Mikrodatorn i företaget

av Christer Ekebom Forum 1984-15, sida 16-17, 03.10.1984

Taggar: Personer: Olav Smulter Teman: datorer

F SRUNL 6 fF “RUN

HB Stress är ett typiskt fenomen som kännetecknar den tid vi lever i. Utvecklingen inom näringslivet går i allt snabbare takt. Ett hela tiden växande antal beslut ska fattas och deras verkningar kan vara svåra att förutsäga. Ändå minskar tiden för förundersökningar hela tiden. Beslutsprocessen blir snabbare och mer krävande och de personer som ska fatta besluten blir stressade.

Att skaffa fram relevant information kan vara både dyrt och tidsödande. Att få fram befintliga fakta är sällan direkt omöjligt, men att ta reda på exakt vilka följder ett beslut kommer att få är betydligt knepigare. Normalt prövas ett beslut genom matematiska modeller, vilket i praktiken betyder att man sitter med papper och penna och en kalkylator och räknar igenom olika ekvationer för att ta reda på vad en viss variabel kan tänkas ställa till med. Tyvärr är verkningarna ofta så omfattande att det skulle bli alltför arbetsdrygt att på konventionellt sätt pröva dem, Beslutet baseras kanske därför helt eller delvis enbart på “intelligenta uppskattningar”.

Beslut som baserar sig på uppskattningar strider mot dagens krav. Ett ekonomiskt beslut ska idag vara väl underbyggt. Man har sällan råd att göra misstag.

Datorn hjälper

En persondator är ett hjälpmedel som så småningorn börjar bli tämligen vanligt i företagsvärlden. Med persondatorns hjälp kan en hel del rutiner utföras, men datorn kan också utnyttjas till att simulera följderna av ett beslut.

Det är möjligt att själv konstruera program som utför denna simulering, men på marknaden finns redan flera fabriksgjor -» da system som klarar av också mycket invecklade simuleringar. Processen går i all sin enkelhet ut på att man sätter in alla väsentliga variabler i programmet varefter man varierar dem en efter en eller flera tillsammans. Datorn räknar sedan snabbt ut vilka verkningar förändringen medför och beslutsfattaren kan därför snabbt komma fram till ett tämligen säkert underlag för ett beslut. På grund av datorns snabbhet kan man dels beräkna mycket vittomfattande verkningar och också pröva olika tämligen spekulativa faktorer för att se hur de kan tänkas inverka om de skulle inträffa.

Direktör Olav Smulter vid Oy Aniola Ab utför konsulteringsuppdrag för företag som önskar utnyttja mikrodatorn i sin beslutsprocess. Han anser att mikrodatorn försvarar sin plats också i stora företag där man sedan gammalt har en stor centraldator. Att beställa ovan beskrivna simuleringsuppgifter från adb-avdelningen kan vara tidsödande och dessutom dyrt eftersom dylika uppgifter sällan kan utföra 16

Datorstödd

Av CHRISTER EKEBO beslutsprocess

Mikrodatorns användning som hjälpmedel vid planeringen av den personliga ekonomin är ett tema som i ett par repriser har behandlats i Forum. I det fallet var det närmast frågan om små hemdatorer. Hemdatorns storebror, den sk persondatorn, kan användas på ett liknande sätt, men på företagsnivå.

Att fatta beslut i ekonomiska frågor vid ett större företag kan vara nog så vanskligt. Ett beslut baserar sig så gott som alltid på en uppskattning av de olika alternativ som står till buds. Att pröva de olika alternativen och att utröna följderna av beslutet kan bli både tidsödande och dyrt. Här kan persondatorn vara till sto hjälp.

med den befintliga programvaran. Centraldatorns främsta uppgift är nog att utföra alla de rutiner som förekommer i ett företag såsom bokföring, fakturering, kostnadsuppföljning, beställningsbokning mm. Att ställa om centraldatorns program för simuleringsuppgifter i samband med beslutsfattandet kan bli mycket dyrt och det är i de flesta fall därför lönsammare att skaffa ett antal mikrodatorer för denna typ av rutiner.

Mikrodatorerna kan i många fall utföra liknande rutiner som de stora maskinerna, men i mindre skala förstås, men deras huvudsakliga användning kommer nog att vara som hjälpmedel vid planeringen. Dels behöver planerarna inte beställa kör ningarna av adb-avdelningen utan man har tillgång till programmet exakt vid den tidpunkt man önskar utföra sina beräkningar och dels kan man efter hand pröva sig fram då man ser resultatet av föregående simulerade beslut. Mikrodatorns flexibilitet är här överlägsen den stora datorns.

Olika beslutsnivåer

Man kan tala om i huvudsak tre olika beslutsnivåer inom ett företag, den operativa, den taktiska och den strategiska nivån.

Den operativa nivån gäller främst dagliga rutinbeslut vilka i huvudsak baseras på befintliga fakta vilka snabbt kan fås fram. Ramarna för besluten är vanligen också på förhand fastställda och tämligen snäva.

Ofta bygger besluten på standardlösningar.

