Mexiko - lukrativ marknad som kräver tid och tålamod
av Thor Forsskåhl Forum 1981-11, sida 10-11, 17.06.1981
Taggar: Orter: Mexiko Teman: marknader
Mexiko — lukrativ marknad som kräver tid och tålamo € Mexikos väg till betydande oljemakt har gått snabbt. År 1976 rankades landet på sextonde plats. I dag har det gått om bla Venezuela och ligger på femte plats som oljeproducent.
Enligt vår ambassadör Jussi Montonen i Mexico City, torde landet ha säkra oljefyndigheter på 60,1 miljarder fat och relativt säkra och eventuellt utvinningsbara på sammanlagt 290 miljarder fat.
I dag producerar Mexiko kring 2,5 miljoner fat/dag av vilket 1,5 miljoner fat exporteras. Kring hälften av exporten går till USA, som dock gärna skulle öka sin import.
Ekonomister anser att Mexiko redan nästa år är tvunget att öka produktionen och exporten av sin olja till 3,3 miljoner fat/dag och 1985 till drygt fyra miljoner fat för att kunna klara landets ekonomi och stora utlandsskulder.
— Landet är i stort behov av utländskt kapital, säger en bankman och följaktligen måste intäkterna från oljan ökas även om den nuvarande presidenten Löpez Portillo ogärna vill göra det för att undvika den ”oljesjuka” som drabbat flera andra länder.
Hela oljeindustrin, från oljeletning till raffinering och marknadsföring, är statsägd och verksamheten drivs av Petröles Mexicanos (Pemex). Mexiko är inte medlem i OPEC, men följer i stort dess priser.
Stora naturtillgångar
Men Mexiko har också andra stora naturtillgångar och är bla världens största producent av silver och betydande också när det gäller export av svavel, bly och zink. Ändå är den tunga industrin ganska underutvecklad och föremål för ett särskilt intresse från statens sida.
Det erbjuder finländska företag möjligheter inom både gruv- och varvsindustrin, hamnanläggningar och olika transportsystem.
Tyngdpunkten i Mexikos industri ligger än så länge på livsmedel och textilier. Skogstillgångarna är också betydande, vilket erbjuder vår skogsindustri möjligheter. Hittills har Mexikos BNP vuxit snabbt och industrin blivit mångsidigare.
Trots de stora naturtillgångarna har Mexiko också avsevärda ekonomiska och sociala problem. Två stora proble 10
Finlands intresse för Mexiko har under den senaste tiden ökat påtagligt. För några veckor sedan besökte handels- och industriminister Ulf Sundqvist landet med en delegation bestående av representanter för näringslivet. Vi är intresserade av att dels köpa olja från Mexiko, dels sälja metallvaruprodukter till den snabbt expanderande industrin där.
ae - rg , . ge
Finlands ambassadör i Mexiko, Jussi Montonen (tv) och vår finansiella rådgivare i Washington, Pekka Laitto, anser båda att det t ex får den tunga verkstadsindustrin finns skäl att satsa på Mexiko.
Idag är Mexico politiskt ett mycket stabilt land som styrs av ett parti som vunnit alla kongress- och presidentval sedan 1929.
FORUM 11/8 är de underutvecklade jordbruksområdena i norr och söder samt det stora antalet arbetslösa. Jordbruket är mycket efterblivet och staten satsar för närvarande hårt på att utveckla det både genom subsidier och utbildning.
Av Mexikos 68 miljoner mänskor räknas 43 miljoner till den ekonomiskt aktiva befolkningen. Av denna befolkningsdel är 57 procent arbetslösa eller undersysselsatta och endast drygt 18 miljoner personer har permanent arbete. De arbetslösa finns främst i jordbruksområdena, men utgör även ett betydande inslag i storstäderna där omfattande slumområden uppstått, framförallt i Mexico City.
I huvudstaden bor i dag mellan 15 och 16 miljoner mänskor och de två övriga storstäderna Guadalajara och Monterrey har över två miljoner var. Befolkningstillväxten är hög och mexikanerna torde vara långt över hundra miljoner vid sekelskiftet. Att sysselsätta och föda alla dessa blir problematiskt och kan på sikt utgöra ett allvarligt politiskt problem.
Politiskt stabilt
I dag är Mexiko politiskt ett stabilt and som styrs av ett parti, PRI — Den institutionella revolutionens parti — som vunnit alla kongress- och presidentval sedan 1929. Det finns också andra partier, men de är i praktiken betydelseösa. Den som vill göra karriär inom politiken ansluter sig till PRI, som samlat inom sig all politisk makt och har stöd av edarna både inom näringslivet och fackföreningarna.
Genom att tillåta en stor intellektuell rihet och yttrandefrihet har partiet inte stangerat, utan kunnat förnya sig hela tiden. Till förnyelsen har också bidragit att landets president endast är valbar för en sexårsperiod och med varje presidentbyte sker i regel omfattande byten också inom den högsta politiska ledningen.
