Mer pengar i rymden

av Ragnhild Artimo Forum 1991-03, sida 20-21, 21.02.1991

Taggar: Personer: Pekka Jauho Teman: rymden

ad har Finland i rymden att göra? Det var rubriken för akade miker Pekka Jauhos föreläsnin i tisdags på ett seminarium vid Teknis- .

ka högskolan. Och det råkar vara en fråga professor Jauho fått svara på talrika gånger i kapacitet av ordförande för AVA, Delegationen för rvmdärenden, som koordinerar de finska rymdansträngningarna och är den nationella ”rymdadressen”.

Jauho menar att det finska rymdengagemanget. cementerat genom principbeslutet om fullt ESA-medlemskap, kan ses som en dimension av en civiliserad nations förpliktelse att bidra till mänsklighetens samlade vetande.

— Vi är alla fångar i den kosmiska utvecklingen. Att öka och precisera vetandet om universums struktur, och i mindre skala om vårt eget solsystem och solen, är inte avlägsna abstrakta spörsmål, utan en viktig del av kunskapen om vår fysiska värld. Solenergins dynamik och fluktuationer — för att ta ett exempel — är av vital betydelse för oss. Vi behöver också kartlägga orsakerna till att istider uppstår. Frågor om varför Venus uppvisar ett extremt drivhusfenomen och varför Mars inte har någon atmosfär är av betydelse för att förstå och prognosticera makroförändringar på vår egen planet, likaså processerna bakom de olika himlakropparnas historia. Planetsonderna har gett och ger de närmaste åren viktigt primordialmaterial om detta. Från satelliter, stationära eller i bana runt Jorden, kan vi å andra sidan få en heltäckande, ständigt uppdaterad bild av t ex miljösituationen, och uppnå extremt precis kartrering och positionering. Satelliter möjliggör också telekommunikationer av en aldrig upplevd omfattning. Allt detta är olika sidor av rymdverksamhet.

AVA satte ihop Finlands första rymdprogram 1987. Det andra, som gäller perioden 1991 —96, presenterades i Forum redan i juni senaste år, då det förelåg i draught-version (nr 11/90). Det var meningen att klubbas av före budgetrundan senaste höst, men goda uppsåt och reella verksamhetsramar möts inte alltid: det allmänna globala ekonomiska läget har gett både NASA och ESA kallduschar, och först Gulfkrisen, sedan Gulfkriget, har spolat ner en hel del projekt i avloppet; de som är kvar i megaorganisationerna har bantats eller håller på att trimmas ner. Och eftersom alla betydande rymdprojekt engagerar ett stort antal länder, betyder det att också det finska rymdprogrammet turbulerat en hel del de senaste månaderna.

Jauho kallar det ett minimalistiskt program — bla saknas moment fö 20

Mer pengar i rymden

Text: Ragnhild Artim ÅemseE ESAs paradprojekt i rymden är Columbus, eurobiten i Freedom. Euroskytteln Hermes ses mitt på bilden med nosen uppåt.

lemma Mars är fortfarande primärmålet för de nultinationella rvmdansträngHingarna.

de stora ESA-projekten — och skyndar att understryka, att det är utformat med förbehållet att revideringar sker, om och när det finns behov. Programmets speciella roll är att utgöra en bro för steget från associerat till fullt ESA-medlemskap.

