Mikroelektronik från Norge

Taggar: Orter: Norge Teman: mikroelektronik

Civiling. Olav Stavik berättar — Inom SI var vi från början övertygade om att en ny elektronisk framställningsteknologi skulle vara av stor betydelse för Norge. Men många ansåg att detta var alltför ambitiöst upplagt för ett så litet land som Norge. I dag har dessa »många» varit tvungna att revidera sin uppfattning.

— Vi startade med små resurser. År 1961 tillverkade vi den första integrerade kretsen, Två år senare kunde vi börja med produktion, försäljning och export, om också i liten skala. I första hand sålde vi för att få produkten testad och för att se om det förelåg ett behov av sådana produkter — något som ju är en förutsättning för varje industriell verksamhet. Marknadsföringen skedde utan någon egentlig försäljningsapparat och utan reklam — varan blev känd genom tekniska informationsskrifter och genom fackprat man och man emellan. 1963 tog vi också kontakt med den norska industrin. En konsultfirma undersökte på neutral basis de tekniska möjligheterna och gjorde samtidigt en marknadsundersökning och då denna analys kom till ett positivt resultat grundades A/S Akers Electronics år 1965.

— Vid AS tog vi i främsta rummet sikte på att bygga ut en apparat för produktutveckling, produktion och marknadsföring. Vi utgick ifrån att stödaktiviteter som materialforskning och allmän processutveckling skulle upprätthållas av Sentralinstituttet for industriell forskning.

Specialkomponenter och -kretsar Vad förhållandet till elektronikindustrin i Norge beträffar

Digitala frekvenssyntetisatorer som utvecklats av Akers Electronics,

Mikroelektronik från Norg — Mikroelektroniken får allt större betydelse inom all modern industri och särskilt ökar behovet av specialtillverkade kretsar. Det innebär inte att alla kretsar i en elektronisk utrustning måste specialframställas. Högst sannolikt räcker det med en — kanske några få specialkretsar i varje enhet för att få en tekniskt och ekonomiskt optimal konstruktion.

Den som säger detta är civilingenjör Olav Stavik, teknisk chef för A/S Akers Electronics (i artikeln förkortat till AS), Nordens första produktionsföretag som slagit sig på mikroelektronik. Huvudprodukterna är integrerade kretsar av olika typer och digitala frekvenssyntetisatorer. Den sistnämnda produkten är kanske den minsta men teknologiskt sett den mest avancerade som hittills har tillverkats i Norge. Företagets produkter används i medicinsk elektronik, databehandlingsmaskiner, radioutrustning m m.

Det är faktiskt tack vare Olav Stavik som mikroelektroniken har blivit en produktiv industri i Norge. Akers Electronics sysselsätter för närvarande 110 personer, varav hälften är kvinnor, i fabriksanläggningen i Horten ca 70 km söder om Oslo. Företaget grundades 1965 av A/S Akers mek. Verksted. För ca ett och ett halvt år sedan övertog Norges största tillverkare av elektroniska kommunikationssystem Gustav A. Ring en majoritetspost av aktiekapitalet, medan B-aktierna innehas av Aker-gruppen.

Olav Stavik, 43, hade egentligen tänkt bli atomforskare, men det slog honom tidigt att mikroelektroniken skulle komma att få en enorm betydelse i framtiden. Efter att ha avlagt examina

Forum 12/7 i fysik och matematik vid universitetet i Oslo studerade Stavik tre år i USA och tog sin ingenjörsexamen i elektronik 1952. Han studerade vid både University of Idaho och University of Pennsylvania. År 1956 anställdes han som den första mikroelektronikforskaren vid Northern Electronic Company i Montreal i Kanada. Här lade han grunden till företagets mikroelektroniska avdelning som han sedan ledde i fem år. Han arbetade med utvecklingen av halvledare för denna koncern, som producerar all kommunikationsutrustning för Bell i Kanada.

Här kan skjutas in att 1948 var det viktiga året inom halvledarforskningen. Det var nämligen då som transistorn uppfanns vid Bell-laboratorierna i USA, en händelse som representerar en epok i den elektroniska världen. Sedan dess har halvledarkomponenterna utvecklats i en otroligt rask takt.

Efter hemkomsten från Kanada år 1961 knöts ing. Stavik till Sentralinstituttet for industriell forskning (ST), där han förestod ett omfattande forskningsområde omspännande kemi, fysik och elektronik. Målsättningen var att upparbeta knowhow och tekniska möjligheter för komponentutveckling med sikte på produktion inom norsk industri. Vänd 1 är målsättningen för Akers Electronics klar: Företaget skall i samarbete med norsk industri i övrigt och med stöd av forskningsaktiviteter vid centralinstitutet och andra institut utveckla och producera speciella mikroelektronikkomponenter och -kretsar,

FORUM: — Hur sker personalrekryteringen till en så särartad industri?

STAVIK: — Då AE startades fanns det ingen mikroelektronisk produktion i Skandinavien. Inte heller var mikroelektronisk teknologi något vanligt ämne i våra tekniska skolor. Företagets första uppgift framom alla andra blev därför att lära upp den tekniska personal som behövdes i »nyckelställning». — För att undvika alltför stora begynnelsesvårigheter beslöt man att inleda produktionen i etapper. Den enklaste delen — slutmonteringen av transistorerna — försiggick till en början i hyrda lokaliteter i Horten. Pilot-produktionen, som hade etablerats vid centralinstituter, bemannades med AE-personal samtidigt som den försåg montagelinjen i Horten med delprodukter.

