social- och hälsovårdsreform stöder inte detta, tvärtom.
Den nyttiga digitallseringen. Det finns även goda exempel på den offentliga förvaltningens digitala kunnande. Ett sådant är skattemyndighetens inkomstregister som underlättar anmälningen av skatteuppgifter för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Ett annat exempel är det finländska passet, ett av världens säkraste resedokument. Förnyandet av ett pass på webben tar endast några minuter. Det tackar användaren för!
Finland är ingen banbrytare inom digitaliseringen, men vi har utomordentliga möjligheter att få mycket nytta av digitaliseringen, Till det här behöver vi mod från politikerna att starta nödvändiga digitaliseringsprojekt. På ett webbinarium som EVA ordnade föreslog en politiker att artificiell intelligens skulle kunna ta hand om skolornas matlistor. Artificiell intelligens lär lämpa sig även för annat än att välja hur makaronilåda, fiskpinnar och spenatplättar alterneras på skolelevernas matlistor. Låt inte din kommunalvalskandidat komma undan så lätt. m
AFFÄRSMAGASINET FORUM NI 2 2021