— Specifikt för det nya programmet är att man håller en pragmatisk linje då det gäller konkreta projekt och förbindelser. Rymdprojekt är typiskt mycket långa projekt över fem, tio år, och i ett kärvt budgetläge — men också med en ganska smal teknologisk bas — är det befogat att hålla en rätt återhållsam och kräsen linje i fråga om vad vi som ung rymdnation hakar på och binder resurser kring. En satellitmottagarstation i Sodankylä — det skulle bli den tredje i Norden — och en finsk satellit att skjutas upp jubileumssjälvständighetsdagen 1997 hör till de ambitiösa förslagen på nationell nivå, och till de dyrare tilltagen. Men: NASA får lov att drastiskt banta ner rymdstationen Freedom, där ESA bl a har Columbus-biten. ESA får också sätta frågetecken efter euroskytteln Hermes, som skulle ge ESA-grupperingen ett välkommet alternativ till de amerikanska skyttlarna. ESAs megaprojekt Horizon 2000 är likaså en ho — Rymidbudgeten för i är går på 150 Mmk, för 1992 på 180 Mmhk, säger professor Pekka Jauho, ordförande för AVA. Åome————————————EENEEE tad art idag. Det planerade mikrogravitationslabbet Free Flver har Franska vetenskapsakademin hunnit föreslå att stryks från curoplanerna. Och Tyskland. med den nya ckonomiska bördan av tidigare DDR, är mer återhållsamt än tidigare med sina egna rymdprojekt. Sovjetunionen kämpar med massiva ekonomiska svårigheter, som också väntas ha återverkningar på nationens rymdverksamhet.

Mot den bakgrunden är det naturligt att också den finska rymdbudgeteringen just nu är mindre offensiv till sin karaktär. Ändå är 150 miljoner mark I år inte någon direkt låg profil.

Mitt i dessa depressionsdata kan Jauho inte låta bli att erinra om varför Finland egentligen är med i ESA — Den finska industrin behöver, för att ta steget till nästa teknologikunskapskontaktyta som en spjutspetsbransch som rymdverksamheten erbjuder på ett flernationellt forum väntas på 90-talet betyda vad Soteva betydde på 50-talet. Det har blivit motigt på många viktiga högteknologisektorer de senaste tio åren, och vi har en del att ta igen, konkurrensmässigt.

Att vi nationellt nu klart står infö 3/1991 F RU en krymp- och nedbantningspolitik efter fem feta år med angenämt ökande forsknings- och utvecklingsanslag får inte avskräcka — Större återhållsamhet i anslagen betyder på den vetenskapliga sektorn att man ger avkall på målsättningar och lägger projekt på is, fördröjer vad man siktar på att göra. Inom industrin betyder det att FoU-resurser, också andliga, frigörs för FoU-verksamhet som under högkonjunktur inte alltid ryms med. Att lägga på is inom forskningssektorn är ofta mycket dålig ekonomi — spara är alltid ett tveeggat svärd. Om man t ex ”håller liv” i en satellit i väntan på ymnigare verksamhetsanslag, blir det senare oerhört kostsamt att uppgradera den att svara mot en infrastruktur som redan hunnit köra om den.

Men en viss avvaktan måste enligt Jauho ändå prägla starten av Finlands färska rymdfemårsprogram; makromiljön för dessa begivenheter bjuder på exceptionellt mycket öppna och obesvarade frågor.

— Nyckelspörsmålen är hur ESA ställer sig till vårt associerade medlemskap utsträcks till 1994, som vi utgått från. Och hur stor inträdesbiljetten blir i form av sk tröskelpengar — som alla nya medlemmar erlägger och som för ESA är en chans att slå ut tidigare stora fasta investeringar på fleta betalare. Den tredje stora ESA-frågan är deltagandet i megaprojekten, kaliber Ariane 5 och Columbus. Sådana förbindelser hör till god ESA-etikett för fulla medlemmar, och Finland förväntas också engagera sig i ett eller flera av dem — men valet måste koppJas till hur vår industri förmår assimilera den sk industrial return, d v $ proJektkopplade beställningar till industrin, som de innebär.

Jauho säger att industrins beredskap eller snarare icke-beredskap har varit en avgörande faktor då Finland skjutit på ESA-medlemskapsbeslutet: med bara tiotalet företag engagerade i eller kapabla till högteknologisk rymdverksamhet, och total avsaknad av nationell sk aerospaceindustri — i motsats till bl a Sverige! — är tröskeln till rymden hög. Beredskap finns nog, på elektronik-, programvaru- och instrumentsidan, och med angenäma framgångar på sektorn fjärranalys, men på den mekaniska sektorn är det magert.

