Meritas spännande perspektiv
av Janne Salonen Forum 1996-11, sida 08, 21.11.1996
Janne Salonen
Meritas spännande perspektiv
I MEDIA BETONAS HUR BANKERNA FÖRLORAR PÅ EURONS INTÅG. MERITA HAR I EGENSKAP AV STÖRSTA BANK I ETT EMU-LAND EN CHANS ATT UTÖKA SINA MARKNADER INOM INVESTERINGSBANKSVERKSAMHET.
erita gjorde ett gott mellan bokslut för innevarande år två första tertial, med e rörelsevinst på 930 Mmk. Lä get har börjat se ljust ut på nästan alla kanter i den av medierna hittills så pessimistiskt bedömda bankkoncernen (Forum har som enda publikation i Finland konsekvent bedömt Meritas utsikter som rätt goda). Räntebidraget är stigande, och i synnerhet Övriga intäkter har ökat (särskilt vinsterna från värdepappershandeln). Också de i medierna så pessimistiskt bedömda fastighetsintäkterna har börjat öka. Kreditförlusterna har kännbart avtagit, och, ännu viktigare, problemkrediternas volym har kraftigt gått ner.
Alla dessa faktorer bedöms förbättras ytterligare (trots att reavinstpotentialen från koncernens aktieinnehav börjar avta). Kostnaderna beräknas gå ner, eftersom fusionskostnader fortfarande belastar detta års resultat, och framdeles bör fortsatta fusions- och rationaliseringsvinster finnas att hämta.
Nu bedöms Finlands strävan till EMUanslutning vara ett moln på Meritas himmel, och man har beräknat att Merita skulle drabbas av ett par hundra miljoner mark i engångskostnader, och av ett permanent årligt bortfall av valutahandels och penningmarknadsinkomster i samma storleksordning. Detta kan dock vara mindre centrala aspekter hos EMU för Meritas del.
EMU ger Merita möjligheter
Chefdirektör Vesa Vainio har försiktigt sagt att EMU även kan ha positiva effekter för Merita, och det kan hända att detta är ett understatement. Om Finland från början går med i EMU, medan de övriga nordiska länderna blir utanför, öppnar detta oerhört intressanta perspektiv för Merita.
Svenska Handelsbankens VD Arne Mårtensson är mera rakt på sak, då han säger att Finlands EMU-deltagande ger de finländska affärsbankerna en konkurrensfördel jämfört med de svenska, ifall Sverige blir utanför.
Affärsbankerna i EMU-länderna kommer att bli referensbanker för obligationer och lån i curo-valutan som emitteras av EMU-länderna, och detta ger dessa
Om Finland som enda nordiska land från början deltar i EMU kan Merita bli den mest attraktiva affärsbanken i Norden referensbanker möjligheten att bygga upp en global fnvesteringsbanksverksamhet på denna bas, eftersom euron kommer att bli en av världens viktigaste reservvalutor, den näst viktigaste efter dollarn.
EMU ger även Merita möjligheten att, om man vill, etablera en omfattande internationell investeringsbanksverksamhet. Som ledande affärsbank i ett av EMU-länderna skulle Merita ha en möjlighet att bli en av de ledande euro-bankerna i Europa. Detta medför så stora möjligheter för Merita att problemet närmast blir hur man skall prioritera vilken del av den blivande euro-marknaden man upplever som mest attraktiv. Också de tillgängliga andliga resurserna kommer att bli en begränsande faktor för hur Merita kan utnyttja dessa möjligheter. Men i princip finns det inget som säger att t.ex. tyska, franska eller holländska banker i högre grad borde vara euro-banker än t.ex. Merita.
Hur man skall förhålla sig till de nya affärsmöjligheter som EMU och euron medför blir nog Meritas mest centrala och mest kvistiga strategiska problem. Och det att Finland kanske som enda nordiska land från början deltar i EMU kan komma att göra Merita till den mest attraktiva affärsbanken i Norden, åtminstone ur utländska bankers synvinkel.
Försäkringsbolagens tid som makthavare slut?
Också inom försäkringsbranschen hål ler ett växande yttre förändringstryck på att uppstå, som också inverkar på Merita. De stora franska försäkringsbolagen Axa och UAP skall gå samman til a 2 3 = => S F ec E världens näst största försäkringsbolag (efter japanska Nippon Life), och går om tyska Allianz. som länge har varit störst i Europa. Inom Europa håller bank- och försäkringsmarknaderna på att i allt högre grad bli europeiska, och i minskande grad nationella, och de inverkar på varandra eftersom en stor del av försäkringsbolagens verksamhet är fondförvaltning. Allt flera banker har börjat sälja livförsäkringar, och allt flera försäkringsbolag har börjat erbjuda banktjänster.
Det splittrade försäkringsfältet i Norden håller i snabb takt på att bli måltavla för de kontinentala jättarna T.ex. svenska Skandia börjar bli allt mera angelägen om att stärka positionen i Norden för att kunna överleva, och är nu särskilt angeligen om att knyta till sig finlindska Pohjola-koncernen.
I de finländska försäkringskoncernerna skulle man helst hålla sig till den egna sandlådan, men nu håller utvecklingen snabbt på att springa förbi, Skandia har redan ökat sin maktandel i Pohjola till nästan 10 procent, och utländska försäkrings bolag kommer fortsättningsvis att vilja öka sina ägarandelar i våra försäkringsbolag, och rentav att överta dem. Här kommer Merita att ha en central roll, eftersom man är storägare i både Pohjola och Sampo. I något skede kommer Merita att kunna sälja någon av dessa andelar till ett högt pris.
Problemet är emellertid att försäkringskoncernerna är storägare i Finland, i synnerhet Pohjola-gruppen, och här framträder nu den finländska kapitalismens intellektuella bankrutt i hela sin fula nakenhet. Inom Pohjola har man krampaktigt klamrat sig fast vid rollen av storägare och maktcentrum i Finlands näringsliv — nu uppstår risken att allt detta övergår i utländska händer, trots att t.ex. Skandia knappast har något intresse av att överta denm roll utan är endast intresserad av Pohjolas försäkringsrörelse.
Det kan vara hög tid att de maktälskande försäkringsherrarna börjar inse sina begränsningar som makthavare och minskar på denna roll, innan något utländskt försäkringsbolag oavsiktligt övertar den. Var finns t.ex, logiken i att tre försäkringsdirektörer sitter i Nokias styrelse? På vilket sätt bidrar de till Nokias utveckling, och vilken kompetens tillför de? 9
FORUM NR 11/86