Miljonärsdrömmar i kolfiber från Larsmo
av Johan Svenlin Forum 2014-11, sida 11-13, 27.11.2014
Maxis
E2 Baltic Yachts hör till den lilla skar företag som ständigt nyanställer personal i Jakobstad, där flera hundra industriarbetsplatser försvunnit under de senaste åren.
JOHAN SVENLIN TEXT MATS SANDSTRÖM BILD
X Följande dialog mellan två nyligen uppsagda Rettigarbetare snappades upp på gågatan ibörjan av hösten. Förutom att dialekten tolkats till högsvenska är samtalet autentiskt.
”Har du hittat något nytt jobb? ”Nej, men jag tänkte söka mig till Baltic, de behöver folk ”Oj, då får du arbeta hårt. Själv vill jag ta det lugnt en tid och söka något lättare jobb”
Samma pionjäranda. Ja, att jobba på Baltic Yachts har aldrig förknippats med en tillvaro på sömnigt lager.
På 1970-talet var det inte ovanligt att anställda slaggade under ett skrivbord några immar per natt för att orka fortsätta jobba när minuterna tickade närmare leverans. Drygt 40 år senare råder ännu en pionjäranda och en yrkesstolthet som sprider en hög arbetsmoral bland de anställda. Personaomsättningen är låg och på varvsgolvet finns ännu kvar veteraner från de tidiga åren. ”Många av våra anställda kommer från stora familjer här i trakten där snickeri och hantverk av tradition har hög status. De vill inte sitta på ett kontor och bolla med siffror, de vill förverkliga sina talanger genom att bygga något konkret. När vi stöter på problem i produktionen tar de i så att de nästan spricker för att komma vidare. Du skulle se aktiviteten på golvet en sen kväll när en leveranstid närmar sig”, säger Matti Laurila, operativ chef på Baltic Yachts.
Högteknologisk snickarglädje. När man diskuterar Pisaresultat i Svenskfinland nämns ibland den stereotypa bilden av Österbottningen som en butter, obildad lantis. Att skolresultaten i snitt är lägre än i Helsingforsregionen förklarar de pedagogiska analytikerna med att det saknas akademisk tradition i de Österbottniska hemmen.
Det betyder inte att det saknas ambitioner, tvärtom. Traktens exporterande teknologiföretag skulle inte överleva på den internationella marknaden utan framåtandan: viljan att bli bäst i världen på sin grej.
Så har det varit på Baltic Yachts sedan dag ett, när den första produktionshallen restes i snöyra en februaridag 1973. Ända från start var forsknings- och utvecklingsarbete en del
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 11201 av företagets identitet, långt innan FoU blev ett modeuttryck.
Företaget grundades av fem Nautoranställda som hoppade av för att de uttryckligen ville syssla med högteknologisk segelbåt stillverkning. Nya material, nya metoder, nya modeller. Inte för att marknaden krävde det, utan för att de ville visa vad de kunde göra.
Den andan har bolaget burit vidare, även om Baltic Yachts varit med om allvarliga ekonomiska kriser och tre ägarbyten. Båtarna har blivit större med åren: jätten Hetairos på 197 fot, levererad 2011, är fortfarande världens största båt byggd av kompositmaterial.
Bytte Karibien mot Alholmen. Det är här som engelsmannen Henry Hawkins har landat.
MSS NS DYNAMISKT. Att jobba på Baltic Yachts har aldrig förknippats med en tillvaro på ett sömnigt lager, berättar Matti Laurila, operativ chef på Baltic Yachts.
Mest engelsk är han när det handlar om rugby. Annars känner han sig hemma överallt i världen.
”Pappa var internationell bankir så vi bodde bland annat i Bermuda, Cypern och Kenya under min uppväxt. Jag studerade på universitet i England och eftersom jag har min familj i södra England är det mitt hemland numera”, förklarar Hawkins.
Efter universitetsstudierna tänkte han ta ett litet avbrott innan han gav sig in i yrkeskarriären. Han fick nys om en båt som skule seglas från Kapstaden till Seychellerna. Hawkins mönstrade på, och efter nästan 20 år som besättningsman och skeppare på en handfull yachter, varav tre byggda av Baltic Yachts, utsågs han till vd i samband med at tyska familjeägda koncernen Otto Bock köpte majoriteten av Baltic-aktierna i april 2013.
”Jag kände Baltic Yachts-folket väl, och är van med hängivna medarbetare från mina år som skeppare på yachter”, berättar Hawkins.
”Den stora insikten för mig har varit hur mycket arbete och möda det krävs för projekthanteringen, att hålla i så många olika delprocesser parallellt. Lyckligtvis har Matti och de andra koll på det dagliga praktiska arbetet. Min rolläriförsta hand att sköta kundontakterna?”