Stöder revolutionära
Den nuvarande politiska ledningen har intagit en mycket självständig hållning mot sin stora granne i norr, USA, som också är Mexikos största handelspartner genom att 70 procent av exporten går dit.
Bland annat upprätthåller Mexiko diplomatförbindelser till Kuba, har stött gerillan i El Salvador, Nicaragua och Guatemala.
Reagan-administrationen är speciellt orolig för vad som kommer att hända med den politiska stabiliteten i Mexiko — det har inte skett en kupp där på sextio år — om de revolutionära vänsterkrafterna får makten i Mexikos grannländer. Enligt USA:s utrikesministerium får vänster FORUM 11/8 krafterna stöd utifrån, i första hand från Kuba.
I Mexiko visar man föga förståelse för ”gringonas” oro i norr och vägrar gå i USA:s ledband. Det är skäl att komma ihåg att Mexiko genom krig med USA fått avstå betydande landområden åt USA och därför hyser en viss misstro.
Men Mexiko vill också markera sin självständighet. Det sistnämnda är viktigt och präglar ofta mexikansk politisk retorik.
Helt utan fog är inte USA:s oro
Den som kommer till Mexiko bör ta god tid på sig och kunna tala spanska. Det gör en marknadsintroduktion lättare.
framförallt om Mexikos södra granne, Guatemala, blir vänsterstyrt. Jordbruksbefolkningens belägenhet, de arbetslösa, de bättre lottades missnöje med de höga inkomstskatterna och inflationen (som officiellt beräknas till ca 30 procent i år, men av många bedöms som klart högre), utgör alla potentiella politiska oroshärdar. Militären, som annars i denna världsdel gärna är politiskt aktiv, räknar man dock allmänt inte med.
Skyddad hemmaindustri
Förutom sin önskan att köpa mera mexikansk olja och få ökad mexikansk förståelse för sin politik i Central- och Sydamerika, vill USA också komma åt de mycket protektionistiska marknaderna i Mexiko och samtidigt bekämpa subventionerad export. Mexiko hör inte till GATT och kan följaktligen driva sin egen handelspolitik.
Mexikos industri, som fått arbeta i skydd av tullmurar och importkvoter, är många fall ganska illa förberedd för frihandel och konsekvenserna kunde vara likadana som i Argentina efter det landet gick in för frihandel. Hemmaindustrin har drabbats hårt där.
Ambassadör Montonen är dock av den uppfattningen att det lönar sig för Finland att satsa både på export och företagsetablering i Mexiko. Speciellt företagsetablering kan vara intressant om branschen eller den geografiska regionen åtnjuter speciella ekonomiska lättnader. Särskilt i norr nära gränsen mot USA satsar Mexiko på industrialisering och kan 1 vissa fall rentav tänkas frångå sitt majoritetskrav. I princip kan utlänningar endast äga 49 procent av aktierna i ett företag.
En del finska företag har redan visat intresse för bla Ciudad Juarez nära gränsen till Texas eftersom det därifrån också är lätt att exportera till USA.
Eftersom arbetskraften är billig, är arbetsintensiv produktion lämplig — förutsatt att den inte kräver välutbildad arbetskraft.
Vårt handelsutbyte med Mexiko är ganska ringa trots att det ökade med 127 procent senaste år. Handelsutbytet är totalt 189 miljoner mark varav vår export till Mexiko utgör 158 miljoner mark.
Både vår finansiella rådgivare Pekka Laitto i Washington och Montonen anser att det för den tunga verkstadsindustrin finns skäl att satsa på Mexiko.
Laitto påpekar att Utrikeshandelsförbundet kunde göra mera för den både där och på annat håll. Montonen tror också att vissa konsumtionsvaror som design-produkter kunde lyckas eftersom det finns en betydande köpkraft.
Tid och språkkunskape — Även om Mexiko är stort i sig självt, kan det också delvis utgöra ett brohuvud till den övriga spansktalande världen i Centralamerika, säger Montonen. — Åtminstone får man erfarenhet. Här är beslutsprocesserna vanligen långsamma och komplicerade, den som kommer hit bör ta god tid på sig.
Korruption är också någonting man får förbereda sig på och helst bör kunskaper i spanska ingå i bagaget — det gör allting lättare och mindre skrämmande.
Montonen, vars ambassad mycket aktivt engagerat sig i att utveckla handeln, anser att finska företagsledare borde bilda en företagsledarkommitté med CEMAI (Consejo Empresarial Mexicano para Asuntos Internacionales), som är en motsvarighet till vårt Utrikeshandelsförbund. Det är framförallt viktigt att den högsta ledningen går in för att själv knyta kontakterna med tilltänkta affärspartners och inte enbart förlitar sig på underordnade.
Thor Forsskåhl 0
LÄ