Den taktiska nivån är den nivå där mikrodatorn främst kommer till användning. Dessa beslut berör företagets praktiska verksamhet på kort eller medellång sikt och här tillämpas mera sällan några standardlösningar. I samband med taktiska beslut utnyttjas dels befintlig information och dels uppskattningar av den kommande utvecklingen. Här ställs beslutsfattarens kunskaper och instinkter på prov. På grund av att olika uppskattningar används som underlag vid taktiska beslut, är dessa beslut alltid behäftade med en viss osäkerhetsfaktor. Osäkerheten kan minskas avsevärt genom att beslutets verkningar prövas noggrannt och det är just här mikrodatorn kan vara till hjälp. Beslut av det här slaget är t.ex. budgetens uppläggning.

De strategiska besluten är långsiktiga beslut som görs av företagets högsta beslutande organ och de berör främst företagets utvecklingslinjer i stor skala. Dessa beslut är riktgivande för de taktiska besluten och ställer således upp de ramar inom vilka de taktiska besluten ska göras.

Ökad motivering

Användningen av mikrodator i beslutsprocessen kan ge många andra fördelar framom de rent tekniska, dvs, bättre underlag för beslutet. En av de viktigaste fördelarna är att besluten dels kan delegeras i större utsträckning än tidigare och dels att de involverade personerna bättre ka motiveras. Det har ofta sagts att större företag är så stora att en enskild tjänsteman knappast kan ha någon uppfattning om företaget som helhet och att hans arbetsmotivation därför kan bli lidande. Om en person har möjlighet att pröva sina beslut med hjälp av en mikrodator och därmed bli medveten om vilka verkningar hans egen verksamhet har på företaget som helhet, ökar hans motivation säkert en hel del och han inser att hans insats är betydelsefull. Redan detta kan ha en avgörande betydelse för kvaliteten på de gjorda besluten.

Rutinarbete (som att räkna ut följderna av ett visst beslut) kan vara nog så trist, men om mikrodatorn utför detta trista arbete, stiger intresset för uppgiften hos den person som har hand om den då han i stället kan ägna sig åt att analysera resultaten.

Medvetenheten om de taktiska beslutens betydelse ökar troligen inom ett företag genom användningen av persondatorer. Därmed torde ansvarsmedvetenheten också stiga, vilket enbart kan anses vara till nytta för företaget.

Samkörning svårt

En fråga som osökt inställer sig är: kan man inte samköra mikrodatorerna med företagets centraldator? Olav Smulter påpekar att detta nog är tekniskt möjligt men att den manövern ännu idag är mycket dyr eftersom den i de allra flesta fall fordra en genomgripande förändring av centraldatorns programvara, Det finns redan mikrodatorer som kan ”samköras” med en stor dator, dvs de kan användas som terminaler. Men tillsvidare är det i de flesta fall inte möjligt att exempelvis ta in uppgifter från centraldatorns register och därefter behandla dem i mikrodatorn. Det här är emellertid någonting som med största sannolikhet inom en ganska nära framtid kommer att bli möjligt. I framtiden är det således uppenbart att företagen dels har en centraldator och dels ett nät av mikrodatorer som alla kan ha kontakt med varandra och med centraldatorn. I mindre företag torde ett mikrodatornät räcka till. Redan nu finns det på marknaden flera tillverkare vars maskiner kan sammankopplas till rätt stora nät.

Kostnaden?

En tämligen koplett normal mikrodator kostar idag omkring 50 000 mark, Priset kan emellertid variera rätt kraftigt beroende på vilken kringutrustning man har. Direktör Smulter tror inte att prisnivån i någon avgörande grad kommer att gå ner, men mikrodatorernas kapacitet till samma pris kommer säkert att öka. Dagens maskiner har oftast ett RAM på 256 kb och man kan utgå från att detta fördubblas eller eventuellt fyrdubblas inom en nära framtid. Detta i sin tur gör maskinerna snabbare och gör det lättare för användaren att ställa upp invecklade fil-system.

Ett tiotal mikrodatorer kostar sålede Även den högsta företagsledningen kommer så småningom att få stifta närmare bekantskap med mikrodatorn och förmodligen komma underfund med att den är ett mycket användbart hjälpmedel.

någonting mellan en halv och en miljon mark. I ett större företag är detta en tämligen liten summa i all synnerhet om denna investering kan förbättra beslutsunderlaget. Det är möjligt att investeringen kan betala sig inom en mycket kort tid. Framför allt är det stora företag som kan dra nytta av mikrodatorer i sin beslutsprocess på den taktiska nivån men inom dessa företag är man också ofta mycket konservativ och därmed restriktiv mot införandet av dylika ”nymodigheter”. Detta beror kanske på att företagets högsta ledning inte i någon högre grad själv har stiftat bekantskap med persondatorerna. Den dagen ledningen blir intresserad av att ”leka” med en mikrodator i stället för att sitta med rynkade pannor framför sina rutiga block, för att uttrycka saken något karrikerat, kommer mikrodatorerna att göra sitt intåg i företagets organisation. Det är bara en tidsfråga när så sker.

Ingenjörerna lärde sig redan i ett tidigt skede att utnyttja såväl stora som mikrodatorer i sin problemlösning men ekonomerna har av hävd varit en aning mistänksamma mot datorerna. Detta kanske beror på att olika ekonomiska och administrativa variabler är rätt svåra att kvantifiera i termer som kan behandlas av en dator. De program som idag finns på marknaden och som uppges klara av olika ekonomiska problem är emellertid mycket väl anpassade till sin uppgift och beaktar i hög grad de kvantifieringsproblem som föreligger.

mfurrmv<Yy< a LL 17