— Företaget har inte haft några rekryteringsproblem vare sig det gäller personal inom produktionen eller teknisk personal. Vi får regelbundet ansökningar från ingenjörer i hemlandet och även utifrån. Det är i allmänhet fråga om unga mänskor som gärna söker sig till företag som arbetar med avancerade produkter.

Kontrakt, agenter och direkt försäljning

FORUM: — Och hur får ni avsättning för mikroelektronikprodukterna?

STAVIK: — Det mesta av vår produktion är koncentrerat till tre större kontrakt — två med norska företag och ett med en utländsk tillverkare. Vi har också agenter i en rad länder: Be-Ne-Lux, Danmark, England, Sverige, Västtyskland, för att nämna några. Dessutom gör vi en direkt försäljningsinsats genom att låta folk från AE resa ut och presentera våra varor.

Digital frekvenssyntetisator blev succés

FORUM: — Är det någon produkt ni speciellt vill framhäva? STAVIK: — Akers Electronics har väl gjort sin största succés med utvecklingen och produktionen av digitala frekvenssyntetisatorer, där det ställs extrema krav på liten volym, låg vik 1 och låg strömförbrukning. Syntetisatorprojektet har genomgått de strängaste militära miljötest, ja man kan gott säga att inget projekt har bestått alla prov med sådan glans som syntetisatorprojektet.

— Utvecklingsprojektet är nu avslutat och AE producerar i detta nu ca 100 enheter i månaden. Syntetisatorprojektet har bekräftat att vi genom att utnyttja den samlade kompetens som finns vid flera institut och företag i Norge — bla Forsvarets Forskningsinstitutt, Sentralinstituttet for industriell forskning, Elektrisk Bureau A/S och Herens Forsyningskommando — kan lösa dels mycket stora dels också vanskliga uppgifter som tidigare vanligen anförtroddes utländska krafter.

Samarbete i Norden saknas

FORUM: — Hur är samarbetet med de andra nordiska länderna? Hur långt har forskningen kommit där?

STAVIK: — Det forskas självfallet både i Finland, Danmark och Sverige — men inte på samma breda basis som här. I Sverige har HAFO (Halvledarforskningsinstitutet) sysslat med halvledarforskning i flera år. Institutet övertogs i fjol av ASEA som nu arbetar på att få till stånd en industri liknande den som AE. Det svenska industridepartementets rapport om elektronikindustrin i Sverige betonar behovet av en svensk mikroelektronikproduktion. Det är tydligt att man i Sverige inte bortser från ett statligt initiativ i en sak som denna och att man i första hand värderar behovet av en nationell aktivitet med tanke på tillverkning av specialkretsar för svensk elektronisk industri.

— Samarbetet mellan de nordiska länderna har inte varit det bästa tänkbara. Ifall Norden kunde enas om att gemensamt tackla de stora och svåra uppgifterna, så skulle vi mycket lättare kunna stå oss i konkurrensen med de stora nationerna. Visst har vi haft god kontakt med Sverige — men ett nära samarbete har det hittills inte varit tal om, Ett samarbete innebär ju först och främst att varje nation presterar någonting, inte att en nation bara hänger sig på en annan… Akers Electronics täcker bara en liten del av halvledarforskningsindustrin och just för att denna industri spänner över så vida områden och representerar en så avancerad teknologi, så skulle ett nordiskt samarbete förstärka vår ställning utåt. Det skulle vara mycket viktigare med ett skandinaviskt samarbete här än på många andra områden som det har pratats så mycket om — Dessutom krävs det en massa pengar för att hålla sig på toppen på detta område. Norge skulle sätta stort värde på att Finland, Danmark och Sverige skulle samordna resurserna. Vi har hela tiden hållit handen utsträckt — nu ankommer det på de andra att visa att man har användning för AE.

Statens intresse vaknar

FORUM: — Vilken är statens andel i den forskning och produktion som Akers Electronics bedriver?

STAVIK: — Allt sedan starten har 14 miljoner kronor beviljats för forskning och utveckling på detta område, varav NTNF (Norges Teknisk Naturvitenskapelige Forskningsråd) har bidragit med 7 miljoner kronor. Staten har beviljat sammanlagt ca 3 miljoner kronor — fördelat på flera institutioner. I detta sammanhang kan jag nämna att tre engelska företag — som kan sägas motsvara AE men självfallet mycket större — i fjol fick 100 miljoner kronor. Och för att utföra ett på det hela taget likartat arbete beviljades i Norge 1,6 miljoner kronor, medan i England gavs 15 miljoner. Men intresset hos de statliga myndigheterna har nu vaknat. Vi har bevisat att det är möjligt att bedriva avancerad forskning också i ett litet land. Dessutom har vi i stort sett följt det tidsschema som vi ursprungligen räknade med för att nå den punkt där vi nu står. En 9—10 års period är den tid som man måste ha på sig när man startar från grunden och har siktet inställt på industriell produktion.

Forum 12/70