Miljövänligt kolkraftverk i Värtan
av Katarina Koivisto Forum 1988-13, sida 20, 08.09.1988
Text: Katarina Koivisto
MILJÖVÄNLIGT KOLKRAFTVER i Värtan - men behövs det ed ett nytt ”miljövänligare” kolkraftM verk håller Stockholms kommu för tillfället på att bygga ut sin energiförsörining. Det är värmekraftverket i Värtan, nära hamnen för båtarna till Finland, som skall få ett nytt kolkraftverk vid sidan av det som redan finns. Det blir ett kraftverk baserat på en ny s k PFBC-teknik som Asea Brown Boveri utvecklat och bygger. Men trots att både ABB och den framtida energiproducenten Stockholm energi ger löften om miljövänlighet har motståndet mot det nya verket varit stort.
Värtaverkets ledning anser att motståndet mot det nya verket till stor del är baserat på känslomässiga orsaker. Med den nya teknik kraftverket kommer att använda minar alla utsläppen och fyller alla de svenska miljökrav som ställs idag.
[C Ökad konsumtion
Bakgrunden till det nya kraftverket är en allt ökande energikonsumtion i Stockholm.
-Stockholms innerstad får största delen av sin energi från Värtan som alltså levererar till över 100 000 hushåll samt till alla hotell, varuhus och officiella byggnader i centrala Stockholm. Några alternativ till att placera ett nytt kraftverk i ett ombyggt Värtan fanns egeniligen inte. I Värtan fungerar redan et 2 kraftverk, där finns plats för ett nytt, och några andra tomter finns det inte för ändamålet i Stockholms innerstad.
Och det Stockholm energi nu bygger i Värtan är två PFBC-pannor med en effekt på 200 MW var och en ny turbin på 100 MW. Dessa nybyggen är planerade för varandra. Den nya PFBC-anläggningen skall stå klar för drift 1991. Dessutom har Värtaverket ena pannan planerad för drift med naturgas. . .
Kolpasta En PFBC-anläggning fungerar i princip så att en blandning kallad kolpasta som består av krossat kol plus kalk eller dolomit eldas i en trycksatt fluidiserad svävande bädd. Fortfarande är det kolet som fungerar som bränsle, men kalken är med för att binda det svavel som ingår i kol och på det sättet minska utsläppet av svaveloxider. Kolpasta brinner vid en lägre temperatur än annat kol, vilket i sin tur medför att mindre mängder kväveoxider än vid konventionell koleldning kommer ut i luften. En koleldad kombicykel där en gasturbin producerar ca en femtedel och en ångturbin resten av effekten är vad PFBC egentligen är. ABB har kombinerat förbränning I den svävande bädden med en speciell gas turbin utan egen brännkammare. De heta förbränningsgaserna renas i cykloner och driver gasturbinen. Gasturbinen i sin tur förser förbränningskärlet med förbränningsluft av högt tryck. Samtidigt produceras ånga i rörslingor inne I den fluidiserade bädden och denna ånga driver I sin tur en ångturbin.
Den aska ett PBFC-verk lämnar efter sig kan man genom att endast tillsätta vatten göra om till material med samma styrka som konstruktionsbetong. På ABB kunde man tänka sig att askan kunde ersätta t ex grus på vägarna.
Miljövänlig lösning Målet med det nya kraftverket i Värtan är att miljön och luften i området inte skall belastas med nya stora mängder föroreningar. De krav miljövårdmyndigheterna ställt på verket är att utsläppet av svavel inte får överstiga 0,03 g per MJ tillfört bränsle och utsläppet av kväve inte 0,06 g. Dessutom ställs också krav på utsläpp av stoft och kvicksilver. Förutom Värtaverket, som är det största, har Stockholms kommun ytterligare åtta verk för produktion av elkraft och värme. De verken ligger i förorter till innerstaden och det främsta bränslet är också då det gäller dem kol. Sedan början av 80-talet har energikonsumtionen inom Stockholms komrnun alltså ökat stort. För ökningen har då främst industrier, företag och annan affärsverksamhet stått. Från att 1980 ha konsumerat 2866 GWh energi var förbrukningen ifjol uppe i 4 389 GWh. Utvecklingen på hushållssidan har varit mycket lugnare, motsvarande siffror där ger en årsförbrukning 1980 på 1100 GWh medan siffran ifjol var 1447, På hushållssidan har förbrukningen inte heller stadigt gått upp, stora skillnader från år till år finns beroende t ex på milda vintrar.
Behövs inte?
Trots uppgången i konsumtionen är ett av huvudargumenten mot ett nytt kraftverk att det inte behövs, Stockholm kan klara sin energiförsörining med befintlig kapacitet. Att kol skulle vara rätt bränsle har motståndarna också ifrågasatt, likaså om den teknik man nu bygger i Värtan är den miljövänligaste möjliga.
På ABB tror man däremot på kolet som ett framtidsbränsle i Sverige efter att kärnkraften avvecklats. Sverige har just nu en energisituation där regeringen fattat ett beslut om att avveckla kärnkraften innan år 2010, men där det inte ännu finns beslut om energiproduktion på annat sätt.
Stockholms kommun har fattat sitt beslut om framtida energiförsörjning genom att förnya Värtaverket och genom att bygga om och förbereda en panna på verket för naturgas. De kollager Värtaverket kommer att behöva inrymmer Stockholm energi i ett lager i bergsrum i anslutning till verket. 13/1988 FÖRUN