Meningen med livet

av Torsten Fagerholm Forum 2014-06, sida 03, 19.06.2014

[caption id=“attachment_5632” align=“alignright” width=“220” class=" “] Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.[/caption]

I sin dystopiska framtidsroman från 1932 målade Aldous Huxley upp en framtid där man varken censurerar och bränner böcker – i stället vill ingen längre läsa. Mänskligheten blir överöst med trivial och irrelevant information. Passivitet och navelskådande är normen.

Det råder en paradox hos den riktade informationen på webben, som i teorin erbjuder djup och bredd.

Fragmenterad och nischad mediekonsumtion kan föda en ’skön ny värld’, ett helvete där vi omger oss själva med ja-sägare som cementerar våra attityder istället för att stimulera fram nya perspektiv. Genom att ta del av annorlunda berättelser, i synnerhet via läsande, finner vi nya sidor hos varandra och oss själva.

Många sociala medier, nyhetstjänster och söktjänster utgör bubblor. De erbjuder ”skräddarsydda” flöden som automatiskt gallrar bort allt som roboten tycker är ointressant just för dig. Kanske är det precis den sortens irriterande information eller avvikande åsikter som du skulle må bra av att smaka på?

Vår skola ger oss för det mesta utbildning, det vill säga kall och hård kunskap, med betoning på fakta. Våra arbets- och medievanor innebär att vi läser fragment: stora volymer i snabb takt.

Människor som däremot läser litteratur, längre reportage och essäer är svårare att manipulera, tack vare en mer finstämd analytisk och reflekterande förmåga.

Bildning handlar om mer än kunskap. Ett humanistiskt perspektiv tar avstamp i ett förhållningssätt, både till omvärlden och till dig själv. En vilja att konfrontera de egna åsikterna, revidera och utveckla dem.

Nationalekonomen och filosofen John Maynard Keynes sade: “When the facts change, I change my mind. What do you do, sir?”

Vi skapar mening genom berättelser. I bästa fall ger de oss något överraskande, en stark insikt med gåshudskänsla, en aha-upplevelse. Det hjälper oss att förädla vår kritiska förmåga, lär oss att se saker i ett större perspektiv.

Reflekterande läsning hjälper oss att särskilja mellan fakta, halvsanning och tyckande. Läsning är som ett vaccin som stärker immuniteten mot indoktrinering.

Försök se mellan raderna, föreställ dig själv i en annan människas skor. Träna din fantasi, pröva din förmåga att förstå hur andra kulturer och individer resonerar. Berättelser som får oss att känna något hjälper oss samtidigt att möta det främmande.

I dagens komplicerade värld är det bekvämt att följa med bruset, att driva med strömmen. Medborgare som inte ägnar sig åt kognitivt krävande verksamhet har en svagare förmåga att utveckla samhället. De är lättare att föra i önskad riktning.

Mångsidig läsning ger oss möjlighet att se samband: vad det innebär att vara människa, att greppa livets början och slut. Precis som med kosten gäller det att ha en mångsidig läsdiet. Skönlitteratur och underhållning, varvat med analys samt nyheter i snabba, ibland ytliga doser.

Det är aldrig för sent att börja läsa, att tänka och känna via berättelser.

Mata din hjärna och ditt hjärta. Hämta inspiration och information. Känn glädje, sorg, kärlek, hat. Påminn dig själv om dig själv, och om andra. Tro inte allt du läser.

Det är inte fruktan, utan snarare vårt begär att bedöva oss själva som bäddar för en enkelspårig värld, där ingen längre lyssnar medan slagorden överröstar varandra. Faran ligger inte i vår aptit för destruktion, utan i vår längtan efter distraktion.