Jauho medger att tidpunkten för en ”rymdupprustning” kanske inte är så lyckligt vald nu, med tanke på den finska industrins stora lönsamhetsproblem. Riskinvesteringar och satsningar på projekt som kan visa sig ha engångskaraktär toppar knappast önskelistan för industriledare.

F ORUN 3/1991

A enaste vecka presenterade AVA, Sonen för rymdärenden det andra finska rymdprogrammet (första är från 1987). Det nya programmet gäller perioden 1991—96.

Det nya ryrndprogrammet presenterades i huvuddrag i Forum redan i juni, men det slutliga spikandet av projektramar och kostnadsposter har varit exceptionellt komplicerat genom tillstramningen av det allmänekonomiska läget — inte bara hemma, utan, minst lika viktigt, bland ESA-länderna.

Målsättningarna för de följande fem ”rymdåren” är att nationellt höja nivån på rymdvetenskapen, utveckla kunnandet inom fjärranalys — redan nu ett starkt område — att stärka den finska satsningen för utvecklandet av den europeiska rymdverksamheten, att utveckla rymdindustrin och -teknologin samt effektivera utbildningen på rymdsektorn och stärka organisationssidan.

— Utbildningsfrågan är av central betydelse, konstaterar överinspektör Per-Håkan Slotte vid handels- och industriministeriet. (Rymddelegationen sorterar under HIM.) — Det är viktigt att höja kunskapsberedskapen för rymdverksamheten både på administrationssektorn och inom industrin. Av de konkreta rymdverksamhetsområdena ser jag i dagens läge projekt med anknytning till fjärranalys och miljökontroll som de klart viktigaste.

Håkan Sandell, AVASs generalsekreterare och tills vidare dess enda heltidsanställda, nämner bland de viktigaste europeiska miljöprojekten POEM och GOMOS — POEM eller Polar Orbit Earth Mission skall skjutas upp 1997, och valet av instrument för den är av stort intresse för Finland som eventuell leverantör. GOMOS. Global Ozone Monitoring by Occultation of Stars, blir en fjärranalysenhet som mäter

Fjärranalys och miljökontroll är fokusområden för rymdverksamheten de närmaste åren. Åle ” andra ozonlagret genom att mäta stjärnljus genom atmosfären.

Sandell konstaterar att Finland fortfarande också hoppas få möjlighet att excekvera i meteorologiskt kunnande på Mars — det sovjetiska projektet Mars 1994 finns kvar på menyn — ännu. Per-Håkan Slotte hoppas också på engagemang i de internationella rymdprojekt som syftar till följande teknologigeneration gällande datatrafiken — för slutet av innevarande decennium. Också på denna sektor har finska forskare kunnande som väl konkurrerar på multiarenor.

Det nu presenterade rymdprogrammet definierat förutom målsättningar också de åtgärder som är instrument i den växande och för den nationella högteknologin viktiga rymdverksamheten: ESA-axeln är naturligt nog en nyckelfaktor. Fokusområden för strategin är rymdvetenskap, fjärranalys och satellitgeodesi, satellittelekommunikationer, basteknik — och, i den omfattning resurserna medger, även program på andra områden.

— På grund av å ena sidan restriktiva ekonomiska resurser, å andra sidan en ännu relativt smal teknologisk bas, är det viktigt att inte splittra krafterna, säger Sandell. — Det gäller att överväga vilka sektorer och projekt vi nationellt skall satsa på, och utvärdera nyttan av olika koncept för såväl forskningssektorn som industrin och näringslivet. RA €

Dr fack BREDD

HBL räcker 51960 av Elnland svenskspråkiga hushåll ,

HUFVUDSTADSBLADET Å Tel. [25 31 KMT/TG 9 21