Hawkins erfarenheter som seglare gör att han talar samma språk som kundkretsen. ”Våra kunder är i de flesta fall rutinerade seglare som är otroligt insatta i teknisa detaljer. De är krävande och förväntar sig att just deras Baltic-båt ska bli den snabbase, tystaste och bästa som någonsin byggts”
Fans och kunder. Vanligt säljsnack biter inte på de potentiella köparna. De har hört alla latschiga argument som finns, och vill isället ha hårdfakta. Förstahandskällan till dealjerade tekniska lösningar hittar de ofta hos Baltic Yachts egna båtbyggare ochingenjörer. Lisbeth Staffans som var vd 1991-2009 har berättat om hur svårt vissa kunder hade att slita sig från produktionsgolvet, där de fick svaringen annan kunnat ge dem. Det handla färsmän som var vana att omge sig med lyx och en stab av jasägare. I Bosund
Vanligt säljsnac jämnt och backa upp jätteprojekt finansiellt. Då orderingången började kräva mer kapital än de själva kunde uppbringa sålde de fem grundarna till Baltic Yachts sitt företag 1977 till fartygskonstruktören Hollming, med huvudkontor i Raumo. I början av 1990-talet lade Hollming ner Baltic Yachts efter att marknaden för segelbåtar kraschat, men ett trettiotal Balticanställda satsade egna pengar och återupptog verksamheten. Hårt slit och kreativt tänkande gav igen resultat och båtbeställningarna började överskrida 100 fot. Större båtar innebär också större ekonomisk risk. År 2013 stod Baltic Yachts inför en motsvarande situation som 1977 - det behövdes en ekonomiskt stark ägare som kunde backa upp de enorma projekten. nom den stora Balticfamiljen fanns tyska familjeägda koncernen Otto Bock, enledande illverkare av kompositprodukter inom hälsovård. Familjen har köpt en handfull Balticbåtar genom åren, däribland Henry Hawkins idigare arbetsplats, 152-fotaren Pink Gin IV. I samband med företagsaffären talades det om möjligheter till synergier inom produktion och produktutveckling mellan Otto Bock och Baltic Yachts. En del kunskaper och ontakter har delats sedan dess. ”Yachtbyggande är inte så välutvecklat nä de ofta om upptagna af- 99 det gäller industriell processer och där har vi fått nya insikter då koncernens experter be var de glada att behandlas biter inte på de sökt oss. Vi har också fåt som en i gänget, även om de själva stod för kalaset.
”Ja, vi hade nyligen en potentiell kund som bodde i sin husbil här på parkeringen i tre veckor. Han kunde säkert ha bott bekvämare, men för honom var förhandlingarna om hans båt det viktigaste just då”, nickar Hawkins igenkännande.
Det är inget dukat bord som engelsmannen han kommit till. Trots ett eftertraktat varumärke och en förmögen kundkrets, måste nya beställningar ros i hamn.
mars undertecknades den senaste affären, en 130-fotare som ska levereras sommaren 2016.
”Det är alltid en utmaning att hålla kunden nöjd när vi har en leveranstid på ett par år. I de flesta fall vill kunden uppgradera till en större båt och har alltså en båt att segla med under väntetiden”, säger Henry Hawkins.
Stora båtar, stora risker. En annan utmaning för ett litet bolag som tar sig an stora enskilda projekt är att hålla kassaflödet någorlund potentiella köparna.
kontakt med företag med specialkunnande vi behöver och som man inte hittar på båtmässor”, säger Matti Laurila. ”Den viktigaste tillgången för oss är att ha en storebror som uppmuntrar oss att satsa framåt när vi tvekar inför något enskilt projekt. Båda företagens framgångar bygger på driften att alltid utveckla nytt, alltid ligga före konkurrenterna” tillägger Hawkins.
Nya prototyper varje dag. Konkurrenter finns det gott om, även om segmentet specialbyggda superyachts inte lider av samma hårda tävlan från låglöneländer som segelbåtstillverkare på 40 -70-fotsmarknaden har drabbats av.
”För bara några år var en 65-fotare stor, nu görs sådana i serieproduktion. Vi har valt att satsa på specialbyggda superyachts och målet är alltid tydligt — att överträffa alla andra och oss själva”, säger Henry Hawkins.
Hur går det ihop att göra skräddarsydda båtar, till synes på löpande band > BALTIC YACHT = Grundat: 1973 i Bosund, Larsmo.
= Huvudkontor: Jakobstad.
= Produktionsenheter:! Jakobstad och Larsmo, underhållsvarv på Mallorca.
= Omsättning: 38 miljoner euro.
= Anställda: Cirka 200.
= Ägare: Otto Bock GmbH (8096), resten fördelat mellan ledningen och personalen.
HENRY HAWKIN sm Född:1973 i Nassau, Bahamas.
= Familj: Fru (tidigare mångårig seglarkollega) och söner på 10 och7 år.
= Utbildning: Examen i geografi från University of Exeter 1995.
sm Karriär: Seglare och skeppare på olika yachter1gg5-2013, vd på Baltic Yachts april 2013-.
Bs Fritiden: Gillar sport. Rugby är en passion, spelade i unga år men insåg att kroppshyddaninte räckte till.
= Framtidsdröm: “Min far lärde mig att segla och jag ser fram emot att köpa en segelbåt och lära mina söner segla ”Vi är vana att bygga prototyper varje dag och kan den processen. Vi har inga standardprodukter, men arbetsprocesserna är standardiserade”, förklarar Matti Laurila den till synes svåra ekvationen.
För tillfället är fyra båtar inne i olika produktionsskeden - en på 115 fot, en på 116 fot som snart ska levereras, den nybeställda 130-fotaren som snart ska påbörjas, samt en 175-fotare.
Dessutom står en 80 fots motorbåt inför en fullständig renovering. Förra vintern togs också en 20 år gammal Wally Yachts 105 in på varvet i Jakobstad för en komplett restaurering.
”Den hade seglats hårt i 20 år och gav oss nyttigakunskaper om hur innanmätet påveras av dagligt och långvarigt slitage”, berättar Laurila. I fjol öppnade Baltic Yachts ett servicebolag på Mallorca för att komma närmare kundretsen i Medelhavet.
”Underhåll och renoveringar är en växande affärsgren för oss. Vårt rykte inom helompositkonstruktioner gör oss intressanta också för ägare av andra båtar än Balticbåtar”;, säger Henry Hawkins.
De som eventuellt vill flytta till Mallorc an säkert hitta ett lättare jobb än på Baltic
Life Cycle Service. Inte ens på medelhavsön har Baltic Yachts något sömnigt lager.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 112014